Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hagamannen kan bli fri – portas från Umeå

Hagamannen Niklas Lindgren är en av vår tids värsta serievåldtäktsmän, som dömdes till 14 års fängelse för mordförsök, grov våldtäkt, våldtäkt och försök till våldtäkt. Foto: Stefan Söderström
Samtidigt som Hagamannen är på väg att bli frisläppt, har Kriminalvården bedömt att det finns en hög risk för att Niklas Lindgren återfaller i sexualbrott. Foto: Christian Örnberg

I juli kan Hagamannen kliva ut från fängelset som en fri man.

Samtidigt ansåg Kriminalvården så sent som i mars i år att Niklas Lindgren, 42, är för farlig för att släppas ut på permission utan vakter.

– Jag förstår vilket dilemma du syftar på, säger Gunilla Eriksson, sektionschef vid Kriminalvården.

Hagamannen Niklas Lindgren är en av vår tids värsta serievåldtäktsmän. Polisutredningen kring hans härjningar har beskrivits som den största efter Palmeutredningen och innehåller hela 22 000 dokument.

Han begick sina brott under sex år – mellan 1999 och 2005.

Året därpå, 2006, tog jakten slut. Den 29 mars slog polisen till vid Hagamannens arbetsplats, Motorcentralen i Umeå, efter att ha fått DNA-träff. Senare samma år dömdes han till 14 års fängelse för mordförsök, grov våldtäkt, våldtäkt och försök till våldtäkt.

Men nu är tiden bakom galler och murar snart förbi.

Redan den 28 juli i år kan han bli villkorligt frigen, enligt Kriminalvårdens strafftidsbeslut.

Samtidigt finns det ett järnhårt regelverk som styr den villkorliga frigivningen.

Övervakningsnämnden, som är en myndighet inom Kriminalvården, har bland annat beslutat att Niklas Lindgren inte får vistas i ett antal områden kring Umeå under det första året i frihet, vilket även Västerbotten-Kuriren rapporterat om.

Orsaken: Nämnden anser att det inte kan uteslutas att det finns en "stor hotbild och ett stort agg mot Niklas Lindgren, i synnerhet i det geografiska område där han härjade. Han "torde vara känd både till namn och utseende", står det i beslutet.

Anders Carlbaum i Övervakningsnämnden känner inte till om det finns något konkret hot mot Niklas Lindgren.

Övervägde ni om det fanns någon risk för att han skulle begå nya sexuella övergrepp om han kom tillbaka till Umeå?

– Det har inte Övervakningsnämnden funderat på överhuvudtaget. För övrigt finns alla överväganden med i beslutet, säger Anders Carlbaum till Expressen.

Niklas Lindgren ska också genomgå en uppföljning av terapiprogrammet ROS (relation och samlevnad) och alkoholbehandling – något som frivården och socialtjänsten kommit överens om.

Risk för återfall

Samtidigt som Hagamannen är på väg att bli frisläppt, har Kriminalvården bedömt att det föreligger en hög risk för att Niklas Lindgren återfaller i sexualbrott.

När Niklas Lindgren, så sent som i mars tidigare i år, begärde att de särskilda villkoren avseende permissioner skulle ändras – och att han skulle få bli utsläppt utan vakter – sa Kriminalvården blankt nej. Man lutade sig bland annat mot ett psykologutlåtande som gjordes vid Kumlas Riksmottagning. I beslutet konstateras att ”det alltjämt finns en påtaglig risk för att "NN" begår brott eller gör sig skyldig till misskötsamhet om han beviljas permission på egen hand.

Där konstateras också att Niklas Lindgren "under en lång tidsrymd haft återkommande sexuella impulser, fokuserade på verkliga situationer där offrets fysiska och psykiska lidande har upplevts som sexuellt upphetsande, samt att han agerat på dessa impulser”. Han uppfyllde även kriterierna för ”sexuell sadism”, enligt Kriminalvården.

Så, för knappt två månader sedan landade Kriminalvården i slutsatsen att man inte kunde låta Niklas Lindgren få permission på egen hand. I beslutet konstateras att det "alltjämt finns skäl att vidta fortsatta begränsningar i "NN":s verkställighet och det alltjämt finns en påtaglig risk för att "NN":s begår brott eller gör sig skyldig till misskötsamhet om han beviljas permission på egen hand. Kriminalvården finner därmed att nu gällande särskilda villkor är väl motiverade med hänsyn till kravet på samhällskydd”.

Gunilla Eriksson är sektionschef vid avdelning anstalt, häkte och rättsenheten inom Kriminalvården. Hon betonar att hon enbart kan uttala sig generellt, inte i något specifikt fall.

Hon förklarar regelverket:

– Tidpunkten för villkorlig frigivning bestäms av lag. Och lagen ger utrymme för Kriminalvården att skjuta upp ett datum för villkorlig frigivning och förlänga tiden på grund av misskötsamhet i anstalt. Men lagen medger inte att Kriminalvården skjuter upp tidpunkten för frigivning på grund av att riskerna för återfall efter villkorlig frigivning är höga.

Han kan inte ha permission utan vakter – men han kan släppas ut från fängelset?

– Ja, och det Kriminalvården ansvarar för är att göra farlighetsbedömningar eller riskbedömningar inför utevistelser, så länge man avtjänar straff, säger Gunilla Eriksson.

Efter den villkorliga frigivningen förekommer viss övervakning av den som avtjänat straffet.

Hur ser en sådan övervakning ut?

– Det är kontakt med frivården genom möten och så, säger Gunilla Eriksson.

Börje Svensson var tidigare Hagamannens psykoterapeut inne i fängelset, men uttalar sig inte i det enskilda fallet.

Han tycker att lagtexten är lite knepig.

– Det är lite märkligt med kriminalvård. Först är man inlåst stenhårt, sedan släpps man ut i stället för att under vissa restriktioner först få pröva friheten. Det är två olika perspektiv.

Expressen har sökt Niklas Lindgren via kriminalvårdsanstalten för en kommentar.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!