Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

FRA förutsåg Georgienkriget

Foto: Gunnar Lundmark / Svd / Scanpix

STOCKHOLM. Via Försvarets radioanstalts (FRA) spaning kunde Sverige 2008 förutspå att Georgienkriget skulle bryta ut. Något som däremot USA missade, skriver Svenska Dagbladet på söndagen.

– Vi visste att Ryssland sannolikt skulle gå in Georgien, säger en källa med insyn i svensk underrättelsetjänst till SvD.

FAKTA

Detta omfattar FRA:s spaning enligt Svenska Dagbladets källor:

– Den ryska politiska ledningen. Det gäller såväl personerna, hur deras beslutsprocesser ser ut och hur dessa beslut sedan verkställs.

– Den ryska militära ledningen. Även här ligger tonvikten på den övergripande strategiska ledningen.

– Rysk underrättelseverksamhet och kontraspionage.

– Övrigt ryskt agerande av väsentlig betydelse för svenska intressen och svensk politik.

Uppdrag gransknings avslöjande:

1954 skrev Sverige på ett topphemligt avtal med USA, USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland om samarbete och utbyte. Det avvecklades 2004, och bilaterala avtal skrevs i stället som knöt FRA närmare NSA, liksom brittiska GCHQ.

Svenska Dagbladet avslöjar i dag att Sverige förutsåg Georgienkriget före USA. Det via FRA:s spaning mot Ryssland, skriver tidningen och hänvisar till källor med insyn i svensk underrättelsetjänst.

FRA har tidigare uppgett att man förutsåg den sovjetledda invasionen av Tjeckoslovakien 1968.

Men för bara fem år sedan ledde signalspaningen till ytterligare en förutsägelse, skriver SvD - Georgienkriget 2008.

En tid innan krigsutbrottet sändes försvarets och FRA:s signalspaningsplan Gulfstream för att spana mot Ryssland från internationellt luftrum, enligt SvD.

– Vi kunde se hur ryssarna transporterade fram förband och hur det sedan blev tyst. Det betydde att allt var på plats och att de sista förberedelserna gjordes för att slå till, säger en person till tidningen, och fortsätter:

– Vi visste att Ryssland sannolikt skulle gå in Georgien. Samtidigt drog USA annorlunda slutsatser: att det inte skulle bli krig, säger till SvD en person med lång insyn i svensk underrättelsetjänst.

"Svenskarna hade tio års försprång"

SvD:s källor uppger att FRA:s spaning inte enbart sker mot traditionell militär verksamhet, utan även mot Rysslands politiska ledning, den ryska militärledningen, rysk underrättelsetjänst och kontraspionage.

2009 gjorde FRA-lagen det möjligt för Sverige att avlyssna all telekommunikation som passerar landet i kablar.

– Svenskarna lade inte av med sin spaning kring 1990 vilket många andra västländer gjorde. Det innebar att svenskarna hade tio års försprång när stormakter som USA och Storbritannien började intressera sig för Ryssland från år 2000 och framåt, säger en person med insyn till SvD.

SVT:s Uppdrag granskning har tagit del av dokument från amerikanska samarbetspartnern National Security Agency (NSA), via avhoppade Edward Snowden.

Topphemlig relation mellan Sverige och NSA

Dokumenten visar vilken hjälp FRA:s spaning har varit för NSA. NSA beskriver hur samarbetet med FRA har ökat under 2011, och att den svenska myndigheten försett NSA med tillgång till kabeltrafik under året - som gav en "unik samling av högprioriterade ryska mål".

Man skriver i ett dokument från 2006 att "relationen med Sverige är skyddat på topphemlig nivå på grund av det landets politiska neutralitet", enligt Uppdrag granskning. Enligt FRA gallrar man ut den information som lämnas ut.

– Men det går inte till så att vi ger andra länder tillgång till hela kablar eller så. Det är alltid en delmängd i det material som vi inhämtar som vi väljer att utväxla med andra länder, säger Fredrik Wallin, talesperson för FRA till TT.

Wallin uppger att man kan byta information som underrättelserapporter, teknisk information eller inhämtat material.

– Vi lämnar aldrig ifrån oss något utan att få någonting i utbyte. Vi har möjlighet att samla in information i vår del av världen, sedan kan vi byta till oss information från andra delar av världen som skulle vara svårare att inhämta. Det kan vara information som har stor betydelse för svensk utrikespolitik, som konflikter, säger Fredrik Wallin till TT.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.