Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Han gav mig slag i ansiktet tills jag föll"

Martina, 36, blev överfallen i sitt eget trapphus i Stockholm. Poliserna på bilden har inget med Martinas fall att göra.

Advokaterna Elisabeth Massi Fritz och Stina Zakrisson berättar om sitt arbete med att biträda våldtäktsoffer längre ner i texten. Foto: Michaela Hasanovic

Martina, 36, upptäckte inte att hon var förföljd förrän våldtäktsmannen hann ikapp henne i trapphuset.

Övergreppet höll på under ett tiotal minuter – läkningsprocessen har tagit åratal.

– Jag kände att alla män var potentiella kvinnomisshandlare som ville mig illa, säger hon.

Expressens har kartlagt våldtäkter och försök till våldtäkter mot kvinnor utomhus, gata för gata, för drygt tre år tillbaka.

Bakom varje anmälan döljer sig berättelser om plötsliga överfall i parker, på gator eller som i Martinas fall – i hennes eget trapphus på Södermalm i Stockholm.

– Jag hade varit på krogen och var på väg hem. Jag pratade i mobiltelefonen och såg honom inte. Portdörren stängdes kanske lite långsamt, för han smög in efter mig.

”Det här är så extremt ovärdigt”

Martina första reaktion när hon såg mannen var att försöka fösa ut honom från huset eftersom hon inte kände igenom honom.

– Då tryckte han upp mig mot väggen och gav mig knytnävsslag i ansiktet tills jag föll mot golvet. Jag kommer ihåg att jag förvånades över att man kunde slå någon så illa, helt oprovocerat.

Mannen tog sedan tag i Martinas jacka och släpade in henne i ett rum som fanns i anslutning till en källarnedgång i korridoren.

Sedan stängde han dörren.

Vad tänkte du?

– Nu dör jag. Är det så här jag kommer att avsluta mitt liv? Det här är så extremt ovärdigt.

Här kan du få hjälp och stöd

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50

Nationell stödtelefon dit alla, även män, kan ringa kostnadsfritt för att få råd, stöd och hjälp. Linjen är bemannad dygnet runt av utbildad personal som är van att möta människor i kris eller svåra livssituationer. Du kan vara anonym.

Föreningen Tillsammans: hej@foreningentillsammans.se

Stödförening för personer, oavsett kön, som utsatts för sexuellt våld i någon form.

Brottsofferjourens nationella telefoncentral: 0200-212019

Unizon: www.unizon.se

Unizon samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrepp, som finns listade på deras hemsida. Den gemensamma visionen är ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger och påverkar, utifrån en kunskap om våld, genus och makt.

Källor: Brottsofferjouren, Föreningen Tillsammans, Unizon

Stal hennes mobiltelefon

Våldtäkten pågick under ett tiotal minuter, innan mannen slog Martina en sista gång i ansiktet och stal hennes mobiltelefon.

Hon fick omfattande skador av den brutala misshandeln.

– Ansiktet var blåslaget. Läppen spräckt. Näsan var nära att brytas. Jag fick även väldigt ont i knän och nacke.

Vilka känslor dominerade efteråt?

– Det var förnedrande och skamfullt, jag ville inte att någon skulle veta vad som hade hänt. Ganska snabbt försökte jag få det till en mindre grej än det var – att jag skulle jobba som vanligt igen på måndagen. Men jag var sjukskriven i åtta veckor. Först skulle jag läka fysiskt. Men sedan utvecklade jag en rädsla för män, en rädsla för ensamhet och ett motstånd mot att göra allt jag normalt gjorde.

Efter några månader hade polisen lyckats koppla en misstänkt gärningsman till dådet med hjälp av teknisk bevisning och vittnesuppgifter. Han dömdes till tre års fängelse av hovrätten.

Att tänka på vid polisanmälan

■ Du som utsatts bör så snart som möjligt undersökas på en akutmottagning, gynekologisk mottagning eller vid någon av de specialiserade mottagningar för våldtäktsoffer som finns på vissa orter. För spårsäkring vid sexualbrott finns särskilda spårsäkringsset till hjälp för den undersökande läkaren. Eventuella skador dokumenteras och fotograferas.

■ Tar du kontakt med polisen direkt efter händelsen hjälper de dig med spårsäkring och ser till att du får läkarundersökning. Om du inte vill polisanmäla är det ändå viktigt att du gör en läkarundersökning och dessutom sparar eventuella andra bevis ifall du ändrar dig senare.

■ Det är viktigt att säkra de spår som kan finnas. Det innebär att ta tillvara kläder, lakan och exempelvis hårstrån för att hitta DNA eller andra spår som kan användas som bevis vid en framtida rättegång.

Källa: Polisen

”De har trott på mig från start”

Martina har enbart gott att säga om svensk polis.

– Enligt polisen hade jag tur. Att jag levde och hade en chans att bli bra igen. De har trott på mig från start och min kontakt stöttade mig enormt mycket. Deras arbete hjälpte mig att hantera händelsen och de gör ett fantastiskt jobb. AVK (Södersjukhusets avdelning för våldtagna kvinnor) har också varit ett enormt stöd, säger Martina

Det har hunnit passera flera år sedan våldtäkten.

