Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Från sexigt till skamligt – hårdare lagar tvingar rökarna att fimpa

Cigarettrökning.
Foto: ANDERS WIKLUND/TT NYHETSBYRÅN
Carl Gustaf röker en cigarr på sin semester.
Foto: TT NYHETSBYRÅN
Statsminister Olof Palme och Kubas ledare Fidel CAstro röker tillsammans under Palmes besök på Kuba den 2 juli 1975.
Foto: HASSE PERSSON
Lill-Babs Svensson slutade röka 1977.
Foto: OLLE KARUD
Thorbjörn Fälldin Centerledare möter pressen under valet 1973.
Foto: ROGER TILLBERG / IBL
Staffan Tapper och Bosse Larsson kopplar av mellan VM-matcherna.
Foto: FREDDY LINDSTRÖM/TT NYHETSBYRÅN

För inte så länge sedan låg tobaksröken tung över Sverige.

Vi bolmade för fullt på sjukhus och restauranger, i flygplan och skolor.

Men allt mer skärpta lagar tvingar rökarna att fimpa på offentliga platser – och nästa år blir det rökning förbjuden också på uteserveringar.

Rökning var normen snarare än undantaget fram till för ett par decennier sedan. Det sågs som modernt, framgångsrikt, sexigt. Till och med som ett uttryck för kvinnans frigörelse.

Kungar, presidenter, Olof Palme rökte cigaretter offentligt. Thorbjörn Fälldin bolmade på sin eviga pipa.

Kändisar gjorde reklam

”Känt folk röker Kent”, hette det i reklamen. ”Jag har också gått över till Prince”, försäkrade kändisar i stora annonser – när de inte intygade att ”Folk i farten röker Camel”.

I USA deltog läkare i en kampanj för Lucky Strike som den mest hälsosamma cigaretten. Och Marlboro-mannen, den storrökande cowboyen, red mot ständigt nya försäljningsframgångar.

– När jag började som underläkare på Karolinska 1959 låg det många läkare döende i lungcancer på thoraxkliniken. Det öppnade mina ögon för farorna med rökning, säger Barbro Westerholm, forskare och politiker som i många år engagerat sig mot rökning.

– Kirurgerna i min generation hann inte äta mellan operationerna. Men de hann röka. Sjuksköterskorna satte en cigarett i munnen på dem, säger hon.

Foto: GREG BALFOUR EVANS/ALAMY/IBL
Foto: COURTESY EVERETT COLLECTION/IBL
Kvinna som säljer cigaretter i New York.
Foto: ED BAILEY/AP TT NYHETSBYRÅN/ NTB SCANPIX

Rökrutor i alla skolor

1960- och 1970-talen var cigarettrökningens stora tid i Sverige. I början av 60-talet rökte hälften av männen och 25 procent av kvinnorna varje dag. Mot slutet av 70-talet var det 35 procent av kvinnorna medan andelen män hade börjat sjunka.

I alla år hade det varit förbjudet för skolelever att röka, de kunde till och med bestraffas om de ertappades med en cigarett på gatan efter skoltid. Men på 1960-talet infördes rökrutor på alla skolor efter tryck från elevorganisationerna.

På 1960-talet började forskarna kunna bevisa att det finns samband mellan rökning och lungcancer och andra svåra sjukdomar, även om de stora tobaksbolagen försökte motbevisa deras rön. Men glamouren kring rökningen fanns kvar länge.

"Efter en krävande tennismatch – vad ger en sådan avkoppling som en Camel!" sade tennisstjärnan Sven Davidson i en annons 1963.

Från vänster: Elisabeth Fleetwood (m), Barbro Westerholm (fp), Anita Stenberg (mp) och Gudrun Schyman (vpk) filar på en gemensam riksdagsmotion för att begränsa tobaksrökning
Foto: JAN WIRÉN
Omröstning av ny tobakslag. Bl.a. Rökning förbjuds på uteserveringar, med start 1 juli 2019.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG/IBL

Opinionen vänder

En stor amerikansk undersökning 1964, som slog fast farorna med rökning, blev vattendelaren. Därefter började opinionen vända. Myndigheter och antirökgrupper startade upplysningskampanjer och så småningom kom också lagar och förbud.

