I november i fjol dömdes 35-årige Ahmad Qadan från Arlöv i hovrätten till sex månaders fängelse för att ha samlat in pengar för att köpa in vapen till terrororganisationerna Islamiska staten och Jahbat al-Nusra på Facebook.
Enligt rätten hade han med sina inlägg uppmanat till "allvarliga våldshandlingar som huvudsakligen riktar sig mot eller i oproportionerlig mån drabbar civila och som syftar till att injaga skräck hos befolkningen".
I maj 2013 publicerade han ett meddelande som löd:
”Kontakta mig för att utrusta era bröder i fronten!”
Ett andra, mer detaljerat meddelande publicerades ett par månader senare. Där stod bland annat:
”Hjälp oss att förse bröderna i fronten med vapen så den kan hämnas våra syskon.”
Läsaren uppmanades också att ringa två personers telefonnummer för att få ett kontonummer där pengarna skulle sättas in.
"De båda är kända för sitt stöd till Jabhat al-Nusrah, al-Dawlaah (Islamiska staten) Ahrar ash-Sham mfl.", skrev Qadan.
Den ene av de namngivna personerna är listad som terroristfinansiär av FN och EU.
Facebook reagerade inte
Meddelandena låg på ett öppet konto där de kunde läsas av vem som helst och låg kvar till fram till 2015 utan att Facebook reagerade.
I mars det året uppmärksammades inläggen av personal på Säpo.
– Det var inga kontakter med Facebook, utan det var någon som satt och tittade på öppen information som reagerade och började nysta i det här, säger åklagare Hans Ihrman vid riksenheten för säkerhetsmål, som ledde utredningen.
LÄS MER: Google satsar 2,5 miljarder mot spridning av falsk information
Han har dock viss förståelse för att Facebook inte upptäckte det olagliga materialet.
– I den bästa av världar skulle det plinga till när det är något som är så här pass avvikande, så att man kontaktar brottsbekämpande myndigheter. Men jag har någonstans en förståelse för svårigheterna med det, säger han.
Kontot där meddelandena publicerats hade det fingerade namnet Ash-Shaami As-Suwedi.
Stängde kontot – efter två år
Polisen begärde ut, och fick av Facebook, IP-adresser och tidsstämplar för detta konto, och för Ahmad Qadans officiella konto.
Därefter kontaktade utredarna en organisation som har information om vilka internetleverantörer som förfogar över ett visst spann av IP-adresser.
Slutligen kunde man nå de aktuella teleoperatörerna för att få veta vilken bostadsadress som var kopplad till den IP-adress som Facebook hade lämnat ut. Efter spaningar kunde man slutligen samla tillräcklig bevisning för att det var Ahmad Qadan som publicerat meddelandena.
Först i juni 2015, två år efter att meddelandena publicerats, stängde Facebook kontot.
Dömd till fängelse
I oktober året därpå åtalades Qadan för brott mot lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.
Trots att meddelandena alltså låg kvar i två år angavs brottstiden i åtalet till perioden 12 oktober 2014 till 26 mars 2015. Det berodde på att teleoperatörerna inte har kunde lämna abonnemangsuppgifter längre tillbaka än den 12 oktober 2014 och att den sista dateringen då Säpo säkrade Facebookinläggen var den 26 mars 2015.
LÄS MER: Cambridge Analyticas kontor genomsökt av datainspektionen
Ahmad Qadan förnekade brott. Han hävdade att han tog över Facebookkontot av en okänd person och att han därför inte känt till de tidigare inläggen.
– Hans förklaringar går inte ihop. De är många, långsökta och osannolika. När man väger samman dem finns det bara en rimlig slutsats, nämligen att han har ljugit och kände till vad som låg på kontot, sade Lennart Strinäs, chefsrådman vid Malmö tingsrätt, i samband med tingsrättens dom.
Straffet, sex månaders fängelse, fastställdes av hovrätten. Qadan har överklagat till Högsta domstolen.
Facebook: Ibland händer det att vi gör ett misstag
Peter Münster är Facebooks kommunikationschef för Norden. På frågan om varför företaget låter olaglig information ligga kvar på sin plattform svarar han, översatt från danska:
– Vi tar bort allt innehåll som bryter mot våra regler när det rapporteras till oss. Ibland händer det att vi gör ett misstag. När det händer rättar vi till det så snart vi blir medvetna om det.
Terrorexperten Magnus Ranstorp menar att Facebook gör en hel del för att stoppa material som stöder terrorism.
– De har automatiska algoritmer som hittar material som innehåller exempelvis IS-propaganda. Men om det är en gråzon där det inte står helt klart vad det rör sig om är det svårt för Facebook. Det handlar ju om en enorm volym av material, säger han.
Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att Ahmad Qadan avtjänar sitt fängelsestraff. Det stämmer inte. Han har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och är på fri fot i väntan på att HD ska besluta om prövningstillstånd.
