Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Från glamoröst till straffbart – nu tvingas rökarna bort

Nu träder den nya tobakslagen i kraft.
”Jag har också gått över till Prince” var bara några av de klatschiga slagord som för fick svenskarna att köa i tobaksaffärerna.
Reklam för cigarettmärket Camel.
Det nya rökförbudet börjar gälla den 1 juli. Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT / TT NYHETSBYRÅN

”Känt folk röker Kent”, hette i reklamen.

Eller så försäkrade kändisar att ”Jag har också gått över till Prince”.

För inte så länge sedan var rökning modernt och glamoröst – i dag är det bland det mest förbjudna.

På måndagen är det slutbolmat på alla uteserveringar. Det är det senaste förbudet efter en lång rad allt hårdare lagar som tvingar rökarna att fimpa på offentliga platser.

Nu går ridån ned för cigaretten i fikapausen och för cigarren till kaffet och konjaken efter middagen. Och det är ingen rökridå utan ett högst reellt förbud – som kan ge bötesstraff om man bryter mot det.

Rökningens storhetstid

1960- och 1970-talen är rökningens stora tid i Sverige. I början av 60-talet röker hälften av männen och 25 procent av kvinnorna varje dag. Mot slutet av 70-talet är det 35 procent av kvinnorna medan andelen män har börjat sjunka.

I dag är rökarna nere i sju procent av befolkningen både bland män och kvinnor, enligt Folkhälsomyndigheten. Allt mera utvecklad forskning om rökningens faror, massiva upplysningskampanjer och skärpta lagar har lett fram till minskningen. 

1983 utfärdar Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen de första rekommendationerna om rätten till rökfria offentliga lokaler och arbetsplatser. Då har forskarna sedan 1960-talet kunnat slå fast sambandet mellan rökning och lungcancer – och en rad andra sjukdomar. 

Läkare i reklamkampanj

Tidigare har läkare i USA ställt upp i en reklamkampanj för Lucky Strike som den mest hälsosamma cigaretten.

– När jag började som underläkare på Karolinska 1959 låg det många läkare döende i lungcancer på thoraxkliniken. Det öppnade mina ögon för farorna med rökning, sade Barbro Westerholm, medicinsk forskare och riksdagsledamot (L) som i många år engagerat sig mot rökning, tidigare till Expressen.

– Kirurgerna i min generation hann inte äta mellan operationerna. Men de hann röka. Sjuksköterskorna satte en cigarett i munnen på dem, sade hon.

Barbro Westerholm är en av dem som längst kämpat för att informera om rökningens skador och för att stoppa rökning i det offentliga rummet. Som läkare forskade hon om riskerna för rökande gravida kvinnor. 

Som medicinsk expert och senare generaldirektör på Socialstyrelsen verkade hon för rökfria miljöer. Och som mångårig riksdagsledamot har hon drivit dessa frågor politiskt.

Riksdagsledamoten Barbro Westerholm har forskat om riskerna för rökande gravida kvinnor. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

1993 första lagen

Hon är med och bildar en tvärpolitisk kvinnogrupp mot rökning i riksdagen. 1993 kommer den första lagen om rätt till rökfri arbetsmiljö.

Fram till för ett par decennier år sedan röker ”alla”. Vi bolmar för fullt på sjukhus och restauranger, i flygplan och skolor. 

Kungen röker offentligt, politiker röker i tv-debatter. Olof Palme tänder gärna en cigarett, Thorbjörn Fälldin suger på sin eviga pipa. För att inte tala om internationella superkändisar som Kubas ledare Fidel Castro och hans feta cigarrer.

Rökande fotbollsstjärnor

Landslagsspelare i fotboll röker i halvtidspausen.

”Efter en krävande tennismatch – vad ger en sådan avkoppling som en Camel!”, sade tennisstjärnan Sven Davidson i en annons 1963.

Den internationella tobaksreklamen är massiv och omsätter miljarder i dagens penningvärde. Marlboro-mannen, den storrökande cowboyen, rider mot ständigt nya försäljningsframgångar i annonser och på reklampelare över hela världen.

Den då blivande kunden Carl Gustaf röker en cigarr på sin semester. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Också i Sverige ställer kändisar upp för att sälja cigaretter. ”Folk i farten röker Camel”, ”Känt folk röker Kent” och ”Jag har också gått över till Prince” är bara några av de klatschiga slagord som får svenskarna att köa i tobaksaffärerna.

Sexigt och progressivt

Det är långt före dagens obligatoriska varningar om rökningens faror på cigarettpaketen.

Att röka är sexigt och progressivt. Att röka offentligt ses som ett steg i kvinnans frigörelse. 

Men de intensiva antirökningskampanjerna ger resultat. Aktionsgrupper bildas, A Non Smoking Generation, en rökfri generation, genomför sin första kampanj 1979 med stjärnor som Agnetha Fältskog, Ted Gärdestad, Tomas Ledin och Ingemar Stenmark.

Så blev Sverige (nästan) rökfritt

1983. Första rekommendationerna som slår fast rätten till rökfritt i offentliga lokaler och på arbetsplatser utfärdas av Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen.

1985. Kalix första rökfria sjukhuset.

1986. Linjeflyg första rökfria flygbolaget.

1988. SAS rökfritt på inrikeslinjer.

1993. Första tobakslagen som innefattar rätt till rökfri arbetsmiljö.

1994. Förbud mot rökrutor på skolgårdarna.

1997. Rökförbud införs på alla SAS linjer (liksom på alla flygbolag i EU).

2000. SJ inför rökförbud på X2000-tågen.

2005. Rökförbud inomhus på alla serveringar.

2015. Rökförbud på Stockholms T-banas utomhusperronger.

2019. Rökförbud på uteserveringar och busshållplatser.

Källa: Tobaksfakta

Anti-antirökgrupp

Rökarna går till motattack och startar föreningen Smokepeace. Den piprökande journalisten Bengt Öste, känt nyhetsankare i SVT, är ordförande en period. Han protesterar mot att det är rökförbud i Rapport-studion. Bland andra kända medlemmar märks tidigare statsministern Thorbjörn Fälldin och tv-profilen Lars Orup. 

Smokepeace ger upp sin utsiktslösa kamp 1988. Senare visar det sig, föga överraskande, att tobaksbolaget Philip Morris har stått för största delen av finansieringen.

Sedan dess har få rökare vågat stå upp för sin hälsovådliga last. Och nu blir det straffbart att hänge sig åt den offentligt nästan överallt.