Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Förtal i sociala medier – det här säger lagen

Skådespelaren Alyssa Milano har fått 12 miljoner att berätta om sexuella övergrepp på #MeToo. Foto: JORDAN STRAUSS / AP TT NYHETSBYRÅN
Weinstein misstänks för sexuella övergrepp. Foto: REMY DE LA MAUVINIERE / AP TT NYHETSBYRÅN

Med hashtaggen #MeToo uppmanar skådespelaren Alyssa Milano alla att berätta om de utsatts för sexuella övergrepp. På kort tid har 12 miljoner berättat – tusentals av dessa svenskar. 

Bakgrunden är Hollywoodproducenten Harvey Weinstein som anklagats för tre fall av våldtäkt och ett stort antal sexuella övergrepp och trakasserier.

Men berättar du om övergrepp och namnger en person kan du själv dömas för ärekränkning till böter eller fängelse.

Brottsbalkens 5 kapitel handlar om ärekränkning, där förtal ingår. Det står att om "Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter."

Är brottet grovt kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst två år.

För den som twittrar eller skriver i andra sociala medier är det åtalbart att peka ut en misstänkt förövare. Det är heller inte tillåtet att beskriva personen på ett sätt så att hen går att identifiera på något sätt.

Däremot är det inga problem att berätta att man själv utsatts för brott, om man inte pekar ut en förövare. 

Mårten Schultz, professor i civilrätt. Foto: Rikard Westman

Förtal kan vara tillåtet

På Twitter skriver Mårten Schultz, professor i civilrätt samt grundare av och ordförande för Institutet för Juridik och internet, om förtal. Att peka ut någon om “brottslig eller klandervärd” på ett sätt som kan få den utpekade att utsättas för “andras missaktning” kan vara förtal, men det kan vara okej rent juridiskt. 

Mårten Schultz skriver: 

“Om jag säger att A har begått övergrepp mot mig är det enkelt: Det är förtal i teknisk mening (men kan alltså ändå vara tillåtet).” 

Till Resumé utvecklar Schultz: 

– Förtal i teknisk mening är tillåtet under två förutsättningar; det första är om uppgiften är sann eller om det finns anledning att tro att den är sann, att bevisa det ligger på den anklagande. Det andra är det allmänna intresset som vägs mot rätten till integritet och mot ryktesspridning, säger han till Resumé.

Mårten Schultz beskriver även ett scenario där spridning av uppgifter kan vara förtal. En person som i sociala medier sprider vidare anklagelser kan alltså göra sig skyldig till brottet. 

“Det är spridningen som är ansvarsgrundande. Det kan således vara förtal att sprida någon annans förtal”, skriver Schultz på Twitter. 

Men det räcker inte att det är sant

För att det i juridisk mening ska vara okej att sprida vidare den typen av uppgifter krävs det även här att den var sann, eller att det fanns skälig anledning till att tro det, samt att det var försvarligt att lämna uppgiften. 

Men det räcker inte att en uppgift om någon är sann. Att sprida den kan vara förtal ändå. 

Foto: MATT ROURKE / AP TT NYHETSBYRÅN

“Vi har flera exempel på när personer dömts för förtal efter att ha spridit korrekta/omanipulerade domar på Facebook från senare tid. Det är dock ovanligt att någon åtalas för förtal. Det beror på hur lagen är skriven”, fortsätter Schultz. 

Gällande det uppmärksammade fallet med Weinstein tror Mårten Schultz att yttrandefriheten skulle väga över om Weinsten bestämde sig för att väcka åtal. 

Detta då det finns en undantagsregel där yttrandefriheten – om kriterierna om sanning, skälig anledning och försvarligt uppfylls – kan väga tyngre än den potentiella skadan det utsätter den anklagade personen för. 

Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson. Foto: JEPPSSON EXPRESSEN

Pressombudsmannen reder ut

Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson säger att det är känsligt att peka ut någon i sociala medier som misstänks för brott.

– Man måste göra en bedömning om hur nedsättande det är, hur väl anklagelsen är belagt och hur integritetskänslig informationen är. Det skiljer sig från ärende till ärende.

När det gäller sexuella brott så har företeelsen stort allmänintresse, men det enskilda fallet lågt.

Det är pressetiskt okej att berätta att man utsatts för sexuella övergrepp, men i allmänhet inte så att man pekar ut den misstänkte förövaren. Men det finns undantag.

– Om polis och åklagare misstänker exempelvis att vår öb gjort sig skyldigt till ett sexuellt brott har det högt allmänintresse, eftersom han har en viktig offentlig roll i samhället, säger Ola Sigvardsson.

Men det skulle inte vara okej att skriva om en skådespelare, artist eller fotbollsspelare som är misstänkt av polis och åklagare.

– Nej, i allmänhet inte. Deras roll är att underhålla och de är inte samhällsbärare. Mitt råd är att vara varsam.

Att åklagare väcker åtal för förtal är ovanligt. Den vanligaste ordningen är att förtalade gör detta själv, eller väcker talan i ett civilmål.

Kan jag berätta?

När du skriver i sociala medier riskerar du åtal om den du pekar ut för sexuella brott kan identifieras. Undantaget är om personen är dömd, åtalad eller misstänks av polis och åklagare och, mycket viktigt, har en samhällsbärande roll. Om öb, statsminister eller statschef misstänks på goda grunder är det okej att berätta.