Numera ses rökning nästan som något skamligt som bör utövas i lönndom. I dag röker 9,6 procent av kvinnorna och 8 procent av männen i Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten.

Barbro Westerholm är en av dem som längst kämpat för att informera om rökningens skador och för att stoppa rökning i det offentliga rummet. Som läkare forskade hon om riskerna för gravida kvinnor som rökte. Som medicinsk expert och senare generaldirektör på Socialstyrelsen verkade hon för rökfria miljöer. Och som mångårig riksdagsledamot för Folkpartiet, numera Liberalerna, har hon drivit dessa frågor politiskt.

Första tobakslagen

– När jag kom in i riksdagen engagerade jag mig i en tvärpolitisk kvinnogrupp. Vi motionerade mot rökning och för att minska tobaksbruket. 1993 kom den första tobakslagen om rätten till rökfri arbetsmiljö, säger Barbro Westerholm.

Redan tidigare hade rökförbuden börjat komma. 1985 införde Kalix som första sjukhus rökförbud inomhus. 1986 blev Linjeflyg första flygbolag i världen med rökfritt på samtliga flygningar.

En rad aktionsgrupper engagerade sig. A Non Smoking Generation, en rökfri generation, genomförde sin första kampanj 1979 med stjärnor som Agnetha Fältskog, Ted Gärdestad, Tomas Ledin och Ingemar Stenmark. Mer än två miljoner T-tröjor med gruppens logo har sålts.

Sångaren Tomas Ledin uppträder på Gröna Lund i Stockholm.Här på scen vid TV-inspelningen av finalen för kampanjen En rökfri generation.
Foto: MARTIN RUTH/TT NYHETSBYRÅN
Arkivporträtt från 1988 på nyhetspresentatör Bengt Öste i TV2:s Rapportstudio, med pipan i munnen. Som synes av skylten ovanför Öste var rökning förbjudet i studion.
Foto: BERTIL ERICSON/TT NYHETSBYRÅN

Rökare slår tillbaka

De trängda rökarna gick till motattack. Föreningen Smokepeace startades av bland andra den tidigare Expressenjournalisten Gösta Ollén som en reaktion mot att han inte fick röka vid sitt stambord på Domus cafeteria i Rättvik.

Den piprökande journalisten Bengt Öste, känt nyhetsankare i SVT, var ordförande en period. Han protesterade mot att det var rökförbud i Rapport-studion. Bland andra kända medlemmar märktes tidigare statsministern Thorbjörn Fälldin och tv-profilen Lars Orup.

Smokepeace gav upp sin hopplösa kamp 1998. Senare visade det sig att tobaksbolaget Philip Morris hade stått för största delen av finansieringen.

– När jag började engagera mig mot rökning för snart 60 år sedan kunde jag aldrig föreställa mig att vi skulle komma så långt. Jag känner mig stolt över vad vi uppnått, säger Barbro Westerholm.


Rökfritt på SAS inrikes 1988

1983. Första rekommendationerna som slår fast rätten till rökfritt i offentliga lokaler och på arbetsplatser utfärdas av Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen.

1985. Kalix första rökfria sjukhuset.

1986. Linjeflyg första rökfria flygbolaget.

1988. SAS rökfritt på inrikeslinjer.

1993. Första tobakslagen som innefattar rätt till rökfri arbetsmiljö.

1994. Förbud mot rökrutor på skolgårdarna.

1997. Rökförbud införs på alla SAS linjer (liksom på alla flygbolag i EU).

2000. SJ inför rökförbud på X2000-tågen.

2005. Rökförbud inomhus på alla serveringar.

2015. Rökförbud på Stockholms T-banas utomhusperronger.

2019. Rökförbud på uteserveringar och busshållplatser.

Källa: Tobaksfakta

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.