Är du lycklig i dag?

– Absolut, jag mår jättebra. Det är så klart väldigt tragiskt att det här finns med mig, men jag har accepterat det. Det hjälper mig inte att älta händelsen utan jag tar det positiva med mig: Det har gett mig en enorm styrka att ha hittat tillbaka och det har också gett mig nya värderingar jag inte vill vara utan.

Vilket råd vill du ge till andra kvinnor som utsatts för våldtäkt?

– Att söka hjälp och prata. Det finns många människor som lyssnar och stöd att få i exempelvis föreningarna Storasyster och Tillsammans. Jag tror att det sämsta du kan göra är att bära det ensam.

Fick du stöd från andra håll också?

– Från familj och vänner så klart. Polisen har varit ett viktigt stöd i form av en myndighet. Jag fick repetera händelsen så många gånger under förhören som pågick länge att även det blev en form av bearbetning.

Martina arbetar i dag med föreningen Tillsammans, för individer som utsatts för sexuellt våld.

Ordföranden Emma Blomdahl vill betona att överfallsvåldtäkter utomhus med främmande gärningsmän inte utgör majoriteten av fallen.

– Faktum är att en stor del av alla våldtäkter sker i hemmet av en pojkvän eller bekant och det är något vi vill belysa med vår förening, säger Emma Blomdahl.

LÄS MER: Sanningen bakom den dystra statistiken

Advokaterna: Så hjälper vi våldtäktsoffer

Elisabeth Massi Fritz.

Elisabeth Massi Fritz, vd för Elisabeth Fritz advokatbyrå, har som målsägandebiträde företrätt många brottsoffer som drabbats av våldtäkt och sexuella övergrepp och advokaten Stina Zakrisson, Familjerättsadvokaterna i Sverige AB, har jobbat som målsägandebiträde i många sexualbrottsmål.

Vad är det viktigaste att tänka på när du företräder en målsägande i ett våldtäktsmål?

Elisabeth Massi Fritz: Det absolut viktigaste för mig som advokat är att alltid och till varje pris företräda min klient och klientens intressen. Se till att allting kommer fram under rättegången, ibland behöver jag justera åklagarens åtal och komplettera med bevisningen även i skuldfrågan. En viktig del är också att se till att föra skadeståndstalan. Målet är att sträva efter upprättelse för min klient.

Stina Zakrisson: Att informera målsäganden om processen – så att hen vet vilka åtgärder som brukar vidtas och vad dessa kan leda till. Att stötta, förklara och förbereda målsäganden inför förhör och inför en eventuell rättsprocess. Utöver att finnas där för målsäganden. På det viset bevakar jag som målsägandebiträde att målsägandens rättigheter tas tillvara under förundersökning och rättegång.

 

Stina Zakrisson.

Hur skulle du, generellt, säga att målsägande i våldtäktsmål upplever den juridiska processen?

Elisabeth Massi Fritz: Många målsäganden upplever förstås en våldtäktsrättegång som väldigt plågsam, att vända ut och in på sig själv, att behöva berätta om det som är traumatiskt och något man helst vill förtränga. Många känner sig våldtagna igen. Men i mina mål stoppar jag alltid kränkande frågor, onödiga frågor och styr bort sådant som är irrelevant. Ibland blir det en fajt mellan mig och försvararen och då är det bäst att vända sig till domaren som har att fatta beslut i huruvida frågan är relevant eller ej.

Stina Zakrisson: Jag skulle säga att det finns en stor frustration. Många målsägare i sexualbrottsmål är djupt besvikna över hur deras ärenden prioriterats av polisen. De målsägande som är mest positiva är de som fått ett bra och respektfullt bemötande av de aktörer de mött inom rättsväsendet. Känner man att man blivit tagen på allvar och att polis och åklagare faktiskt gjort vad som varit möjligt för att utreda brottet och säkra bevisning, så är det lättare att också förstå och acceptera om det blir så att ärendet inte kan gå till åtal.

 

Vad tycker du om den rådande våldtäktslagstiftningen i Sverige?

Elisabeth Massi Fritz: Den rådande lagstiftningen måste förändras. För mig handlar det inte om utan när oaktsamhet och samtycke skall införas. Vi behöver en ny lagstiftning för att kunna lagföra fler våldtäktsmän, men även för att förändra attityder och värderingar på lång sikt. Den som har sex med någon annan ska självklart försäkra sig om att det finns ett samtycke. Finns det ej något samtycke så är utgångspunkten den att det är ett Nej. Allt annat känns förlegat.

Stina Zakrisson: Den är bekymmersam ur flera aspekter. Sverige ligger inte alls i framkant vad gäller att ha ett bra juridiskt skydd av den sexuella integriteten, såsom vi gärna tror. Många andra jämförbara länder har kommit mycket längre. Exempelvis Storbritannien, Kanada, Irland, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika samt vissa amerikanska delstater har systemet att det är en brottslig kränkning att ha sex med en person som inte vill ha sex. I Sverige har vi än så länge motsatsen – en sexualbrottslagstiftning som bygger på att du anses vara sexuellt tillgänglig om du inte tvingas till sex med hot eller våld eller befinner dig i en särskilt utsatt situation.