– Jag tror att vi blir en del av euroområdet. Antingen blir vi medlemmar eller så gör vi som Schweiz och Danmark, vi får knyta oss till euron på något sätt, säger Persson i en intervju med TT på en av sina arbetsplatser, PR- och lobbyingfirman JKL.
Påtryckaren, deltidsbonden och styrelseproffset knaprar på mellanmålssnacks i mötesrummet Bryssel och försöker beskriva den risk han anser att en liten och allt starkare valuta som kronan innebär. Han ser det också som ordförande i Sveaskog.
– Den skogsindustri vi levererar till är illa ute. Sågverk, papper och massa. Där har vi Sveriges ekonomiska ryggrad, allt det som går ut på lastkajerna är svenskt och drabbas nu hårt av den svenska kronan som vi inte riktigt vet var den tar vägen, säger han.
Kan slås ut
I ett slag av spekulation kan år av produktivitetsutveckling och marknadsinvesteringar slås ut, hävdar han. Och Sverige riskerar tappa politiskt inflytande.
Ett av hans största bakslag som statsminister var folkets klara nej till euron i folkomröstningen 2003, ett nej som många jaröstare nog ändå inte har gråtit så värst över. Persson suckar apropå en färsk opinionsmätning där stödet för euron bland svenskarna har rasat till nio procent.
– Alla beskriver ju euron som något slags grekiskt fiasko, ingen talar om Tysklands enorma framgångar i samma system, ingen talar om vår ekonomiska utveckling som ju skuggar Tysklands som ju också är en frukt av samma eurosystem.
Persson anser att Sverige borde lägga bort den stornordiska "vi är bättre än andra"-attityden.
Stopp för skolvinster
Det är också hög tid att sätta ner foten om skolan, anser mannen som en gång var skolminister och kommunaliserade skolan. Nu bidrar krympande och ekonomiskt pressade kommuner till den minskade likvärdigheten i skolan, medger Persson. En kommunreform behövs. Och ett stopp för vinstintressen i grundskolan.
– De aktiebolag som finns där de kan få fortsätta, vi ska inte ta den striden. Men vi släpper inte in fler nya. Vi satsar på att alla barn får en bra utbildning, inte bara dem som råkat välja rätt.
TT: Vad är skillnaden mot vinstintressen i välfärd som vård och omsorg (som Persson inte har några problem med)?
– De kan inte mäta sig med grundskolan som bas för en samhällsfostran, ingen har samma enorma demokratiska betydelse.
