Grekland får vänta
på sitt nya nödlån

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Foto: Yves Logghe/AP

Greklands ledare säger att de nått en överenskommelse - men de får vänta på sina nya livsnödvändiga lån.

Eurozonens finansministrar kräver att tre villkor uppfylls innan de ger grönt ljus för ett andra stödpaket.

I går kom de äntligen överens. Den grekiska regeringen meddelade bara timmar innan eurozonens finansministrar skulle mötas i Bryssel i går att de enats med inspektörer från EU, Europeiska Centralbanken (ECB) och Internationella Valutafonden (IMF) om de kraftiga nedskärningar som krävs för att nya nödlån ska betalas ut.

Men det hjälpte inte. Finansministrarna var inte beredda att ge klartecken för det nya paketet på minst 130 miljarder euro.

Tre villkor

Långivarna litar helt enkelt inte på att Grekland kommer att genomföra de åtgärder de utlovar. Euroländerna vill därför se tre villkor uppfyllda innan det blir någon utbetalning.

Först och främst måste det grekiska parlamentet godkänna uppgörelsen i en omröstning på söndag. Dessutom måste regeringen ta fram utgiftsminskningar på 325 miljoner euro som ska vara klara senast på onsdag, därefter ska eurozonens finansministrar åter mötas och fatta ett formellt beslut.

- För det tredje måste de politiska ledarna ge starka försäkringar om att åtgärderna kommer att genomföras, oavsett hur det går i valet i april, säger eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker.

– Dessa tre element måste vara på plats innan vi kan fatta beslut.

Den grekiska finansministern Evangelos Venizelos gick under natten till angrepp mot sin politiske rival, den konservative Ny demokratis ledare Antonis Samaras, som enligt Venizelos bär en stor del av skulden till eurozonens tvekan till att lita på Grekland.

- De (konservativa) måste bestämma sig för om de vill stanna i eurozonen, och de måste säga detta tydligt, säger Venizelos sedan mötet med eurozonens finansministrar, där han deltog, var avslutat.

Enligt Venizelos har Samaras ännu inte godkänt det åtstramningspaket som den grekiska koalitionsregeringen försökte att ta fram i onsdags kväll och torsdags natt.

Tålamodet med Greklands oförmåga att genomföra utlovade åtgärder är på upphällningen i finansministerkretsen och övervakningen på plats i Aten kommer nu att förstärkas. Där finns redan experter som stöd på till exempel finansdepartementet, men nu kommer det att skickas folk för att bland annat se till att skatter drivs in, att skatteadministrationen byggs upp och att privatiseringar genomförs.

Ett tyskt förslag om att sätta in pengar på ett spärrat konto övervägs också, så att avbetalningar på de enorma skulderna alltid ska prioriteras.

Sanering

En viktig del i saneringen av de grekiska statsfinanserna är att privata banker "frivilligt" går med på skuldnedskrivningar på runt 100 miljarder euro. Tanken är att Greklands statsskuld då ska krympa från 160 till 120 procent av BNP till 2020.

Enligt EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn är en uppgörelse med bankerna "praktiskt taget klar".

Grekland måste ha pengarna senast den 20 mars för att kunna lägga om lån på 14,4 miljarder euro och inte gå i konkurs. Han får nu åka tillbaka till Aten för att förmå parlamentsledamöterna att snabbt godkänna kraftiga nedskärningar, exempelvis sänkta löner, genomgripande reformer av arbetsmarknaden, privatiseringar och uppsägningar i den offentliga sektorn.

Han kommer också att mötas av en två dagar lång strejk och ett växande missnöje med nya åtstramningar

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.