Belgiske journalisten Pierre Piccinin da Prata var kidnappad i fem månader innan han släpptes. Foto: Pierre Piccinin da PrataBelgiske journalisten Pierre Piccinin da Prata var kidnappad i fem månader innan han släpptes. Foto: Pierre Piccinin da Prata
Belgiske journalisten Pierre Piccinin da Prata var kidnappad i fem månader innan han släpptes. Foto: Pierre Piccinin da Prata
Foto: Pierre Piccinin da PrataFoto: Pierre Piccinin da Prata
 Foto: Pierre Piccinin da Prata
Foto: Pierre Piccinin da PrataFoto: Pierre Piccinin da Prata
 Foto: Pierre Piccinin da Prata

Han var kidnappad i Syrien i fem månader

Publicerad

PARIS. Situationen för de svenska journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström är fortfarande okänd.

De fördes bort mot sin vilja på väg ut ur Syrien i lördags.

Belgiske journalisten Pierre Piccinin da Prata var kidnappad i fem månader innan han släpptes.

– Vi var helt isolerade, det är som att ha spenderat fem månader på Mars.

Över två månader har gått sedan läraren och författaren Pierre Piccinin da Prata från Belgien släpptes fri. Han tillfångatogs i april i år tillsammans med den italienska journalisten Domenico Quirico.

Pierre Piccinin da Prata berättar för Expressen om sin fångenskap i Syrien, frigivandet och vad som kan vänta de båda svenskarna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström.

Pierre är tillbaka till vardagslivet som lärare. Han har precis avslutat en föreläsning och pratar med Expressen på sin lunchrast. Pierre är en erkänd mellanösternkännare och har bland annat skrivit böcker och gjort film från Syrien tidigare och han har publicerats i ett tiotalet stora europeiska tidningar. Det var Pierres åttonde resa till Syrien sedan början av revolutionen. Om anledningen till bortförandet i april i år är han säker.

– Vi blev attackerade av en grupp banditer som hävdade att de var jihadister. Men attacken var organiserad av den Fria Syriska Armén (väpnad grupp som är emot regimen). Vi var sedan fast med denna grupp banditer i två månader under belägringen av al-Qusayr (en stad i västra Syrien). De varken kontaktade våra regeringar eller familjer under denna tid på grund av belägringen. När al-Qusayr föll i syriska regeringens händer var gruppen som höll oss fångna tvungna att lämna platsen och de tog oss med. Först då togs kontakt med våra regeringar. Efter det fördes vi vidare till en annan grupp, känd under revolutionen som Farouqbrigaden.

Hur behandlades ni under gisslantiden?

– Vi behandlades olika av olika grupper. Vissa behandlade oss korrekt. Andra grupper som inte gillade kristna eller västerlänningar slog oss. De försökte förnedra oss, vissa dagar hade vi inget alls att äta eller dricka.

– Vi spenderade en vecka av fångenskapen med en grupp från al-Qaida. Jag var överraskad över hur väl de behandlade oss. Under en hel vecka behandlades vi väl och under väldigt bra förhållanden. De delade mat och vatten med oss. Det var en grupp som respekterade koranen och som tror på att man ska behandla kristna väl.

Hur gick ert frigivande till?

– Själva förhandlingen pågick under tre månader. Jag vet att den belgiska regeringen inte gjorde något för mig. Deras position är att vägra att förhandla med terrorister. Jag har italiensk familj på min pappas sida och det är tack vare den italienska regeringen vi är fria. Men jag vet inte exakt hur förhandlingarna gick till.

Vad var det första du tänkte på när du hörde om gripandet av de två svenskarna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström?

– Jag tror att det är näst intill omöjligt för utländska observatörer att resa in i Syrien. Revolutionen har utvecklats mycket sedan starten. Allt går väldigt fort i Syrien.

– Jag pratar inte om al-Qaida. Det finns en annan grupp som är mer och mer involverad i revolutionen och som vill installera en islamisk stat. Denna grupp är mer och mer engagerad i den syriska revolutionen och de inte så snälla. De gillar inte västerlänningar. De kidnappar systematiskt journalister och utlänningar.

– Jag har fyra franska vänner som sitter som gisslan i Syrien i dag.

Har du någon idé om vilken typ av grupp det kan vara som har kidnappat svenskarna och vad deras mål kan vara?

– Det är svårt att säga. Den första anledningen är så klart pengar. De är bra för dem för de har ett värde som gisslan. Men jag vet inte vilka som ligger bakom det här bortförandet. Kanske en islamisk grupp eller någon av de banditgrupper som enbart är ute efter pengar.

Du satt gisslan i fem månader. De fyra fransmän som i dag sitter som gisslan i Syrien har också suttit fem månader. Kan vi vänta oss att svenskarna också kommer att sitta så lång tid? Eller finns det något hopp om att de kan friges tidigare?

– Det beror på vad de är ute efter och vad de vill ha i utbyte mot att frige era kolleger. Och så beror det på vad den svenska regeringen är villig att ge i utbyte.

Hur kan vi få livstecken från dem?

– Det man kan hoppas på är att gruppen en dag kontaktar ambassaden i Turkiet eller i Libanon.

Hur brukar de kontakta regeringar?

– De kontaktar via mobiltelefon och säger att vi har er kille och vilka krav de har.

– En annan möjlighet är att det finns islamistiska grupper som enbart är intresserade av att ha gisslan. De behåller sin gisslan en tid. Det har funnits flera exempel på sådana situationer när gisslan hölls ett par månader innan den släpptes fri.

Hur länge kan en grupp hålla gisslan utan att någon annan får redo på det och det kommer ut?

- Det är svårt att säga. Tekniken är att de flyttar runt ofta så att ingen ska kunna få kontakt.

Kristofer Sandberg
Kristofer Sandberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag