852 personer förlorade sina liv i Estoniakatastrofen. Foto: Veikko Wahlström852 personer förlorade sina liv i Estoniakatastrofen. Foto: Veikko Wahlström
852 personer förlorade sina liv i Estoniakatastrofen. Foto: Veikko Wahlström
En finsk forskningsstation hittade en av livbojarna från skeppet av en slump – 23 år efter katastrofen. Foto: Tvärminne Zoological StationEn finsk forskningsstation hittade en av livbojarna från skeppet av en slump – 23 år efter katastrofen. Foto: Tvärminne Zoological Station
En finsk forskningsstation hittade en av livbojarna från skeppet av en slump – 23 år efter katastrofen. Foto: Tvärminne Zoological Station

Fyndet från Estoniakatastrofen – flöt till ytan 23 år senare

Publicerad

Det är omöjligt att glömma Estoniakatastrofen.

Nu gör sig den tragiska olyckan påmind – med ett fynd som flutit till ytan 23 år senare.

"En kuslig påminnelse från det förflutna", skriver forskare på den finska marinstationen Tvärminne.

852 personer förlorade sina liv.

Fartyget Estonia sjönk i den kraftiga stormen den 28 september 1994 och katastrofen beskrivs som en av de värsta havsolyckorna på 1900-talet.

Händelsen etsade sig fast i våra minnen. Nu gör sig Estoniakatastrofen åter påmind – med ett oväntat fynd.

Den finska marinstationen Tvärminne Zoological Station, beläget vid Finska vikens mynning i norra Östersjön, hittade nyligen en relik från det sjunkna fartyget.

LÄS OCKSÅ: Estoniakatastrofen är såret som aldrig läker 

"Havets krossande kraft", inleder Tvärminne ett inlägg på Facebook.

"Förra veckan var ett team från Forststyrelsen ute i skärgården för att få bort invasiva rosenbuskar när de hittade den här livbojen som åkt upp på land sönder om Jussarö."

På bilden syns den hopskrumpna och bleknade räddningsringen vars orangea och röda färger en gång lyst starkt.

https://www.facebook.com/Tvarminne/photos/a.185091221593243.25254.185080441594321/1114116868690669/?type=3&theater

"Det är sannolikt att den här frigolitbojen har krossats av det höga trycket på 80 meters djup, där vraket ligger, och sedan återvänt till ytan 23 år senare", skriver Tvärminne.

"En kuslig påminnelse från det förflutna."

Dödligaste fartygskatastrofen

Det var efter att fartygets bogvisir lossnade i hårt väder som M/S Estonia sjönk. 989 personer var ombord. Av de 552 svenskar som var ombord omkom 501 personer.

LÄS OCKSÅ: Ludvigs pappa sjöng in i det sista – medan Estonia gick under 

Katastrofen inträffade på öppet hav mellan finska Utö och estniska Dagö och är den dödligaste fartygskatastrofen under sent 1900-tal.

Nödanropet Mayday sändes 01.22 och anropet registrerades två minuter senare. Drygt sju minuter efter det första nödanropet försvann all radiotrafik med Estonia.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag