Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fredspristagaren anklagas: Civila mördas och torteras

Expressens reporter har mött Mursifolket som vittnar om tortyr och förföljelse.
På måndagskvällen konfronterade Dagbladet Abiy Ahmed utanför Nobelinstitutet i Oslo. Fredspristagaren uppfattade tydligt frågan om hans regering är ansvarig för mord och tortyr, men valde att inte svara.Foto: Dagbladet / Dagbladet
Statsminister Stefan Löfven tar emot Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed inför prisceremonin.Foto: ANDERS WIKLUND/TT NYHETSBYRÅN
Premiärministern Abiy Ahmed tar emot Nobels fredspris i morgon. Samtidigt kommer rapporter om övergrepp i hans Etiopien. Expressen tog sig in landet för att undersöka uppgifterna.Foto: MULUGETA AYENE/AP TT

SÖDRA OMO, ETIOPIEN. I morgon hyllas Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed med Nobels fredspris i Oslo.

Men samtidigt anklagas fredspristagarens säkerhetsstyrkor för att i tysthet mörda och tortera människor som tillhör folkstammarna mursi, bodi och suri i södra Etiopien.

Expressens reporter Torbjörn Selander tog sig in i södra Etiopien under täckmantel av att vara turist och fågelskådare för att undersöka anklagelserna om övergrepp.

I hemlighet träffade han medlemmar från bodi- och mursi-folken som hävdar att de under hösten misshandlats av regeringssoldater, tvingats sitta ute i brännande sol i timmar utan vatten, hängts upp i fötterna och slagits med armeringsjärn.

– De urinerade på mig och vi tvingades dricka vår egen urin, säger en äldre man till Expressen.

Mannen slår sig ner på en mindre sten framför mig och drar filten tätt omkring sig. Dels för att regnmolnen drar in, men framför allt för att han inte vågar visa ens en skymt av sitt ansikte för kameran.

Han säger att han vet att hans namn står på den etiopiska militärens dödslista. Han har tagit sig från sin by till platsen vi befinner oss på för att berätta.

– De har sänt ett meddelande till mig att de ska döda mig, de kan komma närsomhelst, säger han och ser sig om.

Vi sitter mitt ute i bushen i södra Omo i södra Etiopien, två dagsresor söderut från huvudstaden Addis Abeba. Mannen berättar med klar och stark röst om det han säger sig ha utsatts för som fånge i regeringsstyrkornas läger ”Romo”.

https://datawrapper.dwcdn.net/zJOfF/2/
Endast helt dold från kameran vågar den äldre mannen tala med oss.Foto: TORBJÖRN SELANDER

– De hängde oss upp och ned med rep om fötterna och särade på benen och slog oss med armeringsjärn. Sen fick vi sitta i solen hela dagen, utan något att dricka, säger han.

En ung man råkade värst ut av alla, enligt mannen vi träffar. Han säger att soldaterna band ett rep om hans testiklar och släpade runt honom på marken.

– Han hängdes upp naken i fötterna, de slog med armeringsjärn på hans testiklar så de sprack.

Han fortsätter:

– Det här är våra fiender, de kom för att förgöra oss.

Mannen säger att han inte har mycket respekt för mottagaren av 2019 års Nobels fredspris, Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

– Han tror vi är dumma bara för att vi inte är utbildade, det är därför de gör såna här saker mot oss.

Varför jagas bodi- och mursifolken?

■ ■ Etiopiska staten har under flera år trängt ut stammarna från de stora landområden som tidigare utgjorde deras traditionella betes- och jordbruksmarker för att anlägga statliga sockerrörsplantager och -fabriker.

■ ■ Stammarnas traditionella livsstil har också påverkats kraftigt av att myndigheterna dämt upp den för dem livsviktiga Omo-floden och byggt flera stora dammar för kraftverksbyggen och konstbevattningsprojekt.

■ ■ Bodi- och mursifolken är av tradition beväpnade för att försvara sig själva och sin boskap mot lejon och andra lokala stammar. Efter att regeringsstyrkorna under hösten börjat beslagta deras vapen har konflikten med regeringsstyrkorna eskalerat snabbt. Regeringskällor uppger att avväpningen är viktig för att skydda statliga investeringar i området, som sockerrörsplantager och -fabriker, och för att säkerställa fred i det oroliga området.

En viktig anledning till konflikten i Omo är sockerrörsfabriken OMO KURAZ-2.
Etiopiska staten vill åt den orörda marken kring Omo-floden för att anlägga plantager, fabriker och kraftverk.Foto: Torbjörn Selander

Brutala berättelser om tortyr i Etiopien

Det har gått en och en halv månad sedan Expressens utsände i Sydafrika nåddes av de första nödropen från södra Omo i Etiopien.

Berättelserna om tortyr och död i fredspristagarens hemland var brutala. 

Enligt nyhetsbyrån AFP hade ett 40-tal personer ur bodi-stammen dödats av regeringens säkerhetsstyrkor. AFP-journalisten Robbie Corey-Boulet refererade uppgifter från ledare inom Bodi-folket om utbredd förföljelse och mord. Rubriken på artikeln i sydafrikanska Mail & Guardian var ”Dödande utan orsak”.

Uppgifterna förnekades dock av officiella etiopiska källor, som i stället hävdade att avväpning av de lokala folkstammarna var viktig för att skydda statliga investeringar i området, som ett antal omstridda sockerrörsplantager, samt för att skapa fred i regionen.

Den 29 oktober slog ett antal etiopiska och internationella forskare och specialister på stammarna i södra Omo larm i en detaljerad rapport. I rapporten citeras överlevande och vittnen om omfattande övergrepp, tortyr och mord som ska utföras av de etiopiska säkerhetsstyrkorna i södra Omo-provinsen.

I rapporten citeras överlevande och vittnen om omfattande övergrepp, tortyr och mord som ska utföras av de etiopiska säkerhetsstyrkorna i södra Omo-provinsen.

Enligt rapporten ska elva medlemmar i bodi-stammen dödats bara under den andra veckan i september, de flesta av dem ska ha varit äldre. En femårig pojke uppges ha sparkats till döds och i Chirim ska framför allt kvinnor ha dödats och kastats i floden. I rapporten återges också anklagelser om att lokala kvinnor gruppvåldtagits av regeringssoldater.

Bodi-folket var de första att drabbas och nu har turen kommit till mursi- och suri-folket, enligt rapporten.

Forskarna bakom rapporten vågade inte framträda öppet med sina namn av rädsla för repressalier, men Expressen har tillgång till namnen och kan bekräfta att samtliga är personer med gedigen kunskap och erfarenhet om folken i södra Omo.

Uppgifterna om att systematiska övergrepp just nu utförs av fredspristagaren Abiy Ahmeds säkerhetsstyrkor mot bodi- och mursifolken förtjänade att undersökas på plats trots riskerna och de praktiska svårigheterna.

I juli 2018 förklarade Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed och Eritreas president Isaias Afwerki fred mellan sina länder och Eritrea öppnade sin ambassad i Addis Abeba igen. Nu tar Abiy Ahmed emot Nobels fredspris.Foto: EPA/TT
I mitten av november greps män från surifolket av södra Omos regionala armé nära orten Tulgit. Männen kläddes av både kläder och sina traditionella utsmyckningar.

Täckmantel som fågelskådare

Av de drygt 7 000 mursi som lever i dag är det bara en handfull som kan tala engelska. Många sades fortfarande vara inlåsta i lägret Romo, som beskrivs som en tortyrcamp, försvunna eller i landsflykt.

Men mursifolkets livsstil, och framför allt deras traditionella läpp- och öronplattor har gjort dem världsberömda, och turister betalar stora summor för att skjutsas runt på dagslånga besök mellan tre byar i mursiland för att få se dem.

Vår chans var att resa in under täckmantel som turist och fågelskådare och att väl på plats i hemlighet intervjua lokalbefolkningen när de tungt beväpnade och halvmilitära parkvakterna inte märkte det.

Vi tar oss in i nationalparken där mursifolket lever utan att behöva ta med en av de halvmilitära guiderna som övervakare.

