Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Påve Franciskus ger sitt stöd till Dawit Isaak

Foto: Anna-Karin Nilsson

VATIKANEN. Den fängslade journalisten Dawit Isaak får i dag stöd från högsta andliga auktoriet.

Från påven Franciskus.

- Jag hoppas av hela mitt hjärta att det löser sig för Dawit. Jag sänder honom och hans familj min välsignelse och hälsning, säger påven till Expressen.

Expressen var med när svenske Carlos Luna i går fick audiens hos påven för andra gången.

Det blev en mycket intensiv dag för påven Franciskus i går. Han träffade under morgonen för första gången sex personer som fallit offer för sexuella övergrepp begångna av präster.

Påven lyssnade på deras berättelser och bad sedan om ursäkt å kyrkans vänner, i sitt skarpaste uttalande hittills.

– Inför Gud och hans folk, uttrycker jag min sorg över de synder och grova sexuella övergrepp och brott som präster begått mot er, sa han bland annat.

Återsåg som svenske vän

En viktig dag för den katolska kyrkan. En viktig dag för påven Franciskus.

Då blev mötet på seneftermiddagen en mer avspänd affär. Men så fick också påven Franciskus återse en vän, svensk-argentinaren Carlos Luna från Båstad. 

De två träffades redan i februari efter att Carlos - som liksom påven har sitt ursprung i Argentina - skrivit brev till Franciskus och berättat om hur en svensk-argentinsk man hittats död i en lägenhet i Bagarmossen efter två år.

Det blev början på en konversation om flyktingars situation och en vänskap växte fram. De brevväxlar nästan varje vecka.

– Det är så roligt att vi träffas igen, säger påven till Carlos när han kommer in i audienssalen i Casa Santa Marta där han även har sin bostad.

Påven Franciskus valde att flytta in här kort efter att han valdes till påve i mars i fjol. Det traditionella palatsliknande residenset var för luxuöst honom.

Det är i sanning ett rätt enkelt mottagnings rum. Några stolar som inte är särskilt utsmyckade, ett bord, en liten soffa.

Och att Carlos Luna har ett speciellt förhållande till påven Franciskus står klart långt innan påven träder in i rummet.

Handskriven lapp räckte

När vi anländer till Vatikanen så har Carlos bara med sig en handskriven lapp med våra namn. Carlos har sällskap av sin sambo Gunilla Wickman, sin dotter Natalia Luna, en argentinsk journalist, två svenska dokumentärfilmare och Expressens utsända.

Lappen duger gott. De två vakterna från schweizergardet i sina färgglada uniformer ringer och kollar.

Vi är egentligen alldeles för tidiga, men påven vill tydligen inte att vi ska behöva stå utanför så vi släpps in i audienssalen och kan vänta där i lugn och ro.

Ingen kontrollerar eller visiterar oss. Vi är med Carlos. Det räcker som garanti.

Klockan fem inträder så påven Franciskus och hälsar på oss alla. Han kommer ensam. Ingen vakt följer med.

-– Tack för att ni kommer och besöker mig! inleder han. För mig är det en stor glädje att ni är här.

Det är sådan ödmjukhet som på 16 månader gjort honom så populär och omtyckt. En popularitet som sträcker sig långt utanför den katolska kyrkans gränser.

Han talar under vårt möte om ämnen som berör många, om kampen mot fattigdomen, om ökade inkomstklyftor, om miljöproblemen.

Gripen av Dawit Isaaks öde

Och han tvekar inte att ta sig an kontroversiella ämnen. När Expressen för Dawit Isaak på tal, så medger han att han inte känner till fallet om den fängslade svensk-eritreanske journalisten som suttit fängslad utan rättegång i Eritrea sedan 2001.

Men när han får höra lite om Dawits öde, säger påven:

–Jag hoppas att allt ska klargöras, det är väldigt viktig. Detta är en person som lider svårt i denna situation.

– Jag hoppas av allt mitt hjärta att det löser sig för Dawit. Jag skickar min välsignelse och hälsning till honom och hans familj.

Han återkommer under audiensen kring frågor som ligger honom nära om hjärtat. Som flyktingars utsatta läge, hotet mot miljön, barns utsatthet. Men han har också vänliga ord att säga om Sverige.

Han har från Carlos Luna fått höra hur väl Carlos behandlades när han och många andra Sydamerikaner kom till Sverige på 1970-talet, på flykt undan militärdiktaturerna där. Påven imponeras av vår fortsatta generositet i flyktingfrågor.

– Vi har mycket att lära av Sverige i hur man behandlar flyktingar, säger han.

Han är avslappnad under hela mötet, och har alltid nära till ett leende. Efter en diskussion kring Carlos Lunas många halsband – flera med yin och yang symbolen, en medaljong med Che Gueveras porträtt – så börjar påven plötsligt knappa upp knapparna fram på sin vita påvedräkt.

Fram plockar han en medaljong och en personlig berättselse.

– Den här medaljongen tillhörde ett hembiträde som hjälpte min mamma i Argentina. Vi träffades igen när jag var ärkesbiskop i Buenos Aires och hon gav mig den. Jag är så tacksam för vad hon gjorde för oss, och jag kysser den varje kväll innan jag går och lägger mig.

Talar om miljö och sociala frågor

Det för honom över på en diskussion om hembiträdens ofta tuffa arbetssituation. Han talar gärna om sociala frågor. Frågor om Gud och tro kommer däremot inte upp alls under vårt möte. Varken Carlos Luna eller hans sambo Gunilla är troende.

Men de delar många engagemang. Som oron för miljön.

–Vi har fått vår planet som en gåva och vi fick egentligen allt vi behöver när den gavs till oss. Därför är det så upprörande att vi misshandlar den så, säger påven.

Sedan avslöjar han att han arbetar på att skriva ett påvligt påbud som antagligen kommer att publiceras nästa år och som ska handla just om miljön och miljöproblemen. Det blir ett tungt inlägg från den påvliga stolen.

– Jag säger detta i hemlighet till er, säger han och blinkar sedan.

– Men jag vet ju att det är journalister här, så det är nog ingen hemlighet längre.

"Ni är som en fruktsallad"

När audiensen går mot sitt slut, så vill påven Franciskus sammanfatta mötet med oss och de intryck han fått av gästerna från Sverige och Argentina.

– Ni är som en fruktsallad. Det tycker jag om, det är min favoritdessert, säger han.

Efter skratt och lite höjda ögonbryn fortsätter han:

– Ni representerar den variation och olikheter som är så viktig. Ingen försöker sätta sig över någon annan, ingen är förmer än någon annan.

Som avsked får vi alla ett varsitt radband ur påvens hand. Carlos får tre. Förstås.

När Franciskus försvinner ut ur samma dörr som han gjort sin entré igenom, tittar vi på klockan och märker vi att vi fått 75 minuter med honom.

President Obama fick 52 minuter, drottning Elizabeth fick 17 minuter. Påven gillade tydligen fruktsalladen bättre.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.