Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

MobilTabletDator

Gotland rustar för att hålla ryssen borta

VISBY. Gotland mobiliserar.

I något som beskrivs som en historisk upprustning laddar både hemvärmet och värnpliktiga under utbildning för att försvara ön och slå mot en eventuell fiende.

Och staten pumpar in miljarder på ön i återuppbyggnaden av försvaret.

– Om det händer något (blir krig), då vet jag vad jag ska göra, säger Johanna Björklund, 20, pansarskyttegruppchef ombord på ett stridsfordon 90.

Gotland

Det skjuts, det smäller, det marscheras och det rullar omkring grönkamouflerade stridsfordon som det inte gjort på Gotland sedan kalla krigets dagar. Flygvapnets incidentberedskap med Jas-plan redo att lyfta och flyga mot en inkräktare står frekvent uppställda i en särskild del av Visby flygplats.

Och Gotlands hemvärn är på fötter i något som betraktas som en historisk insats på ön.

Det är mekanikern, vaktmästaren, elevassistenten, bilmekanikern, kvinnan i Coop-butiken som tillsammans med flera hundra andra i hemvärnet på Gotland lagt sina civila jobb åt sidan, dragit på sig det kamouflagefärgade grönstället för att delta i en blixtinsatt extra övning på hela fem veckor i rad plus en extravecka.

Framryckning mot fienden med skjutklara vapen laddad med lös ammunition och pansarskott och raketgevär på ryggen mot stridsvagn..
Foto: ALEX LJUNGDAHL

En snabbsammanfattning om Gotlands strategiska läge i dagens säkerhetspolitiska klimat:

För Ryssland behövs Gotland i första hand för att täppa till Nato-förstärkning sjövägen till de baltiska staterna vid ett angrepp mot de tre länderna.

För Nato är det det omvända: att hålla rent från ryssar på ön och därmed säkra sjövägen bättre i Östersjön till de baltiska staterna. I dag finns endast den smala Suwalkikorridoren som binder samman Natos östra flank i Polen med de tre baltiska staterna och övriga Nato. Men där finns ryska Kalingrad på den ena sidan och Belarus på den andra

https://datawrapper.dwcdn.net/trD9x/1/

Gotland

61 000 bor på ön, varav 26 000 i Visby. De största tätorterna förutom Visby är Hemse, Slite, Roma och Klintehamn.

Medelåldern:

• Män 44,1 (40,7)

• Kvinnor 46,3 (42,4)

Genomsnittlig inkomst: 25 883 (29 492).

Genomsnittligt pris sålda småhus: 3 141 000 ( 3 267 000).

Kommunalskatt: 33,60 procent

Gotlands yta: 3 140 km² (0,8 % av Sveriges yta)

• Fårö 114 km²

• Gotska Sandön 37 km²

Världsläget har kastat om planeringen för Gotland.

Målet nu är att höja den militära säkerhetsnivån på ön och signalera att Sverige rustar.

– Det här är jättebra. Man blir bättre och kan övriga saker på ett bättre sätt. Det är en enorm skillnad jämfört med tidigare kortövningar, säger en av de sex som den här dagen övar med kulspruta modell 58, en trotjänare inom det svenska försvaret. Han liksom flera andra deltagare vill av säkerhetsskäl inte förekomma med namn.

Vi följer när sex man övar mot pappfigurer på ett skjutavstånd på mellan 100 och 300 meter på Tofta skjutfält utanför Visby. Det rör sig om en grundläggande skjutövning. De jobbar två och två med kulsprutan och är inne på sin andra utbildningsvecka. En skjuter, den andra matar fram skotten som finns på långa band. De kan bränna av upp till 700 skott i minuten. 

I väntan på fienden under övningen i skogen vid Tofta skjutfält.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Kulspruta modell 90 har en eldhastighet på mellan 600 och 700 skott i minuten.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Ny skarp stridsammunition matas på för hand på bandet – det mindre roliga jobbet efter ett skjutpass med kulspruta 58.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Ammunitionen som ska matas på finns i små bruna askar.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Ett nyfyllt matarband med skarp ammunition till ett nytt skjutpass för de övande henvärnssoldaterna.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Soldaterna har havsutsikt eftersom Östersjön ligger precis utanför skjutfältet. Ett och annat lastfartyg syns på håll utanför det avlysta skjutområdet som sträcker sig ut i havet.

Utbildningsofficeren är en fanjunkare med ett militärt förflutet på ön, som sadlade om till ett civilt jobb när försvaret försvann från Gotland och nu åter dragit på sig uniformen och är anställd på nya Gotlands regemente P 18 och tränar hemvärnssoldater i skjutning.

