Ännu har inte regeringen eller dess samarbetspartier släppt detaljerna för den ”omfattande skattereform” som nämns i Januariavtalets fjärde punkt.
I Svenska Dagbladets, SvD:s, söndagstidning, beskrivs frågetecknen kring reformen.
Finansieringen blir en stor utmaning
Politiska tungviktare som var med och förhandlade fram Århundradets skattereform mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet 1990-91 beskriver sin oro.
– Den stora utmaningen 1990–1991 var finansieringen, det var den frågan som gjorde att flera partier hoppade av. Det var inte så svårt att samla stöd för sänkta inkomstskatter eller genomföra satsningar. Men finansieringen var den stora utmaningen och det tror jag att den kommer att bli nu också, säger Bengt Westerberg till SvD.
600 skatteförändringar sedan reformen
Då blev skattebaserna bredare och skattesatserna lägre. Uppgörelsen gjorde båda partierna nöjda och skattesystemet blev mindre komplicerat och mer överskådligt.
Sedan dess har det, rapporterar SvD, gjorts 600 skatteförändringar som krånglat till det.
Samtidigt är det nu fyra partier som ska komma överens om en skattereform – med intressen som tycks oförenliga.
Skatter ska sänkas och ekonomiska klyftor ska minska.
Åsbrink: ”Svårt att se hur det ska förenas”
Miljöskatterna ska höjas med 15 miljarder kronor, men den skattebasen krymper ut i takt med att den uppfyller syftet med att fasa ut miljöskadligt beteende, skriver SvD.
– Det krävs nog en hel del finansiering som inte syns i 73-punktsprogrammet. Det finns en massa andra önskemål som alla ställer sig bakom: mer pengar till skolan, mer till polisen, försvaret och så vidare. Det är svårt att se hur det ska förenas med sänkt skattetryck om man inte vill skaffa sig jättelika underskott i statsfinanserna, säger Erik Åsbrink, tidigare socialdemokratisk finansminister i Göran Persson regering, och den som skötte merparten av förhandlingarna för Socialdemokraternas räkning 1990-91, till SvD.