Däremot blir situationen kritisk när vi får punktering i en militär vägspärr. Mursi-männen som jag åker med försöker förklara att jag är deras gäst, men soldaterna är misstänksamma.

Jag försöker förklara att jag är på jakt efter en särskild fågel som finns just där, en ”Dusky Babbler”, mörk skriktrast, och efter en stund slappnar soldaterna av och skakar på huvudet åt att någon rest så långt för en liten fågels skull. Vi får köra vidare.

Att få punktering i vägspärren gjorde inte situationen lättare med de misstänksamma militärerna.Foto: Torbjörn Selander
Genom att låtsas vara turist som ville titta på fåglar lyckades Torbjörn Selander ta sig in i området och slå upp sitt tält.Foto: Torbjörn Selander
Traditionellt förstorar mursifolket örsnibbar och underläppar med stora plattor.Foto: TORBJÖRN SELANDER
Turister betalar stora pengar för att få se hur stammen lever.Foto: Torbjörn Selander

Redan i gryningen dagen efter att vi slagit upp tältet i en av mursi-byarna får vi kontakt med medlemmar i stammen som säger att de vill berätta vad de varit med om.

För att skydda byn där vi bor träffar vi personer från andra byar, de får komma till oss. Via ombud skickar vi bud till byarna att vi vill veta mer om vad som hänt i regionen.

Några vittnen intervjuar vi ett par hundra meter ut i bushen, under pågående turistbesök. Minibussar med amerikanska och europeiska turister anländer övervakade av en handfull beväpnade halvmilitära vakter i kamouflageuniformer.

Tortyroffren vill gärna berätta sina historier för Expressens reporter Torbjörn Selander, men de vågar inte visa sina ansikten. Inte heller den här mannen från mursistammen.Foto: Torbjörn Selander

”Fem timmar hängde jag upp och ned”

En annan man från mursistammen har också vandrat från sin by till platsen där vi befinner oss för att berätta sin historia.

– De hängde mig upp och ned med rep om fötterna, med särade ben. De slog mig väldigt hårt med armeringsjärn, jag kan visa mina skador!

Mannen säger att det är knappt två månader sen han torterades. Tortyren ska ha skett i skydd från insyn inne i ett skjul byggt av korrugerad plåt inne i lägret ”Romo”.

Han säger att pålarna som huset var byggt på användes till att hänga upp tortyroffren.

Men mannen hängdes också upp ute i ett träd, berättar han.

– Fem timmar hängde jag upp och ned. Sen fick jag sitta ute i solen i timmar utan vatten, hävdar han.

Kvinnan, som gått i timmar för att träffa Expressens reporter, har ett väldigt litet barn hon rymde från lägret för att få komma hem till.Foto: Torbjörn Selander

Vi möter en ung kvinna som vandrat i flera timmar för att berätta sin historia. Hon bär ingen traditionell läppsköld i dag, men man kan tydligt se på den hängande underläppen hur hon skurit ut den. Runt armarna bär hon mässingsarmband som klingar när hon gestikulerar.

– De tvingade oss att sitta i solen hela dagarna, jag blev bara slagen en gång av militären, men fick sitta i solen utan vatten i tolv timmar. Många svimmade. Jag var inlåst på campen i nästan en månad, säger hon.

Hon säger att hon själv aldrig blev våldtagen, men att hon nämner att andra kvinnor råkat illa ut.

– Jag har hört att de våldtog kvinnor där.

När det blev mörkt klättrade jag över staketet och rymde.

Hon säger att hon har ett litet spädbarn, en son, som hennes mamma tog hand om när hon hölls inspärrad i Romo-lägret, och det enda hon tänkte på var att ta sig ut igen.

– En kväll kunde jag gömma mig i gräset och när det blev mörkt klättrade jag över staketet och rymde, berättar hon.

https://datawrapper.dwcdn.net/tmDPk/1/

Romo-lägret är, enligt vittnesmål från medlemmar av mursistammen som säger sig ha suttit inspärrade där, cirka 500 gånger 500 meter stort och skyddas av ett tre meter högt staket som på insidan och toppen är klätt med taggtråd. Utsidan har delvis korrugerad plåt för att hindra insyn.