Vant säger han:

– Ställer man för högt gastryck går kulsprutan för snabbt. Dels ökar risken att man sliter på den, dels blir kulsprutan svårare att hantera. Skurarna ”vandrar iväg” de blir svårare att hålla där man vill.

Han manar även till noggrann materialvård av kulsprutan.

– Annars ökar risken för eldavbrott, säger han.

Överste Magnus Frykvall, nytillträdd chef för Gotlands regemente P 18 med några företrädare hängande i olja på väggen.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Gotlands hemvärn genomgår just nu en omfattande modernisering och upprustning.

– De har fått ny materiel, bättre beväpning och är nu på en helt annan nivå, säger överste Magnus Frykvall, som nyligen tillträde som chef för P 18 och är även högste chef för ön hemvärn.

De tre hemvärnskompanierna tränas bland annat på att skjuta pansarskott. För första gången i hemvärnets historia ska man även utrustas med Robot 57 mot stridsvagnar.

Gotland har plötsligt hamnat på den mediala världskartan efter det ryska anfallskriget mot Ukraina och president Vladimir Putins hotelser mot Sverige och Finland om länderna ansöker om medlemskap i Nato.

De internationella tv-teamen och tidningarna avlöser varandra och uppfattar nästan ön som den yttersta posten mot Ryssland och den ryska enklaven Kaliningrad. Den här dagen består det internationella inslaget av New York Times reporter Steven Erlanger. Tre japanska tv-team är i antågande.

– Utifrån kan det se ut som att det här är frontlinjen. Kanske inte riktigt så vi ser det, säger kommunikationschefen Tomas Ängshammar.

Framryckning i fientlig övningsmiljö. De enskilda soldaterna med uppgift att skydda stridsfordonet mot fientliga skyttar.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Den strategiska ön mitt i Östersjön avmilitäriserade Sverige i praktiken när pansarregementet P 18 avvecklades som sista stora militära enhet på ön 28 maj 2005. Kvar blev Hemvärnet som skulle få ta hand första stöten vid ett eventuellt ryskt anfall som då ansågs helt osannolikt.

När ön var som hetast militärt fanns här fyra regementen och 25 000 soldater som snabbt kunde agera. Här fanns också allt från marksoldater, luftvärn och robotar. Verksamheten leddes då av en tvåstjärnig general som styrde över Gotlands militärkommando. Men efter försvarsbeslutet 2004 rensades ön på militär infrastruktur och P 18 blev ett av offren när det skulle sparas tre miljarder extra på försvaret.

Gotland militärt

• Under 1990-talet var Försvarsmakten på Gotland som störst, med närmare 25 000 soldater krigsplacerade på ön. Gotland hade fyra regementen, förutom P 18 fanns här Gotlands luftvärnskår, Lv 2, kustartilleriet KA 3 i Fårösund och artilleriregementet A 7.

• Gotlands regemente, P 18, avvecklades 2005, men har numera återuppstått och befinner sig under uppbyggnad. Nyligen beviljade regeringen ett anslag på ”upp till 1,6 miljarder kronor” för uppbyggnad av olika byggnader på det nya regementsområdet.

Tofta skjutfält har fått nytt miljötillstånd godkänt av regeringen som bland annat omfattar skjutning med tungt artilleri in mot skjutfältet.

Så sent som 2015 ville dåvarande ÖB Sverker Göranson att man inte skulle satsa på en permanent militär närvaro på Gotland. Visserligen var försvaret på väg att byggas upp igen, men Göranson markerade offentligt sin åsikt att inte bygga fast sig på ön.

– Från försvarsoperativ utgångspunkt är det inte avgörande var Försvarsmakten har permanent närvaro. En bärande tanke i vårt försvarskoncept är flexibilitet i tid och rum för att kunna klara de krav som modern dynamisk krigföring ställer, sa han till Dagens Nyheter. 

Soldaterna skulle helt enkelt flygas in eller skeppas över till Gotland om vi var på väg mot ett spänt säkerhetsläge.

Kvar på ön under nedrustningsåren fanns dock en myndighet som i närmast realtid kunde följa den ryska vändningen med en upprustning och mer aggressiv granne i det tysta: Försvarets radioanstalt, FRA med sina hemliga avlyssningsstationer runtom på ön.

Sju år senare har det säkerhetspolitiska läget dramatiskt förändrats till det sämre och det råder krig i Europa. Gotland liksom övriga Sverige rustar igen.

