Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stefan Löfven varnas efter socialdemokraternas fiasko

Expressens reporter Magnus Falkehed träffade Frankrikes förre president François Hollande som ger sin syn på socialdemokratin i Europa och det svenska valet. Foto: KRISTOFER SANDBERG
Franske ex-presidenten François Hollande och Stefan Löfven representerar båda arbetarpartier på tillbakagång. Foto: JB AUTISSIER / JB AUTISSIER / PANORAMIC/ALL OVE PANORAMIC
Bakom ryggen på Valerie Trierweiler träffade den franska presidenten sin nuvarande sambo Julie Gayet. Foto: JACQUES BRINON / AP
François Hollande. Foto: KRISTOFER SANDBERG

PARIS. Stefan Löfven kan trösta sig med en sak: de svenska Socialdemokraterna är inte ensamma om sina problem. 

Expressen träffade François Hollande, den franska presidenten som såg sitt regeringsparti implodera i valet 2017.

Nu varnar han Löfven för en regeringsbildning med borgerliga partier.

Det officiella presidentporträttet står i ett hörn av mötesrummet. Ett minne från förra året då François Hollande fortfarande var president för världens femte största ekonomiska och militära stormakt. Det finns några andra porträtt, alla mer eller mindre officiella. Däremot nästan inget som påminner om ex-presidentens privatliv. 

Hollande anklagades för att i hemlighet ha saboterat sin ex-sambo Ségolène Royals presidentkampanj 2007. När han var president blev han fotograferad när han smög ut ur presidentpalatset med motorcykelhjälm för att besöka sin nuvarande sambo, Julie Gayet bakom ryggen på Frankrikes dåvarande första dam, Valérie Trierweiler. 

Hollande anklagades för att ha förstört sin ex-sambo Ségolène Royals chanser att bli president 2017. Foto: BOB EDME / AP

Hollande arbetar i lyxig dekor

Vi visas in i François Hollandes kontor av en ung man innan en kvinna ger kontraorder och sedan ytterligare en äldre man förklarar för oss när och i vilket rum le Président ska ge oss en intervju. Precis som i ett presidentpalats…

I dag arbetar François Hollande i en lyxig, men sober dekor. Här har politikeryrket länge betraktats som en livränta. 

Som ex-president i Frankrike har François Hollande rätt till ett kontor i en paradvåning på 300 kvadratmeter mittemot Louvren, en betald stab på sju personer, chaufförer, två livvakter och obegränsat antal resor i första klass på Air France eller på franska tåg. Varje fransk ambassad förväntas ställa det finaste sovrummet till hans förfogande.

– Jag har inget problem med det. Speciellt inte som jag själv såg till att privilegierna kommer att sänkas med hälften var femte år. Jag har principer och håller fast vid dem, säger François Hollande.

Hans pension på 190 000 kronor i månaden berörs dock inte av halveringen. 

François Hollande tar emot Stefan Löfven i Paris 2015. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Tiden vid makten präglades av terrorattacker

2012 gick Hollande till val på att bli en ”normal” president som inte skulle frossa i privilegier, ståt och vänkorruption. Han valdes efter elva år som partiledare för ett av Europas mäktigaste socialistpartier. Hollandes år vid makten präglades av efterkrigstidens värsta terrorattacker och flyktingvåg. Men också av ett historiskt fiasko för socialdemokratin. 

När han vann regeringsmakten var det med 53 procent av de franska väljarnas röster i valfinalen. Sedan började nedgången. Presidenten var till slut så impopulär att han inte ens kunde ställa upp själv till omval 2017. Hans ersättare, Benoît Hamon, fullbordade fiaskot med sex procent av rösterna i presidentvalets första valomgång.

I dag är det få fransmän som ens vet vad socialisternas nye partiledare heter. Det lyxiga partihögkvarteret i Paris är sålt och ska utrymmas i september.

Ett utspel Hollande fick betala dyrt i mitten av sitt presidentmandat var när han kallade sig själv för ”socialdemokrat” av nordeuropeiskt snitt – och inte socialist. 

Hollandes råd till Sverige

Det var då och där den långa kräftgången började.

– Men låt oss inte blanda ihop ett val som var misslyckat på alla sätt och vis med socialdemokratins kris i Europa, säger François Hollande.

Socialdemokrater och liknande vänsterpartier i mittfåran har gått från att dominera i Europa vid millennieskiftet till att de senaste månaderna och året förlora makten eller störtdykt i nästan alla val: i Tjeckien, i Österrike, i Italien… 

I Tyskland presterade Socialdemokraterna uselt, men gick ändå motvilligt in i Merkels stora koalition. I Spanien kom i juni socialisterna tillbaka till makten på ett bananskal i samband med en misstroendeomröstning mot den korruptionsanklagade högern. Men det är en svag minoritetsregering.

Boven i dramat heter populism, menar François Hollande. 

Och nu vänds blickarna mot Sverige:

– Det kommande valet handlar också om en syn på Europa. Jag hoppas att Sverige gör ett val som ger Europa både regler och förtroende för demokratin, säger François Hollande.

Franska tidningar avslöjade hur Hollande smög ut från sambon Valérie Trierweiler för att träffa Julie Gayet Foto: ZACHARIE SCHEURER / AP

”Stefan är en ärlig och seriös man”

Han hyllar de svenska Socialdemokraternas fokus på skola, vård och välfärdsfrågor.

Under sin tid vid makten funderade han ofta tillsammans med sin kollega Stefan Löfven på vad som kunde göras för att ge socialdemokratin vind i seglen i Europa:

– Stefan är en ärlig och seriös man. Eftertänksam. Han var alltid den som fick folk att enas med varandra i EU-rådet. Med sin fackliga erfarenhet visste han att man måste kompromissa… och det är just det som är den socialdemokratiska modellen, säger ex-presidenten.

 

LÄS MER: Kostsam otrohetsaffär för François Hollande

 

Socialdemokrater i Europa har hamnat i en rävsax, menar han.

– Populister från extremhögern spelar på rädslan för invandring i de djupa folklagren där man tidigare röstade på socialdemokrater. Sen har vi populister från vänstern som ser globaliseringen som skyldig och vill gå ur EU. De attackerar också socialdemokraterna, säger Hollande.

Att hitta frälsningen i mittfåran tror inte ex-presidenten på. Och höjer ett varnande finger mot Stefan Löfven:

– Koalitioner mellan mittenpartier till höger och till vänster är ingen lösning. Efter hand skapar det en otydlighet som bara extrempartierna tjänar på, säger han.

François Hollande och Valérie Trierweiler. Foto: LAURENT CIPRIANI / AP

”Frankrike stängde inte sina gränser”

Men vilken skuld anser du dig ha i populisternas framväxt i Europa? Under dina år vid makten 2015 och 2016 stängde Frankrike till stor del sina gränser mot flyktingar från grannländerna. Tror du inte att den hållningen eldade på egoism, populism och nationalism i grannländerna?

– Frankrike stängde inte sina gränser! Efter terrorattentaten som slog mot Frankrike 2015 och 2016 så upprättade vi ett antal kontroller vid gränsen så som EU tillät oss att göra. Vi tog ändå emot 100 000 asylsökande per år. 100 000! Det är många. Det är fel att säga att Frankrike lutade sig på sina grannländer, säger François Hollande.

Enligt myndigheterna i Sydfrankrike avvisades 37 000 migranter vid italienska gränsen under 2016 och 45 000 under 2017. I år har fransk polis kritiserats för inhuman behandling av minderåriga, småbarnsmammor och av gravida kvinnor vid gränsen till Italien. Samtidigt har Frankrike åtagit sig att ta en del av Italien och Greklands börda.

Hollande: Måste ta invandringsfrågan vid hornen

Frankrike tog emot nio procent av de kvotflyktingar från Italien som EU-avtalet avsåg. Och bara 60 procent av de från Grekland. Det svårt att säga att dörren har varit vidöppen…

– Frankrike höll inte alla sina åtaganden om omfördelning av kvotflyktingar, det vill säga om de 20 000 och sen de 60 000 som vi tilldelades. Men vid sidan av det så har vi tagit emot andra asylsökanden som kom till Frankrike utanför EU-proceduren. Och vi har tagit emot mycket fler än tidigare, säger ex-presidenten.

Nu anser han att socialdemokrater i Europa måste ta invandringsfrågan vid hornen: 

– Socialdemokraterna måste vara tydliga i sin politik gentemot invandringen och visa medmänsklighet, men också effektivitet och säkerhet, säger ex-presidenten. 

Att EU-solidariteten knakar beror på länder i östra Europa som inte ville ta emot någon asylsökande, anser François Hollande. 

– Det har gjort att länder som Sverige funderar på lite egna initiativ, liksom Danmark. Det är viktigt att vi återfinner en EU-anda och att vi bestämmer nya regler som sen följs av alla. 

– De som sedan inte följer dem – om det så är Frankrike – ska straffas, säger han.

Kriget i Mali 2012 präglade Hollandes år som president. Foto: HAROUNA TRAORE / AP

Tackar svenska regeringen

Det som präglade Hollandes år som president mest var kriget i Mali 2012 och terroristattackerna de följande åren.

Hollande minns att reaktionerna i EU-länderna skilde sig åt, och passar på att tacka Sverige för stödet.

– Jag tycker att Sveriges regering var både solidarisk och klarsynt. Men tänkte vissa länder i EU att Frankrike attackerades på grund av beslut som Frankrike hade fattat i Mali, i Syrien eller i Irak? Ja, jag tror att vissa regeringschefer trodde det. Jag försökte förklara för dem att det inte handlade om attacker mot Frankrike utan mot vad vi representerar: demokrati, frihet och tolerans. Det var därför vi blev måltavla, säger han.

Enligt ex-presidenten så är det EU som ska vara den demokratiska muren mot populism och extremism. 

 

TV: Hollande om terrordåden: ”Hemskaste natten jag upplevt”

 

Vågen går över hela världen. Trump är hans paradexempel. Att försöka påverka USA:s president (som hans efterträdare Emmanuel Macron har försökt) är lönlöst, menar Hollande.

– Jag förstod genast att Trump inte skulle respektera någonting, att det inte fanns något att vänta sig av honom! Inte ens genom att försöka smickra, övertala eller förklara för honom. Redan när Trump tillträdde var han fast besluten att riva upp klimatavtalet och kärnvapenavtalet med Iran, hävdar Hollande.

Kungen och drottningen kom på besök

– Trump förstår bara styrkeförhållanden. Slutsatsen jag drog av det är att det kan vara en möjlighet för Europa. Nu måste den Europeiska unionen själv bestämma vilket försvar den ska ha för sin säkerhet, för sin handel eller för sina industrier, säger han.

François Hollandes stab förklarade innan intervjun att ex-presidenten inte ville diskutera fransk inrikespolitik under vårt möte. Ändå missar han inte ett tillfälle att med ett litet illmarigt leende ge en känga mellan raderna till sin efterträdare (och tidigare medarbetare och minister): Emmanuel Macron. 

Hollande tar till och med det svenska kungaparet till hjälp. Kungen och drottningen kom på statsbesök i december 2014 till det franska presidentpalatset. I dag hyllar han kungaparets anspråkslösa och avslappnade sätt att vara. Inte som andra…

– De lät den svenska kulturen skina här i Frankrike, den svenska andan och den svenska anspråkslösheten… för vad som är paradoxalt är att det händer att vissa monarker är mer återhållsamma och har mer medborgaranda än vissa av republikens presidenter som har valts av folket, säger han.

Kungen och drottningen kom på statsbesök i december 2014 till det franska presidentpalatset. Bilden är från ett annat tillfälle. Foto: NESVOLD, JON OLAV / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

”Europa behöver ingen ledare”

Macrons försök att inkarnera en ledarroll i EU får sig också ett stick av Hollande:

– Europa behöver ingen ledare! Europa behöver en färdriktning, säger han.

Ett drygt år efter sin valförlust ger nu François Hollande ut en bok om sin tid vid makten: les Leçons du pouvoir, Lärdomar från makten. 

En central del handlar om kriget i Mali och terrorismen, med sin kulm i Frankrike natten den 13 november 2015. 

130 personer dog då på kaféer, utanför en arena och i konsertsalen Bataclan.

– Det var den hemskaste natten som jag upplevt: dödstal som steg, terrorister som vi inte visste om vi skulle kunna stoppa och en oro som reste sig i det franska samhället. Presidenten var tvungen att samtidigt inge förtroende och ena, berättar han. 

Allra svårast blev det utanför konsertsalen Bataclan dit François Hollande gick till fots i natten, trots säkerhetstjänstens avrådan. Ingen av terroristerna var ännu arresterad.

– Jag såg personer komma ut ur konsertsalen med vilsna blickar, de förstod inte vad de just genomlevt, hur många som hade dött. De kom alla ut ur en skräckscen. Det som var det beundransvärda i offrens eller deras anhörigas reaktion var deras värdighet. Det var också ett tecken på ett förtroende i demokratin, säger han.

Svårt att hitta nya jobb

Från sina paradfönster ser ex-presidenten Eiffeltornet och Nationalförsamlingen. Av de 577 ledamöterna är nu bara 29 socialister (från att ha varit runt 300). 

Enligt Le Monde ska inte bara parlamentariker, men även ex-ministrar ha haft det svårt att hitta nya jobb. Möjliga arbetsgivare anser inte längre att politikernas kontakter är lika värdefulla som förr - att varken de eller deras kolleger kommer att komma tillbaka till Nationalförsamlingen. 

Tiden då politikens pendel svängde från vänster till höger som ett Moraklocka är över, påstår de franska rekryteringsbyråerna. I Hollandes stab finns i dag tidigare medarbetare från presidentpalatset, en tidigare minister och en parlamentariker som misslyckades med att vinna i presidentens tidigare valkrets. De är alla i lä.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!