FP: Hatbrott straffas inte tillräckligt hårt

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Enligt Roger Haddad, arbetsmarknads- och integrationspolitisk talesperson, fungerar inte straffskärpningen i praktiken. "Regeringen måste bemöta den ökande antisemitismen genom att prioritera en fungerande lagstiftning mot hatbrott", säger Roger Haddad.
Foto: Roger Vikström
Statsminister Stefan Löfven uttryckte i går de en stor oro för antisemitismens utbredning i Sverige. Här manifesterar statsministern mot våldet i Köpenhamn.
Foto: Christian Örnberg

I judiska församlingar och skolor runtom i Sverige växer nu rädslan efter terrordåden i Köpenhamn, Paris och Bryssel.

Brott som motiveras av antisemitism och andra hatmotiv ska straffas hårdare i Sverige – enligt lagen.

Men enligt Folkpartiet används inte möjligheten till skärpta straff i domstolarna tillräckligt.

– Hatbrott ska straffas. Regeringen måste utreda varför inte straffskärpningen fungerar, Roger Haddad, arbetsmarknads- och integrationspolitisk talesperson, FP.

Efter terrordådet i Malmö skyddas judiska skolor och församlingar nu av beväpnad polis. Många judar vittnar om hur antisemitismen och hur rädslan blir allt mer påtaglig i vardagen.

Men trots att gärningar som är hatbrottsmotiverade ska medföra hårdare straff i lagen, fungerar inte straffskärpningen i praktiken, enligt FP.

– Regeringen måste bemöta den ökande antisemitismen genom att prioritera en fungerande lagstiftning mot hatbrott, säger Roger Haddad.

Folkpartiet kräver nu att regeringen granskar i vilken utsträckning som hatbrott faktiskt leder till att domstolar till den straffskärpning som lagen efterlyser.

Enligt den senaste kartläggningen från Brottsförebyggande rådet, Brå, gjordes 5 518 polisanmälningar med hatbrott med som motiv 2012 - varav 4 procent hade antisemitiska motiv, skriver Svenska Dagbladet.

Ny kartläggning

Det har inte gjorts något officiell utvärdering av straffskärpningen, som infördes av alliansregeringen, något som FP nu kräver att regeringen genomför.

– Ett viktigt syfte med en ny kartläggning är också att öka andelen hatbrott som klaras upp, säger Roger Haddad.

Folkpartiet befarar att straffskärpningen inte fungerat och att den som misshandlar och hotar av till exempel antisemitiska motiv inte riskerar ett hårdare straff i praktiken.  

– Vi kräver att regeringen kartlägger i vilken utsträckning som konstaterat hatbrott faktiskt leder till att domstolar utdelar den straffskärpning som finns i lagstiftningen, säger Roger Haddad.

– Vi ser också med oro att den vanligaste typen av hatbrott i Malmö är den med religiösa motiv, i synnerhet antisemitiska.

Stor oro för antisemitismen

Folkpartiet vill också att regeringen initierar en skolsatsning för att förebygga antisemitism och Mona Sahlin, samordnare kring våldsbejakande extremism, får ett särskilt uppdrag att arbeta för att öka judars säkerhet i Sverige.

Expressen har sökt det ansvariga statsrådet, inrikesminister Anders Ygeman (S), för en kommentar.

När Expressen träffade statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i riksdagen i går uttryckte de en stor oro för antisemitismens utbredning i Sverige.

– Alla ska känna trygghet och att man har skydd i det svenska samhället. Då måste vi fortsätta det här samtalet med den judiska församlingen. De ska inte behöva ställa in sina aktiviteter, sa Stefan Löfven.

– Man ska kunna gå till skolan och vara trygg oavsett vilken religion man tillhör. Att antisemitismen kunnat växa så långt igen i Sverige att skolbarn är rädda för att gå till skolan kan aldrig accepteras, sa Gustav Fridolin.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.