Expressen får tillgång till bilder som sägs ha smugglas ut från det påstådda tortyrlägret. Expressens utsända kunde aldrig ta sig nära för att se det påstådda tortyrlägret med egna ögon, risken att gripas av regeringsstyrkorna där var alldeles för stor.

Utsmugglade bilder som Expressen fått sägs visa Romo-lägret där regeringsstyrkor ska hålla människor från mursistammen fängslade och torterar dem.
Lägret är så hårt bevakat att Expressens utsände inte själv kunde ta sig nära utan risk att bli gripen.
Av mursifolket beskrivs lägret som ”helvetet på jorden” med tortyr innanför de tunna väggarna av korrugerad plåt.
Bodifolket lever av och med sin boskap. De är helt beroende av sina kor och getter och herdarna kan vara borta veckor i sträck för att söka nya betesområden.
Bodifolket, precis som mursi och andra mindre stammar i södra Etiopien, blir systematiskt torterade och dödade av regeringssoldater.
Huvudfödan är blod som tappas från boskapen eller gröt på mjölk och majs eller durra. Utan egna odlingar köper bodifolket allt sitt spannmål på marknaden.

Många bodi dödade i september

På vägen hit till mursifolket får vi även ett vittnesmål från en man från bodifolket som kallar sig själv ”Black Buffalo”, Den svarta buffeln. Han är rädd att han ska dödas om hans verkliga namn blir känt. Han säger att många bodi dödades av regeringsstyrkor mellan den åttonde och trettonde september.

– Etiopisk militär gjorde många hemska saker mot mitt folk. De dödade oss som djur. De använde tunga maskingevär och torterade oss.

Enligt lokala vittnesuppgifter dödade etiopiska säkerhetsstyrkor i höstas 38 personer ur bodi-folket, uppgifter som har förnekats av myndigheterna. Många uppges fortfarande vara saknade.

Soldaterna la tunga lastbilsdäck över deras kroppar. Sen hällde de på bensin och tände på.

Mannen säger att de som dödades av militären framför allt var sådana som vägrat ange ”kriminella” eller att hjälpa till att samla in vapen eller kor till soldaterna.

– De brände fyra från bodi-folket levande. Soldaterna la tunga lastbilsdäck, från röda China Sinotrucks, över deras kroppar. Sen hällde de på bensin och tände på. De fyra som brändes levande hette Shimut, Bhocha Girbala, Olikoro Basmut och Komorut Dorwa, säger mannen.

Mannen som kallar sig Den svarta buffeln hävdar att militärerna som låg bakom dödandet kommer från Addis Abeba och Hawassa. En av soldaterna som ska ha varit med och bränt de fyra bodi-männen till döds la efteråt ut bilder på ett uppbränt lik på sin Facebooksida.

En soldat lade ut den här bilden på en av männen som brändes levande på sin facebooksida.
En soldat lade ut den här bilden på en av männen som brändes levande på sin facebooksida.

En bit från mursi-byn träffar vi en äldre man som säger sig vara så illa åtgången att han knappt kan gå eller sitta. Också han berättar att han hängdes upp, men i hans fall så ska hans torterare ha särat på hans ben så våldsamt när de skulle slå honom i underlivet att han skadades för livet.

– Jag kan inte kissa längre. De urinerade på mig och vi tvingades dricka vår egen urin, säger den äldre mannen.

Den äldre mannen som Torbjörn Selander möter kommer aldrig att bli återställd efter tortyren. Foto: Torbjörn Selander
Märkena kommer aldrig försvinna och han kan inte kissa längre efter misshandeln.Foto: Torbjörn Selander

Mursi på kö utanför under tortyren

En annan äldre man som vi träffar berättar om liknande upplevelser:

– De hängde upp mig i taket med ett rep om midjan, men jag hängde upp och ned. De satte en snara runt mina testiklar och spände repet. Och så började de slå mig med armeringsjärn. Fem gånger på exakt samma ställe, sen nästa ställe. Utanför stod andra mursi på kö. De tvingades vänta på sin tur.