Johanna Björklund, 20, föddes mitt i den svenska nedmonteringen av det svenska försvaret. I dag är hon värnpliktig soldat och en del av den svenska upprustningen. Hon utbildar sig till pansarskyttegruppchef ombord på ett drygt 23 ton tungt stridsfordon 90 och är korpral.

Johanna är stridsmålad i ansiktet och bär automatkarbin AK 5 och skulle kunna fungera som en levande reklampelare för fler kvinnor i Försvaret.

Hon ville till försvaret redan i gymnasiet och tränade hårt innan hon blev uttagen som värnpliktig.

– Man vet ju att det här en mansdominerad bransch och då måste man kunna konkurrera.

”Jag gör det jag ska göra och försöker hela tiden bli bättre på det”, säger Johanna Björklund, pansarskyttegruppchef och ansvarig för sex soldater ombord på stridsfordon 90.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
20-åriga Johanna övar för att försvara Gotland: ”Om det händer något vet jag vad jag ska göra”.

Är det som du hade förväntat dig?

– Ja, det tycker jag. Jobbigt som satan ibland. Men jag tycker att man får ut något av det och så är det bra kompisar.

Det finns inga militärer i släkten.

– Men jag har lyssnat på min pappa och min farbrors upplevelser från lumpartiden och kände att jag också ville vara med om det.

Är man civil vet man knappt till vilket skyddsrum man ska bege sig

I den här värnpliktsomgången på Gotlands regemente är Johanna Björklund enda tjejen på 40 soldater. Och hon upplever inte det faktum att hon är ensam tjej i plutonen som något problem.

– Jag tror att när man är ensam tjej i en grupp så är det nästan så att grabbarna blir rädd för att göra fel och då är man extra försiktig. I alla fall i början.

Johanna Björklund i genomgång med soldatkollegorna.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Hemvärnet på Gotland storövar. Här sex soldater i en paus under skjutövning med kulspruta modell 58 på Tofta skjutfält utanför Visby.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Hon följer kriget i Ukraina.

– Men fortfarande känns det långt borta. Jag känner mig inte rädd på något sätt. Jag gör det jag ska göra och försöker hela tiden bli bättre på det. Och om det händer något (blir krig), då vet jag vad jag ska göra. Det tycker jag är skönt. Är man civil vet man knappt till vilket skyddsrum man ska bege sig.  

Hon säger att hon är beredd att försvara Gotland och kan sin position ombord på stridsfordon 90 utan och innan. 

– Det betyder att vi sitter i en sådan här, säger hon under lunchuppehållet i övningen på Tofta skjutfält.

Stridsfordon 90 har tio mans besättning. 

– En chef som sitter där, en förare som sitter där och en skytt på den sidan, säger hon och pekar uppåt på vagnen.

Hemvärnssoldater under skjutträning mot pappfigurer ute på skjutfältet och får instruktioner av övningsledaren.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Själv sitter hon och sex andra soldater i bakdelen på vagnen.

– Jag har befälet över de som sitter därbak. Vi har uppgift att hålla koll på fientliga skyttar ute i terrängen. Det är dom som är farliga för vagnen. 

– I ett övningsmoment i dag var det just fientliga skyttar i terrängen. Vi blir den initiala muren för vagnen. Vi springer framför vagnen och skjuter ut skyttarna så de inte är farliga, säger hon.

Svårast med att vara tjej i Försvarsmakten?

– Jag tycker det inte är svårt att vara tjej i Försvarsmakten. Det är skitsnack, det är bara att söka. Vill man, är det bara att köra. Det svåra är att man ligger lite fysiskt efter. Men när vi hade första löptestet kom jag fyra.

Expressens Leif Brännström i samtal med Johanna Björklund, pansarskyttegruppchef på stridsfordon 90.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Råd till tjejer som går och tänker på försvaret?

– Det är att inte underskatta sig. Jag blev en individ i gruppen och jag är en soldat som alla andra. Jag kan lösa problemen minst lika bra som killarna.

Johanna Björklund har sökt anställning på P 18 efter lumpen och hoppas på ett positivt svar inom några veckor.

Inför lunchuppehållet samlas värnpliktiga och anställda soldaterna framför de fyra stridsfordonen för genomgång. En punkt gäller skadad fiende och hur han eller hon ska omhändertas.

– Det är ingen skillnad på en skadad fiende. Skillnaden är att en skadad fiende antagligen vill ha ihjäl oss, säger befälet.