Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Greenpeace-svensken om tiden i fängelset

Svenska Greenpeace-aktivisten Dima Litvinov är äntligen på väg hem. Här med sin fru Anitta Litvinov.
Foto: Anitta Litvinov

Fängslade svensken Dima Litvinov, 51, är äntligen fri efter tre månader bakom galler i Ryssland.

Han och flera Greenpeace-aktivister är släppta efter Putins amnesti.

Nu berättar han om tiden i fängelse.

- Man var i cellen 23 timmar varje dygn, säger han.

På torsdagskvällen satt Dima Litvinov, 51, på ett tåg från ryska Sankt Petersburg tillsammans med sin fru Anitta Litvinov. Under kvällen anländer de till Helsingfors och sen är det bara timmar kvar till Sverige och Stockholm.

Den 19 september fängslades Dima Litvinov och 29 andra Greenpeace-aktivister i Arktis där de höll en fredlig protest mot rysk oljeborrning. Protesten hölls från deras fartyg Artic Sunrise som bordades av rysk säkerhetspersonal.

De var medvetna om att de tog vissa risker men trodde aldrig att protesten skulle leda till fängelse.

- Landet såg det som en attack mot Ryssland vilket det inte var, vi gjorde ingenting brottsligt och var på internationellt vatten, säger Dima Litvinov.

Greenpeace-aktivisterna anklagades för sjöröveri och häktades av rysk polis. Senare ändrades rubriceringen till huliganism.

- Vi hade gjort en djup analys av vilka konsekvenser aktionen kunde få. Men det var ingen som kunde föreställa sig att vi skulle bli hotade med 10-15 års fängelse och anklagade för sjöröveri.

Åtalet lades formellt ner på juldagen i samband med en amnesti som ryska presidenten Vladimir Putin beviljare i förra veckan. Amnestin har fått kritik från flera håll och de två Pussy Riot-medlemmar, som släpptes samtidigt som Greenpeace-aktivisterna, menar att amnestin bara är ett sätt för Putin att skapa god PR inför vinter-OS i Sotji.

Fick inte se på varandra

I en och en halv månad satt Dima Litvinov häktad i ett fängelse i Murmansk tillsammans med de andra Greenpeace-aktivisterna. Han beskriver fängelset som en stor, välbevakad byggnad.

- Man var alltid kontrollerad. Varje gång man togs från sin cell var man tvungen att ha händerna bakom ryggen och om vakten såg att någon annan fånge närmade sig var man tvungen att vända ansiktet mot väggen, för att fångarna inte skulle kunna se varandra, säger Dima Litvinov.

Han tillbringade 23 timmar i sin cell varje dygn.

- Det var en timmes promenad i en annan cell där man varken såg himmel eller solsken.

Han beskriver också att maten var dålig och att han hade dålig kommunikation med omvärlden.

- Det var bara genom ens advokat eller konsulat som man fick höra om omvärlden en gång i veckan.

Men trots en strikt kontrollerad miljö fanns det stunder av värme.

- Mellan fångarna var det varmt och man kände stor solidaritet oavsett vilket brott de begått. Jag har suttit med mördare, knarkare och alla möjliga brottslingar. Man är tvungen att stödja varandra både moraliskt och fysiskt för att överleva, säger Dima Litvinov.

Lättad men irriterad

De två senaste veckorna har han tillbringat på ett hotell i Sankt Petersburg. Först i går släpptes han formellt och under annandagen har han och frun ordnat med visum så att han kunde lämna landet.

- Det känns skönt att äntligen komma ut härifrån och få åka hem till min familj. Den knytnäve som man haft i magen är på väg att släppa, säger han och påpekar att det inte bara är bra känslor som rör sig i kroppen.

- De har fortfarande vårt skepp och min dator. Men det är också bittert för det är fortfarande ingen rättvisa som råder, när man läser papper från myndigheterna så är det tydligt att vi ses som allvarliga brottslingar.

Orolig för ryska kolleger

Fyra av Greenpeaceaktivisterna bor i Ryssland och kommer att stanna där efter att de släppts.

- Jag är väldigt orolig för mina ryska kamrater, jag har lyxen att komma hem till Sverige men de måste leva med det här framöver.

Dima Litvinov har jobbat som Greenpeace-aktivist i flera år och har tre barn, 14, 20 och 26 år gamla.

Har de varit oroliga för dig?

- Ja, men jag har pratat med dem flera gånger och jag tror de är stolta över mig. De ser mig lite som Indiana Jones, säger Dima Litvinov och berättar att det inte var det hårt kontrollerande fängelset som varit det värsta.

- Allt det fysiska kunde man överleva men det psykiska var oumbärligt. Jag var väldigt orolig för min fru och mina barn och föreställde mig alla möjliga hemska scenarion.

Dima Litvinov och hans fru Anitta Litvinov har bott i Sverige sedan början av 1990-talet och bor nu i Kista utanför Stockholm. När han inte är ute på aktioner jobbar han som kampanjledare på Greenpeace Sverige.

- För mig är arktisk oljeborrning en av de starkaste farorna som världen står inför. Det är ett väldigt känsligt område de borrar i och spricker det finns det ingen chans att sanera.

Vad ska du göra när du kommer hem?

- Det första jag ska göra är att krama om min yngsta son som jag inte sett på ett tag. Sen ska jag sätta mig ner och äta julmat och dricka julmust. Efter det blir det vila i några veckor och sen ska jag fortsätta kämpa för Arktis.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.