Dawit Isaak har suttit fängslad utan rättegång i Eritrea i över tio år.
Dawit Isaak har suttit fängslad utan rättegång i Eritrea i över tio år.

Fängelsevakt: Dawit Isaak är ännu vid liv

Publicerad

Dawit Isaak uppges vara vid liv.

Nya uppgifter från en vakt i det ökända Eira Eiro säger att 15 av fångarna fortfarande lever - däribland den svensk-eritreanska journalisten.

- Det är klart att det är positiva nyheter, men jag vill vara försiktig när det är så svårt att verifiera uppgifterna, säger Dawits bror Esayas Isak.

Dawit Isaak har suttit fängslad utan rättegäng i över tio år i Eritrea.

Den afrikanska diktaturen har länge vägrat säga något om hans tillstånd - och den lilla informationen som har kommit har läckt ut från tidigare fängelsevakter och regimkritiker.

Nu har nya uppgifter kommit i ett brev från en vän till en före detta fångvaktare. Brevet skickades till radiostationen Wegahta.

Fångvaktaren uppger att de 15 fångar som fortfarande är vid liv är i dålig kondition och vakterna undrar varje dag vem av dem som ska dö.

Fem dött sedan 2010

Många av fångarna är fastkedjade dygnet runt.

Sedan fångvaktaren Eyob Bahta Habtemariam berättade om förhållandena i fängelset för två år sedan ska ytterligare fem fångar ha dött.

Men brevet innehåller också hoppingivande uppgifter. På en lista med namn på fångar som var vid liv i sllutet på mars 2012 så står det:

"Fånge nummer 36, journalist Dawit Isaak, han har svenskt medborgarskap."

"Trög process"

Dawit Isaak bror Esayas Isak säger att nyheterna är positiva men vill samtidigt poängtera att det inte går att verifiera uppgifterna.

– Jag har känt i tio års tid att det ska hända någonting, det är en trög process som ibland ger hopp och ibland inte gör det. Det är viktigt att alla ger sitt stöd till Dawit Isaak och hans kollegor, hans situation är inte unik i Eritrea.

Även Leif Öbrink, ordförande i Stödkommittén Free Dawit Isaak, ser positivt på de nya uppgifterna.

– Det är i linje med vad vi har trott. Nu får vi fråga UD om de kan få ut någon mer information, säger han.

I brevet till Radio Wegahta skriver brevskrivaren att hans bästa vän har arbetat som fångvaktare på Eira Eiro och bad honom att skicka brevet till radiokanalen efter att han hade kunnat lämna landet.

Han ska också ha sagt att vakterna känner sig som fångar själva och att de är rädda för att de alla kommer att dödas när den sista fången har dött.

Eyob Bahta Habtemariam intervjuer i internationella medier, bland annat Expressen, för två år sedan förändrade inte mycket. Enligt brevet ignorerade regimen vad han sa och ökade bara övervakningen.

"Arbetar via alla kanaler"

Svenska utrikesdepartementet vill inte kommentera de nya uppgifterna.

– Jag kan inte kommentera de här uppgifterna men vi utgår i vårt arbeta att han är vid liv, säger Linn Duvhammar på UD:s presstjänst.

Vad gör nu för att få honom frisläppt?

– Målsättningen är att han ska bli frisläppt men tyvärr kan jag inte redogöra för vad vi gör. Men vi arbetar via alla kanaler som vi tror kan ge resultat.

När utrikesminister Carl Bildt var gäst i Expressen TV:s "Bar och politik" i tisdags så sa han så här om Dawit Isaak:

– Jag vet lite mer än vad jag kan säga. Vet jag så mycket som jag skulle vilja veta? Nej det gör jag inte. Det är ett mycket slutet samhälle.

Får vatten och bröd

När fångvaktaren Eyob Bahta Habtemariam intervjuades av Expressen för två år sedan berättade han om förhållandena i fängelset. Fångarna sitter inlåsta i en tre gånger tre meter stor cell och har ingen som helst kontakt med varandra.

De får inte lyssna på radio eller läsa tidningar. En timme om dagen får de gå ut på en minimal rastgård och varje dag serveras samma mat - vatten, bröd och linssoppa.

I en intervju som frilansjournalisten Donald Boström gjorde med Eritreas president Isaias Afewerki, och som publicerades i Expressen, ville diktatorn inte svara på frågor om Dawit Isaak och sa att det är upp till svenska politiker att förbättra relationen mellan länderna.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag