Vittnena var flera och samstämmiga. En mörkhårig kvinna i 30-40 årsåldern klädd i rosa byxor hade setts både inne på Stuvkällaren och utanför vid tiden för mordet på butiksbiträdet Marie Johansson hösten 2005.
Ett vittne hade till och med pratat med kvinnan inte långt därifrån, och hade inget att säga om hennes ålder än övriga vittnen.
Det är en av flera gåtor som utredarna nu vill få svar på efter att DNA från blod som säkrades inne i butiken nu matchats med en då 17-årig flickas.
För Sven Alhbin, som var polisens spaningschef under de första tio åren av utredningen, var beskedet förvånande.
”Givetvis en överraskning”
– Ingenting talade för den åldern, att den skulle vara så låg. Det var givetvis en överraskning. Jag tror inte överhuvudtaget att den här profilen varit uppe i diskussionerna, säger han.
Sven Alhbin gick i pension 2015, men har fortfarande uppdrag åt Nationella operativa avdelningen, Noa, bland annat för att skriva en rapport om brottsaktiva kvinnor i gängmiljön.
För en bredare allmänhet var han också fiktiv spaningsledare i tv-serien i ”Tjuv och polis”.
– Det är väl egentligen ett av de enskilda ärendena som satt djupa intryck naturligtvis genom åren. Jag hade nog inte trott att det skulle lösas på det här sättet, säger han.
Bilden av en tänkt gärningsman sattes tidigt. Redan två veckor efter mordet anhölls en psyksjuk 42-årig kvinna i utredningen. Hon hade redan gripits efter att ha rånat och misshandlat en bussförare i Karlshamn, och ansågs stämma in på signalement i den efterlysning som gått ut.
650 kvinnor topsade
Kvinnan visade sig senare ha ett tydligt alibi och avfördes från utredningen. Men mördaren har länge sökts i liknande miljöer som den 42-åriga kvinnan befann sig i: psykisk sjukdom, hemlöshet med mera. Och snarare 40 än 17 år.
2020 meddelade polisen att de då hade topsat över 700 kvinnor i utredningen.
– De har haft olika vinklar och topsat, topsat, topsat och inte träffat rätt, säger Sven Alhbin.
Men den då 17-åriga flickan ska alltså överhuvudtaget inte funnits nämnd i utredningen före beskedet om DNA-matchningen i fredags eftermiddag.
– Hon förekommer inte alls sedan tidigare, säger Anders Eriksson, som i dag leder polisens så kallade Kalla Fall-grupp.
Under åren har polisen tagit fram en så kallad fantombild, utifrån DNA-spåren man fann på mordplatsen. En metod som använts med viss framgång i tidigare uppmärksammade våldsdåd, bland annat dubbelmordet i Linköping 2004.
Inte vetenskapligt
Även då tog man fram två bilder: en på en kvinna med en ålder upp emot 35 år som skulle visa hur mördaren kunde sett ut vid tiden för brottet. Men också en äldre bild, där åldern snarare var satt till uppemot 49 år. Den skulle visa hur den kvinnan skulle kunna se ut i dag.
I själva verket är den nu utpekade gärningsmannen i dag i 35-årsåldern.
Att ta fram en fantombild på det viset var inte okontroversiellt. Och utredarna fick vända sig till ett privat bolag på andra sidan Atlanten, i USA för att gå i land med uppgiften.
– Nationellt forensiskt center, NFC, förordar inte den här metoden, eftersom de inte tycker att den baserar sig på vetenskap och beprövad metod, berättar åklagaren Ulrika Åberg som i dag är förundersökningsledare i fallet.
– Så vi valde att vända oss till ett annat ställe. Det är ju så det är, den är ju inte vetenskaplig på det sättet. Samtidigt handlar det om att få hjälp i spaningen som vilken insats som helst.
Om den nu utpekade kvinnan har likheter med fantombilden säger sig varken Ulrika Åberg eller Anders Eriksson känna till.
– Jag har inte själv sett något foto på den här aktuella kvinnan än. Det har jag ingen uppfattning om faktiskt, säger Anders Eriksson.
Gärningsmannens familj har sökts
Under åren har utredarna också gjort en så kallad familjesökning där DNA från mordet jämförts för att matcha eventuella nära familjemedlemmar till en gärningsman; föräldrar, barn eller syskon. Inte heller de sökningarna har gett något resultat.
Enligt Anders Eriksson var man i färd med att göra en ny familjesökning då beskedet kom i fredags.
Men kan det vara en annan person än mördaren som vittnena sett?
Varken Anders Eriksson eller Sven Alhbin tror det.
– Jag är helt övertygad om att det är samma person, men att vittnena av olika skäl uppfattat henne som äldre, säger Sven Alhbin utifrån hans inblick i framför allt vittnesmålen som finns från händelsen.
En återkommande fråga är vad den då 17-åriga kvinnan gjort efter händelsen. Hur det kommer sig att ingen slagit larm. Och hur hon i så fall kan ha hållit tyst om händelsen i så många år.
Togs för mindre allvarligt brott
– Jag antar att hon vid den åldern hade anhöriga och att det bland dem borde finnas kunskap. Hon måste ha hållit sig någorlunda i skinnet då hon aldrig under de här åren blivit topsad, säger Sven Alhbin.
Hade kvinnan begått allvarliga brott i Sverige under de 18 åren som gått från mordet, så hade hon med största säkerhet avslöjats tidigare. På senare år har det också funnits möjlighet att ta DNA-prov på personer som misstänks också för mindre allvarliga brott, där fängelse finns i straffskalan. Det kan röra sig om ringa stölder och annan så kallad mängdbrottslighet.
Just ett sådant brott ska också ha lett till topsningen som gav den slutliga matchningen i fredags. Allt åklagare och polis gått ut med utöver det är att det är en svensk medborgare bosatt i Sverige vid tiden för brottet och i dag.
Hur säker kan man då vara på att det DNA som man matchat kvinnan med kommer från mördaren?
Blod på grön vante
Även här är både Anders Eriksson och Sven Alhbin övertygade om att det är mördarens DNA.
– Det finns på flera ställen och det har varit en huvudhypotes och är så fortfarande, att utrymmet för att det är någon annan förövare som avsatt det här DNA-spåret är väldigt, väldigt litet.
Sedan tidigare är det känt att blod från gärningsmannen och den mördade Marie Johansson bland annat finns på ett par gröna vantar, som polisen tror efterlämnades av mördaren.
