Franska fildelare kan bli avstängda från internet

Publicerad
Uppdaterad
Det franska parlamentet röstade på tisdagen igenom en lag som ger myndigheterna rätt av stänga av fildelares internetuppkoppling. Den omdiskuterade lagen går på kollisionskurs med EU-parlamentet.
Efter två varningar stängs fildelarens internetuppkoppling av i upp till ett år. Fildelaren måste dessutom fortsätta att betala sitt abonnemang utan rätten att teckna ett nytt under tiden. Beslutet fattas direkt av en nytillsatt myndighet och tar därför inte vägen via domstol.
Det är huvudpunkterna i den nya lag som den franska nationalförsamlingen röstade igenom på tisdagen, med syfte att stoppa fildelningen på internet för att skydda upphovsrätten. På onsdagen ska lagen upp till omröstning i senaten innan den antas definitivt.

Stödmöte

Medan president Nicolas Sarkozys hustru, sångerskan och låtskrivaren Carla Bruni, härförleden bjöd in filmskapare och sångare till Elyséepalatset till stöd för lagen, och även flera välkända kulturpersonligheter till vänster uttalat sitt stöd för den så kallade Hadopi-lagen, är den samtidigt starkt kritiserad inom vänsteroppositionen. Socialistpartiet har redan meddelat att det kommer att vända sig till lagrådet, som har möjlighet att ogiltigförklara lagtexten.

Intrång

Kritikerna anser att lagen i bästa fall är meningslös, eftersom marknaden redan är full av anonymiseringstjänster som gör det möjligt att ladda ner film och musik illegalt från nätet utan att kunna spåras. De anser dessutom att lagen utgör ett intrång i privatlivet eftersom den ger myndigheterna möjlighet att både stänga av enskilda personers internetuppkopplingar och kontrollera nerladdat material.
Den franska lagen går också betydligt längre än den svenska Ipred-lagen, som trädde i kraft 1 april. Enligt den svenska lagen har upphovsrättsinnehavare möjlighet att i domstol begära att få ut identiteten bakom ett visst så kallat IP-nummer. Det gör det i sin tur möjligt att dra fildelaren inför domstol. Fildelningen måste dock vara av en "viss omfattning".

EU-fråga

Frågan är högst aktuell inom EU, där ett massivt reformpaket för hela den europeiska telekomsektorn håller på att tas fram. Mot all förmodan röstade parlamentet i Bryssel i förra veckan för ett tilläggsförslag om att ingen ska kunna stängas av från internet utan ett domstolsbeslut i frågan. Det skulle innebära att en internetoperatör inte kan stänga av en abonnent i väntan på domstolsbeslut. En idé som är impopulär bland EU:s regeringar.
Eu-parlamentets beslut innebär att hela telekompaketet nu går till så kallad förlikning – en öppen förhandling mellan parlamentet, EU:s regeringar och kommissionen. Det kan eventuellt leda till att hela telekommunikationspaketet går i graven.

Torun Börtz/TT

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag