Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Göran Lambertz var metoo-kvinnornas vän

Toppjuristen Göran Lambertz är anklagad misstänkt för våldtäkt i julas.
Göran Lambertz nekar till anklagelserna.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Göran Lambertz under sin tid som JK 2006.
Foto: MAGNUS JÖNSSON

Karin Olsson skriver veckans mediekolumn.

Han har kallats ”toppjuristen”, 71-åringen som häktats misstänkt för våldtäkt på julafton av en 30-årig student som sökte hans stöd i ett förtalsmål.

Men en hel del har nog kunnat gissa vem det handlar om. ”Han är rena Mount Everest i de här sammanhangen”, sa till exempel Leif GW Persson i TV4.

Och humorprogrammet ”Svenska nyheter” ordvitsade om Quick när de talade om saken. Även jag som älskar skamlös satir hickade till: får de verkligen göra så där för SVT:s ansvariga utgivare? Med den ledtråden kunde man lika gärna ha sagt namnet rakt ut.

Få händelser i Göran Lambertz långa karriär har gjort lika stort avtryck som hans roll i rättsskandalen med Thomas Quick, ”seriemördaren” som satt 23 år på Säter innan han frikändes. Den nu avlidna SVT-journalisten Hannes Råstams envisa dissekerande av fallet, inte minst Lambertz agerande, är en journalistisk bragd.

Men Lambertz själv har aldrig gett sig. I boken ”Quickologi” (2015) driver han tesen att Hannes Råstam fått alltsammans om bakfoten. Lambertz går dessutom hårt åt journalistkåren som han tycker behöver sättas under tuffare granskning av en ”politisk instans”.

Det var långt ifrån första gången Lambertz utmanade medier.

Som Justitiekansler – statens advokat – åtalade han 2006 Expressen för förtal av Mikael Persbrandt. Att JK väljer att driva ett tryckfrihetsmål mot en utgivare är extremt sällsynt; den som anser sig illa behandlad brukar normalt få tillvarata sina intressen på egen hand.

Så det är ingen dununge vi pratar om. Snarare en av Sveriges mest medievana personer. Surret om varför Expressen och andra nyhetsmedier inte omedelbart namngett har därför blivit högre än på länge.

Nu har Göran Lambertz själv bett om att få bli namngiven.

Men 71-åringen Lambertz, en gång justitieråd i Högsta Domstolen, har i dag en väsentligt magrare maktposition, om än inte obetydlig. Vid tidpunkten för den misstänkta våldtäkten satt han i Lagrådet, som på uppdrag av regeringen granskar lagförslag. Lambertz har därtill många gånger varit en högljudd debattör i sexualbrottsfall, de senaste åren som ”metookvinnornas” vän. 

Samtidigt handlar det om ett särskilt stigmatiserande brott och processen har inte ens hunnit till ett eventuellt åtal. Fällningarna av alla stora medier efter metoo bidrar säkert också till att hålla tillbaka ansvariga utgivare från att ”outa”. 

Och den som till äventyrs tycker – eller tror – att publicister som SVT eller Expressen skulle blanda in gamla oförrätter i sina bedömningar underskattar grovt professionaliteten i de medieetiska processerna.

Nu har Göran Lambertz själv bett om att få bli namngiven, då han inte anser att han har något att dölja. Önskemålet är minst sagt ovanligt.

De flesta brottsmisstänkta föredrar att stanna i skuggorna. Även om specialintresserade medborgare i dag inte har svårt att via Flashback, ”alternativsajter” eller i detta fall, ordlekar i public service-program, ta reda på vem som gömmer sig bakom anonymiseringar, får den stora majoriteten fortfarande sin information från de dominerande nyhetsförmedlarna. Att ta steget ut i dem förändrar mycket.

Men även denna gång väljer alltså Göran Lambertz att gå sin egen väg. 


Karin Olsson är kulturchef och stf ansvarig utgivare på Expressen. Nästa vecka skriver redaktionschef Magnus Alselind mediekolumnen. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.