Det var nära att jag dog, det som var värst var när de slog mig.

Den äldre mannen berättar att torterarna var klara lossade de på repet så att mannen föll till golvet och ropade ”nästa!”.

– De lät mig hänga nio timmar upp och ned. De frågade hela tiden efter de ”kriminella”.

Han beskriver detaljerat hur soldaterna använde ett pekfingertjockt och rostigt armeringsjärn.

– Det var nära att jag dog, det som var värst var när de slog mig, säger han.

Den gamle mannen visar hur militärerna som torterade honom siktade på hans genitalier och tog stryptag på honom.

– Jag höll på att kvävas. Jag hade redan hört hur de dödat två män från bodistammen, en blev hängd och en sköt de.

Den gamle mannen drar upp sin tröja så att vi kan filma hans rygg.

Mannen har inte råd med sjukvård och vet inte vart han ska ta vägen. Hem till byn vågar han inte.Foto: Torbjörn Selander

Flera av de mursi-män som berättar detaljerat om hur de ska ha utsatts för tortyr av de etiopiska säkerhetsstyrkorna låter Expressen filma och fotografera skadorna och ärren på deras kroppar.

Expressen har låtit fyra läkare i Sydafrika, alla med erfarenhet av att behandla våldsskador granska bilderna. De konstaterar att några skador ger intryck att vara äldre och läkta, men oberoende av varandra uppger alla att de bedömer att vissa skador kan vara endast ett par månader gamla. 

Docent och professor Peter Krantz vid statens rättsmedicinska institut i Lund har granskat 19 högupplösta bilder och fyra videofilmer. Hans bedömning är att: ”Skadornas utseende och lokalisation på flera av männen talar starkt för att de uppkommit genom slag med avlångt föremål av annan person. Det lite prickiga utseendet på skadorna hos en av dem menar jag ger stöd för föremål av armeringsjärns struktur med räfflade/taggiga kanter.” 

När det gäller skadornas ålder konstaterar professor Krantz: ”Flera av dem har spridda ärr efter hudskador som är äldre än två månader, men åldersbedömningen av de avlånga slagmärkena är verkligen inte solklar. Förekomst av kelloider hos så gamla män ligger verkligen på gränsen av det möjliga inom två månader medan ärren hos någon av de andra med rosa färgton centralt förefaller mera färskt. Jag kan inte säkert säga att detta är yngre än två månader, men jag anser mig inte heller kunna utesluta det.” 

Jens Modvig är ordförande i FN:s kommission mot tortyr (CAT). Kommissionen består av världens tio främsta experter på tortyr. Modvig är dessutom medicinsk chef för danska tortyrcentret som förr hette RCT men numera Dignity (Danish institute against torture). Hans bedömning efter att tillsammans med kolleger ha granskat bilder på de påstådda tortyrskadorna:

”Vår slutsats är att det inte kan uteslutas att ärren är cirka två månader gamla och därmed förenligt med historien om tortyr på denna tidpunkt.”

Rädd för att återvända

När vi träffar den gamle mannen har han precis varit på sjukhus för att få hjälp. Men pengarna räckte inte till. Han säger att han är rädd att för att återvända till sin hemby.

Enligt representanter för mursi-folket som vi träffar har den etiopiska militären sagt att de kommer göra samma sak med mursi som de ska ha gjort med bodi, åka ut i byarna och döda de som inte samarbetar. Men i så fall måste de vänta tills regnperioden är över och vägarna återigen blir körbara.

I så fall är mursi-stammens enda hopp att det fortsätter regna, om inte det internationella trycket på premiärministern och fredspristagaren Abiy Ahmed, efter anklagelsernas om dödande och tortyr, blir för stort.

Vem är Abiy Ahmed?

Född: 1976 i Beshasha

Familj: Hustru Zinash Tayachew, tre döttrar och en adopterad son. 

