Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Guillou anklagas för lögn om krigshjälte

Jan Guillou har hamnat i blåsväder i Norgen efter sin senaste spionroman "Blå stjärnan"Foto: Anna-Karin Nilsson
Mette Manus dotter till den norske motståndsmannen Max Manus är upprörd över uppgifter i boken: "Detta är en direkt lögn" säger hon om uppgifterna att Max Manus avrättade polischefen Karl Alfred Marthinsen.
Den norske motståndsmannen Max Manus ses som en nationalhjälte för sitt motstånd mot nazisternas ockupation.

Jan Guillou anklagas för att skända minnet av en norsk nationalhjälte.

Nu svarar han på kritiken från Max Manus dotter och flera journalister och författare.

– De har inte läst boken, säger Jan Guillou.

Motståndsmannen Max Manus dotter Mette Manus har reagerat kraftigt på Jan Guillous senaste spionroman "Blå stjärnan".

I den norska tidningen Aftenposten är hon rasande mot en textrad där hennes pappa nämns: "ingen norrman har förorsakat så många landsmäns död som Max Manus", enligt Aftenposten. Det står också att Manus avrättade polischefen Karl Alfred Marthinsen.

– Detta är en direkt lögn. Historikerna har sagt att detta är fel, och vi vet att far aldrig var med om avrättning. Bruket av fars namn på det här sättet är en grov förolämpning, säger Mette Manus, enligt tidningen.

Norsk författare: "Oproffsigt"

Hon menar att många uppgifter i boken är historiska fakta och att dessa påståenden också kan ses som sanna. Hon får stöd av flera norska författare och journalister, varav några menar att Guillou vill reta upp norrmännen

Författaren och journalisten Eirik Veum, som skrivit sakprosa om andra världskriget, tycker att det är oproffsigt att blanda fakta och fiktion så att läsarna kan tro att det är sant.

– Jag förstår att det är både lätt och frestande att ta sig konstnärliga friheter, och som författare har man rätt till det, men när man blandar in en riktig person bör det vara sanningsensligt. Det finns inte utrymme för dikt när det går ut över en familj och en persons eftermäle, säger han till Aftenposten.

"Norska journalister är upphetsade"

Jan Guillou undrar om de överhuvudtaget har läst boken, utan om de snarare har reagerat på att Max Manus dotter tycker att en replik är fräck.

– Ett antal norska journalister är upphetsade över en bok som de inte har läst, säger Jan Guillou.

Angående textraden om att Max Manus skjutit polischefen säger Guillou att det är en replik som fälls under andra världskriget och att kvinnorna inte vet lika mycket som vet om historien 70 år senare. Jan Guillou säger att hans roman handlar om kvinnliga frihetskämpar. Textraden som fått norrmännen att rasa är ett samtal mellan två av dessa kvinnor.

– Två av dessa kvinnor fäller en ironisk kommentar om den största manliga frihetshjälten i norsk historia under andra världskriget, Max Manus. Och det är helt rimligt i romanens sammanhang där alla hjältinnorna är kvinnor och andra idioter är män, enkelt uttryckt, säger Jan Guillou.

– Alla har fattat ironin, eller sammanhanget, utom de som upptäckt den fräcka repliken, säger Guillou.

"Blir också arga"

Han menar att repliken är logisk och att det fanns en konflikt inom motståndsrörelsen om huruvida man skulle döda nazister och de norrmän som samarbetade med dem.

– Varje gång sabotörer eller lönnmördare, som Max Manus, inom frihetsrörelsen slog till med sabotage eller småmord så sköt tyskarna gisslan. De tog de 25 närmaste norrmännen, ställde upp dem mot en vägg och sköt dem för att avskräcka från sabotage och lönnmord mot samarbetsmän eller naziofficerare. I den norska frihetshistorien är det en välkänd problematik, säger Jan Guillou.

Han menar att kritiken borde ha kommit tidigare, om kritikerna faktiskt läst boken.

– Ingen av dessa upprörda norrmän vet någonting annat än att dottern till den heliga frihetshjälten är arg. Och då blir de också arga, säger han.

Ligger det inget i kritiken om att folk kan tro det är sant om man blandar fakta och fiktion?

– Nej men snälla. Vi befinner oss i romanen i maj 1945. Nu 70 år senare vet norrmän betydligt mer än de romangestalter som för ett samtal under en militärparad i Oslo i maj 1945. Det är orimligt att mena att detta skulle vara historieskrivning som de nu menar, säger Jan Guillou och fortsätter:

– Det är en fantastisk tanke att norrmännen så till den milda grad tilltror en svensk roman förmågan att ändra på norsk historia. Det skulle man inte i vanliga fall kunna tänka sig.