Turkiets president Recep Tayyip Erdogans blockering av Sverige ingick definitivt inte i någon försvarsplanering när Sverige och Finland bjöds in till den formella anslutningsprocessen förra våren.
Och läget är osäkert trots den politiska samsyn som Sverige och Finland signalerar gentemot Turkiet.
– Ett scenario är naturligtvis att allting går som det ska efter det turkiska valet. Sedan finns det farhågor ifall Erdogan inte vinner. Ska man då tänka sig att han lyfter på hatten och knallar till närmsta fängelse och infinner sig? Det är ett scenario att det uppstår någon typ av inrikespolitisk turbulens, säger Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Han fortsätter:
– Ett annat är att Erdogan vinner på sådana flagranta övergrepp mot demokratin att det blir svårt för Nato att blunda. Där det blir fråga om legitimiteten med valet som i sin tur kan väcka frågor och sprickor inom alliansen när det gäller Turkiet.
Sverige – pusselbiten i Natos försvar
Enligt Magnus Christiansson skulle ett annat scenario kunna vara om det blir så infekterat efter den uppiskade stämningen om koranbränning, att det blir svårt för en ny regering efter Erdogan att helt byta ståndpunkt och ge grönt ljus för den svenska Nato-ansökan.
– Det skulle leda till att vi får en turkisk regering som inte ger någon tidtabell om när frågan kommer upp i parlamentet, säger han.
I praktiken utgår i dag all svensk militär planering från att Sverige går med i Nato. Sverige är pusselbiten i ett heltäckande Nato-försvar av Nordkalotten med Norge, Sverige och Finland sammanhållande. I planerna finns också både samövande förband och gemensamma enheter.
– Svenskt territorium kommer också att ha en stor betydelse för alliansens försvar av Finland och de baltiska staterna. Det svenska inträdet i Nato förändrar också förutsättningarna för försvaret av Nordnorge, kontrollen av sjöförbindelserna i Västerhavet och därmed även Östersjöinloppen, har generalmajor Thomas Nilsson tidigare sagt i sin dåvarande nyckelbefattning som sammanhållande av Försvarsmaktens Nato-förberedelser.
Tjänsten har nu tagits över av viceamiral Jonas Haggren.
Trots det politiska Nato-kaoset på högsta nivå mellan Sverige och Turkiet där förhandlingarna ligger vilande så har den militära planeringen i Sverige fortsatt med sikte på ett medlemsskap.
”Önskedrömmen för Putin”
Men flera personer inom Försvarsmakten som inte vill bli citerade erkänner utan omsvep att det vore rena mardrömmen om vi lämnades utanför.
– Rena önskedrömmen för Putin och med ökad risk för Sverige, säger en källa.
En annan som är direkt involverad i planeringen säger att det vore närmast katastrofalt för Sverige om landet blev utanför Nato.
– Visserligen har vi garantier från till exempel Storbritannien om militärt stöd. Men det är inte samma sak som en fullständig Nato-uppbackning där man är på insidan av organisationen.
Varnar för en farlig situation
På Försvarsmaktens hemsida skriver man också i klartext vilka följder ett finskt medlemsskap med Sverige utanför Nato riskerar att få. I ett antal frågor och svar efter att båda länderna bjöds in till Nato slås det fast att risken för Sverige ökar om Finland, men inte vi, kommer med i Nato.
”Om Finland blir medlem, men inte Sverige, bedömer Försvarsmakten att förutsättningarna för att försvara landet tillsammans med andra kommer att försämras”.
Och vid ett krig skulle både Ryssland och Nato vilja ta svensk mark i anspråk för sina operationer.
Nato skulle också behöva svenskt territorium för försvaret av Finland och de baltiska staterna.
”Och om Finland går med i Nato, men inte Sverige, skulle både Rysslands och Natos intresse av att använda svenskt territorium vid en väpnad konflikt att öka.”
ÖB Micael Bydén är också mycket tydlig med vikten av en gemensam nordisk Natoplanering.
”Att utveckla en nordisk dimension inom ramen för alliansen är viktigt. Förhållandena i norra Europa kräver såväl gemensamma som samordnade försvarskoncept. Försvarsmakten förordar att de nordiska länderna tillhör samma operationsområde”, skriver ÖB i en bilaga om svenskt Nato-medlemsskap till regeringen.
ÖB pekar även på den nyckelroll som landet får vid ett Nato-medlemsskap och vilken pusselbit landet är i den totala Nato-planeringen.
”Svenskt territorium och Östersjön kommer att ha stor betydelse för alliansens försvar av Finland och de baltiska staterna.”
Oro för ”käppar i hjulet”
Lars Fresker, ordförande för Officersförbundet, har bra koll på stämningen bland medlemmarna i de militära leden om huvudvärken med Turkiet.
– Det har inte märkts att det skulle ha skapats någon oro. Men många går och funderar på det när vi nu väl har kommit så långt fram i processen om det ska komma käppar i hjulet, säger han.
Officerarna jobbar på med sin planering att bygga upp försvaret till en ny, högre nivå.
– Nato eller inte. Det första är att stärka vår egen försvarsförmåga så att man fyller uppfyller artikel 3 i Nato-fördraget om att respektive land har ansvar för att försvara sitt eget land i första hand, säger Lars Fresker
