Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Gåtorna kring Rakhmat Akilovs identiteter

Rakhmat Akilov misstänks för terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april.
På Migrationsverkets beslut från 15 juni framgår att en Rahmatjon Kurbanov född i februari 1979 får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
I september 2016 avslog Migrationsdomstolen överklagan. I domen framgår att mannen då kallade sig för Rahmatjon Kurbonov.
I häktningsprotokollet från den 11 april – efter att den misstänkte terroristen gripits – är det nu namnet Rakhmat Akilov som används.

Under namnet "Rahmatjon Kurbonov" hävdade han sig ha torterats för att ha medverkat på en 1 maj-demonstration med fredstecken och blommor.

När Migrationsverket inte köpte berättelsen kastade han namnet "Kurbanov", började kalla sig Rakhmat Akilov och gick under jorden.

Namnet Akilov har i sin tur använts av minst en ytterligare person – och nu jagar polisen svar på gåtorna kring den terrormisstänkte uzbekens identiteter.

Identiteterna

Rahmatjon Kurbonov, 40

Den här identiteten använde Akilov när han ansökte om uppehållstillstånd i Sverige. Men Migrationsverket fattade tidigt misstankar och poängterade att han inte kunnat styrka sin identitet ordentligt och dessutom angett flera olika namn. "Kurbonov" visade upp ett uzbekiskt körkort och en arbetsbok från Ryssland som bevis på sin identitet, men det räckte inte för att övertyga Migrationsverket.

Rakhmat Akilov, 39

Efter utvisningsbeslutet gick den terrormisstänkte mannen under jorden och började kalla sig för Rakhmat Akilov. Under det här namnet har han jobbat som asbestsanerare i på olika byggen i Stockholmstrakten. Till skillnad från Kurbonov-identiteten finns ett så kallat samordningsnummer, som utfärdas av Skatteverket för personer som inte är folkbokförda, kopplat till Akilov. Ett samordningsnummer går att få även utan uppehållstillstånd, enligt Skatteverket.

Hotellmannen

En man som kallade sig Rakhmat Akilov – men som inte är den terrormisstänkte – arbetade fram till januari 2017 på ett Scandic-hotell, enligt SVT. Scandic Hotels AB säger att den man som kallade sig Akilov inte är densamma som nu sitter häktad på sannolika skäl misstänkt för terroristbrott.

Precis efter att den misstänkta terroristen hade häktats sa åklagaren Hans Ihrman:

– Han som sitter i rättssalen har suttit i förarhytten, men sedan kan namn ändras.

Nu är utredningen inne i ett nyckelskede och polis och åklagare måste reda ut den misstänktes sanna identitet. Enligt kriminologen Jerzy Sarnecki är det avgörande för att kunna få honom fälld för just terroristbrott.

– Den tekniska bevisningen man har just nu bör räcka för att åtala honom för, säg, vårdslöshet i trafik och vållande till annans död. Men polisen måste visa att han körde bilen i syfte att döda. Det låter sig inte göras om man inte vet vem han är.

Säger sig ha torterats efter fredsdemonstration

Den misstänkte terroristen ansökte om uppehållstillstånd i Sverige 2016. Han sade sig då heta Rahmatjon Kurbonov, vara 40 år gammal och ha flytt till Sverige på grund av politiskt förtryck mot honom i hemlandet i Uzbekistan.

Kurbonovs egen version framgår av ett Migrationsverket-beslut från juni 2016. Han säger sig ha bott hela livet i uzbekiska Samarkand där han försörjt sig som svetsare och rörmokare. 2014 hävdar han att uzbekiska säkerhetsstyrkor låste in honom i en källare och torterade honom i flera dagar, sedan han deltagit i en 1 maj-demonstration som bara handlade om att vifta med fredstecken och bilder på duvor.

Först när en anhörig mutade en tjänsteman släpptes han fri – varpå han flydde till Kazakstan för att därifrån lifta vidare mot Sverige.

På Migrationsverkets beslut från 15 juni framgår att en Rahmatjon Kurbanov född i februari 1979 får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Migrationsverket: Berättelsen "inte självupplevd"

Men Kurabovs ansökan har fått nej i samtliga instanser. Bland skälen nämns att han använde flera olika identiteter, inte kunde uppvisa något pass – och inte heller något läkarintyg som styrkte den påstådda tortyren han utsatts för. I Migrationsdomstolens avslag från september 2016 står: "Hans berättelse uppfattas inte i någon del som självupplevd."

Den nu terrormisstänkte mannen stannade i Sverige, gick under jorden – och började i stället kalla sig för Rakhmat Akilov. De senaste åren har han arbetat som asbestsanerare i Stockholmstrakten. Men enligt SVT har identiteten Rakhmat Akilov också använts av en person som jobbat på Scandic Hotels AB.

– Den person som nu sitter häktad är inte den person som arbetat hos oss, har Scandics kommunikationsdirektör Heidi Wold sagt till SVT.

Mannen som kallade sig Akilov sparkades i januari i år – eftersom han inte kunde styrka sin identitet. Det är okänt vem han är.

I september 2016 avslog Migrationsdomstolen överklagan. I domen framgår att mannen då kallade sig för Rahmatjon Kurbonov.

"Många uzbeker byter namn"

Förra veckan besökte Expressen en stuga i Östergötland där den uzbekiske imamen Mukhiddine Shirinov och flera av hans följare har samlats för att prata om terrordådet på Drottninggatan. De tar alla kraftigt avstånd från det. På frågan om Shirinov har träffat den IS-rekryterare med uzbekisk bakgrund som Rakhmat Akilov haft kontakt med svarar imamen nej, men tillägger att det är "svårt att veta för många uzbeker byter namn."

– Den kulturen kommer ifrån att ha gömt sig i Uzbekistan, flytt till Kazakstan och gömt sig, flytt vidare. Många vi känner är fortfarande efterlysta av Interpol och har svårt att resa.

Åklagaren Hans Ihrman säger sig alltså vara säker på att det är mannen som kapade lastbilen och mördade fyra människor på Drottninggatan som sitter häktad. Men frågan om hans sanna identitet – och vilka andra namn han kan ha använt – måste få ett svar i den omfattande terrorutredningen.

I häktningsprotokollet från den 11 april – efter att den misstänkte terroristen gripits – är det nu namnet Rakhmat Akilov som används.

"Måste veta vem han är"

– Om man är säker på att det är han som körde lastbilen är det två saker som man måste göra, säger kriminologen Jerzy Sarnecki och fortsätter:

– Det ena är att fastställa om han tillhör någon form av terroristorganisation som kan tänkas utföra fler attentat. Det andra är att styrka hans uppsåt. I bägge dessa fall behöver man veta vem han är.

Expressen har utan framgång sökt åklagaren Hans Ihrman. Mattias Lindholm vid polisens presstjänst svarar på frågan om arbetet med att kartlägga den terrormisstänkte mannens identiteter:

– All information om den misstänktes personliga förhållanden omfattas av sekretess.