Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här är domarna som ger Lambertz stöd

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Göran Lambertz har kritiserats hårt. Men han får också stöd.
Foto: Alexander Donka

De har alla förklarat Sture Bergwall skyldig till mord – men i dag är de tre domarna mer osäkra på vad han gjort och inte.

Däremot välkomnar de att Göran Lambertz ifrågasätter hans oskuld.

– Jag tycker att det är lite befriande att någon vågar föra fram de åsikterna, säger rådmannen Kristina Almqvist.

Richard Brännström säger sig minnas fallet mycket väl.

Som rådman vid Piteå tingsrätt dömde han Sture Bergwall, då känd som Thomas Quick, till rättspsykiatrisk vård för mordet på Charles Zelmanovits.

Offret hade försvunnit redan 1976 och hittats 17 år senare.

– Det var ett erkännande från Quick och sen var han väldigt övertygande i framställningen hur han bar sig åt, det var berörande. Sven-Åke Christiansson (rättspsykolog) menade att det var fullt sannolikt att han kunde minnas de här sakerna, särskilt dofter och lukter, berättar Richard Brännström som säger att han aldrig tvekade på Bergwalls skuld.

Efter att den tidigare förmodade seriemördaren tagit tillbaka sina erkännanden och friats från alla de åtta mord han dömts för, kan man fortfarande inte vara säker på hur det ligger till med skuldfrågan, menar han.

– Även efter återtagandet av erkännandet vet man inte vad som är sant och vad som är falskt. Kan man ljuga en vända så kan man ljuga en vända till, säger Richard Brännström.

"Bör betraktas som oskyldig"

Rådman Lennart Furufors, i dag verksam vid Värmlands tingsrätt, har förklarat Sture Bergwall skyldig till morden på Yenon Levi och Therese Johannessen vid två olika rättegångar i Hedemora tingsrätt.

Inte heller han tror sig veta hur det verkligen ligger till i det omdebatterade fallet.

– Jag vet inte om han är skyldig. Vad jag vet är att han är frikänd. Oavsett vad folk tycker i skuldfrågan så ska man ha det i åtanke och han måste betraktas på det sättet. Det är så rättsstaten fungerar, säger Lennart Furufors.

Men en fråga gnager honom fortfarande. För även om Sture Bergwalls erkännanden i sig vägde tungt när domarna föll, hade det sannolikt inte räckt om det inte visat sig att han kände till detaljer om offren som rätten bedömde att bara en gärningsman kunde känna till.

– Vi hade fått information som exempelvis att Sture Bergwall visste om Therese Johannessens böjveckseksem, som inte ens polisen visste om. Det var mamman som senare berättade det och det är ganska bra information. Jag vill inte säga att allt är galet, det är mycket möjligt att det är rätt som det är nu, men det vore intressant att få veta hur han kunnat känna till vissa saker, säger Lennart Furufors.

– Debatten kunde kanske fördjupas om man fick se på vilket sätt domstolarna blivit lurade. Jag känner mig inte riktigt tillfredsställd med uttalanden som att han varit drogad eller att polisen var korrupt.

"Behöver inte idiotförklara varandra"

För en infekterad debatt har präglat fallet under lång tid, och Lennart Sturefors säger sig vara förvånad över vilka känslor det rör upp.

– Vuxna människor sitter i tv och kallar varandra för lögnare. Man kan tycka olika om saker men man behöver inte idiotförklara varandra för det, säger han.

Den senaste tiden har framför allt justitierådet Göran Lambertz fått klä skott för att han försvarat de fällande domarna mot Sture Bergwall, trots sin position i högsta domstolen.

Senast i dag sade Anders Alenskär, ordförande för domstolssektionen för Jusek, till DN att många domare skäms för justitierådet.

– Göran Lambertz har en åsikt och det måste han få lov att ha. Det är viktigt att domar granskas av både medier och andra. Ibland känns det som att det bara är tillåtet att ha en åsikt åt gången i det här landet, säger Lennart Sturefors.

"Utan erkännandet hade det inte gått att döma"

Kristina Almqvist, rådman vid Kalmar tingsrätt, som dömde Sture Bergwall för mordet på Johan Asplund vid Sundsvalls tingsrätt 2001 håller med.

– Jag tycker att det är lite befriande att någon vågar föra fram de åsikterna. Att det blir lite debatt. Ska det vara debatt så ska det vara en jämn debatt, säger hon.

I övrigt funderar hon inte mycket på sin egen roll i följetongen.

– Man bedömer ju det material som lagts fram och vi bedömde att det var tillräckligt. Sen har materialet ändrats för hans erkännande finns inte, och utan erkännandet hade det naturligtvis inte gått att döma honom, säger Kristina Almqvist.

Morden Sture Bergwall dömts och friats för:

Yenon Levi, 24 år, hittades död 1988. Bergwall dömdes 1997, friades 2010.

Therese Johannessen, 9 år, försvann 1988. Bergwall dömdes 1998, friades 2011.

Johan Asplund, 11 år, försvann 1980. Bergwall dömdes 2001, friades 2012.

Trine Jensen, 17 år, hittades död 1981.

Gry Storvik, 23 år, hittades död 1985. Bergwall dömdes 2000, friades 2012.

Marinus och Janni Stegehuis dödades 1984. Bergwall dömdes 1996, friades 2013.

Charles Zelmanovits, 15 år, försvann 1976, hittades 1993. Quick dömdes 1994. Åtalet nedlagt 31 juli 2013.

(TT)

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.