Bakgrund: Tillhör den etiopiska pingströrelsen. Överstelöjtnant i etiopiska militären samt FN-soldat i Rwanda. Grundade INSA, Etiopiens informationsnätverk- och säkerhetsbyrå 2007. Politiker sedan 2010. Premiärminister sedan 2018.

Utbildning: Fred och säkerhet på universitetet i Addis Abbeba samt ledarskap på Greenwich-universitetet i London.

Nobelpriset: Abiy Ahmed tilldelas Nobels fredspris för att han under sin första tid vid makten har normaliserat relationerna med ärkefienden Eritrea efter en mer än 20 år lång gränskonflikt.

Abiy Ahmed under en ceremoni i Addis Abeba i slutet av november i år. Enligt antropologen David Turton finns det ingen möjlighet att premiärministern inte känner till vad det är som sker i Omo-regionen.Foto: EPA/TT NYHETSBYRÅN

”Abiy Ahmed måste känna till vad som pågår där”

Antropologen David Turton i engelska Oxford har arbetat med mursi och folken i södra Omo i 40 år. Han följer med stor oro utvecklingen i området, och nåddes tidigt av uppgifter om omfattande övergrepp.

Expressen har låtit honom ta del av våra vittnesmål från mursifolket. Han säger att de bekräftar uppgifter han själv fått från området:

David TurtonFoto: University of Oxford

– Det är viktigt att se på detta ur ett historiskt perspektiv. Under många hundra år levde mursi vid och av Omofloden. Nu har man tagit både land och vatten från dem.

David Turton säger att han i många år frågat sig varför den etiopiska staten behandlar mursi-folket som man gör.

–Jag är chockad! Det finns nu en enorm rädsla bland folket i Omo, dessutom hör jag att fängelserna i Jinka är fulla med ungdomar från Omo, säger han till Expressen.

David Turton säger att han nu sätter sitt hopp till att fredspristagaren, premiärminister Abiy Ahmed, ska stoppa regeringstruppernas påstådda övergrepp mot folken i södra Omo. På tisdag tar Abiy Ahmed mot priset i Oslo. 

– Premiärminister Abiy Ahmed är väl värd fredspriset, men det som händer i Omo är det helt motsatta, han måste känna till vad som pågår där, säger David Turton.

Den norska tidningen Dagbladet informerade tidigare i dag den norska Nobelkommittén om vittnesuppgifterna om att militären utsätter stamfolken i södra Etiopien för mord och tortyr.

– Jag ger inga kommentarer eller intervjuer nu. Det jag har att säga säger jag i mitt tal i morgon, säger kommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen.

Olav Njølstad, direktör vid Nobelinstitutet, reste själv tidigare i höstas till Etiopien för att försöka övertala premiärminister Ahmed om att han borde möta pressen under sitt besök i Oslo som varar från måndag till onsdag, men utan resultat. Ingen presskonferens är inplanerad.

Kan du säga om du läst rapporten från forskarna som uttrycker sin oro för situationen där?

– Nej.

Expressen har sedan slutet på förra veckan utan framgång sökt talespersoner för den etiopiska regeringen för att få kommentarer kring de vittnesmål som redovisas i reportaget. Vi har också kontaktat såväl premiärministerns och försvarsministerns kontor via telefon och e-post. E-posten till premiärministerns kontor har registrerats som mottagen, men lämnats obesvarad. Den etiopiska regeringens press- och informationsenhet har också kontaktats via Twitter och Facebook, utan något svar. 

På måndagskvällen konfronterade Dagbladet Abiy Ahmed utanför Nobelinstitutet i Oslo. Fredspristagaren uppfattade tydligt frågan om hans regering är ansvarig för mord och tortyr, men valde att inte svara.

Här duckar fredspristagaren frågor

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed befinner sig i Norge där han väljer att inte svara på reportrars frågor.
https://datawrapper.dwcdn.net/1k0Q8/1/

ENGLISH VERSION: Nobel Peace Prize winner accused: Civilians are murdered and tortured 

Mamman dödade Theo – sedan tog hon sitt liv

Pappa Mattias möttes av en lapp på dörren: ”Gå inte in”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.