Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Från analfabet till undersköterska – på sex år

Golam-Nawid Haidari, 22, kunde varken läsa eller skriva när han kom till Sverige från Afghanistan 2011. 

Spola fram tiden sex år och han har tagit studenten, fått stipendium och börjat jobba som undersköterska. 

Nu drömmer han om att bli sjuksköterska eller socionom. 

– Man ska kämpa på och aldrig ge upp, säger han. 

I oktober 2011 kom Golam-Nawid Haidari till Sverige. Efter två veckor i Stockholm skickades han till Boden där han fortfarande bor.  

Han bestämde sig tidigt för att lära sig språket som han såg som den rätta vägen in i samhället – något Norrbottens Kuriren var först med att berätta om.

– När man kommer till ett nytt land så är språket nyckeln till låset. Lär man sig språket så kan man få jobb och ta sig in i samhället på bästa sätt. Mitt mål var att satsa mest på språket och det kämpade jag med morgon och kväll, säger han. 

Fick stipendium

Golam-Nawid Haidari berättar att han direkt började prata med andra och ställa frågor. På fritiden tittade han på tv och läste böcker för att så fort som möjligt lära sig svenska. 

– Barnkanalen hjälpte mig mycket och jag lånade barnböcker från biblioteket. Med tiden blev det bara bättre och bättre, säger han. 

På gymnasiet valde han omvårdnadsprogrammet och han beskriver den första tiden som tuff. Men Golam-Nawid Haidari vägrade ge upp och tidigare i år tog han studenten och belönades med Kommun Bodens stipendium. Pengarna skickade han till sin mamma som numera bor i Iran. 

– Jag har aldrig haft den känslan som jag hade den dagen. När de sa mitt namn och jag fick mitt stipendium så applåderade alla. Det kändes väldigt bra och gav mig ännu mer energi för framtiden, säger han. 

Från analfabet till undersköterska – på sex år

Golam-Nawid Haidari pratar med sin familj ungefär en gång i veckan och varje år åker han ner i en månad för att hälsa på sina nära och kära. 

I dag jobbar han inom kommunen. På sex år har 22-åringen gått från att vara analfabet till att jobba som undersköterska. 

– Det gjorde ont att jag inte hade möjligheter att gå i skola. Efter tre månader i moskéns skola började jag jobba och hjälpte pappa. Ibland kändes det som att jag var den enda som var analfabet, men sen träffade jag folk som var likadana. Nu när jag fått den här möjligheten och då vill jag utveckla mig så mycket jag kan. 

Vad drömmer du om att göra i framtiden? 

– Jag vill bli sjuksköterska eller socionom om det inte kommer något hinder. Man vet aldrig vad som händer i morgon. Men man kan drömma.