Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Försvaret saknar uppemot 50 miljarder

"Det här har jag och mitt departement tillsammans med Försvarsmakten arbetat intensivt med i drygt ett och ett halvt år", säger försvarsminister Karin Enström (M). Foto: Jens L'Estrade

Regeringen och Försvarsmakten har inte gjort tillräckligt för att försvarets verksamhet i framtiden är "planerad, beräknad och finansierad", skriver Riksrevisionen i en granskning.

Försvarsmakten saknar 30–50 miljarder kronor för anskaffning av materiel de närmaste tio åren.

När Försvarsmakten och regeringen fattade beslut om inriktningen för försvaret 2009 lades inte tillräcklig vikt vid den långsiktiga ekonomin, enligt granskningen. Det innebär att det i fortsättningen kommer att behövas "omfattande rationaliseringar av verksamheten, liksom åtgärder för att hantera problemen inom materielförsörjningen", skriver Riksrevisionen.

"Det är viktigt att rationaliseringarna balanseras så att försvaret även framöver kan göra insatser och lösa sina uppgifter", säger riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen anser att regeringen nu måste fokusera på att "förbättra de ekonomiska förutsättningarna för att långsiktigt uppnå målen för omställningen av försvaret". Granskningsmyndigheten rekommenderar också att regeringen ska redovisa de ekonomiska konsekvenserna till riksdagen när större strategiska beslut om försvaret fattas.

"Försvarsmakten bör vidareutveckla sin uppföljning av resultaten av genomförda rationaliseringar och besparingar", skriver Riksrevisionen vidare i pressmeddelandet.

"Flera saker som gick snett"

Enligt Folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman kommer Försvarsmakten att få mer pengar i samband med det nya försvarsbeslutet nästa år. Widman bedömer att det handlar om "storleksordningen miljarder".

Anslagen blev för snåla vid förra försvarsbeslutet 2009, påpekar han.

– Det var flera saker som gick snett. Framför allt balansen mellan heltidsanställda soldater och tidvis tjänstgörande reservister. Riksdagen beslutade att minst tre fjärdedelar skulle vara tidvis anställda. I dag har vi dubbelt så många heltidsanställda som reservister och det är klart att det påverkar ekonomin på ett mycket uppenbart sätt.

– En soldat som är anställd på heltid kostar 8–9 gånger mer än en reservist, förtydligar han.

Att minska antalet heltidsanställda är ett sätt att få mer pengar till materialinköp, men det räcker inte, enligt Allan Widman.

– Ett ökat försvarsanslag kommer att bli nödvändigt, det är ingen tvekan om det.

Försvarsmakten vill inte kommentera Riksrevisionens rapport innan man granskat den.

– Men mycket av det Riksrevisionen tar upp har Försvarsmakten redan pekat på i underlag till regeringen, säger pressekreteraren Philip Simon till TT.

Inriktningsbeslutet från 2009 innebar omfattande förändringar, framförallt genom slopandet av värnplikten samt omställningen till ett snabbmobiliserat insatsförsvar.

Men enligt Riksrevisionen är alltså de åtgärder som hittills vidtagits för att göra denna förändring otillräckliga.

– Och de åtgärder som har genomförts har varit av ganska kortsiktig natur. Man klarar den ekonomiska ramen på kort sikt, men har inte med de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av omställningen, säger Jan Landahl till TT och konstaterar att detta får regeringen ta på sig ansvaret för.

Även Försvarsmakten bör enligt Jan Landahl ta åt sig kritik. Det nya försvaret har behov av personal med helt andra kompetenser än det gamla försvaret som bestod av värnpliktiga och officerare. Men personalomställningen har gått trögt.

– Försvarsmakten kunde definitivt ha drivit på rationaliseringsarbetet och personalväxlingen hårdare, säger Jan Landahl.

Behövs 30-50 miljarder

Någon exakt siffra på hur stora personalkostnader det handlar om för att genomföra omställningen fullt ut ger inte Riksrevisionen. Men det handlar om åtskilliga miljarder – pengar som ligger utanför de 30–50 miljarder som behövs för materialaskaffningen de närmaste tio åren.

Om det är möjligt att lösa allt detta genom rationaliseringar eller om det måste skjutas till extra pengar kan Riksrevisionen inte svara på, enligt Jan Landahl. Det kan bara Försvarsmakten.

– Men det är ganska tufft. Man ska alltså sänka personalkostnaderna samtidigt som man måste fylla på med ny personal för den nya organisationen, säger Jan Landahl.

Det fungerar heller inte som att riva ett hus och bygga ett nytt. Försvaret måste upprätthållas under hela övergångsperioden.

– Men egentligen avgörs ju allt av vilken ambitionsnivå man har. Det vill säga, vad är det man vill att försvaret ska klara av?

Ministern: Anslagen höjs

Att Försvarsmakten är oroad över finansieringen på sikt är välkänt.

– Det här har jag och mitt departement tillsammans med Försvarsmakten arbetat intensivt med i drygt ett och ett halvt år, säger försvarsminister Karin Enström (M) till TT.

Finansieringen har setts över både på kort och lång sikt. Regeringen har också beslutat om successiva höjningar av försvarsanslaget, påpekar hon.

– Jag kan också se att det kommer att krävas ytterligare höjningar av anslagen, säger Enström.

Det hänger inte minst samman med det beslut om ny försvarsinriktning som väntas antas av riksdagen nästa år.

Ukrainakrisen har förändrat det säkerhetspolitiska läget i Europa, påpekar försvarsministern.

– Vi är beredda att stärka vår förmåga, då får man också vara beredd att betala vad det kostar.

Hon tillägger att Försvarsmakten har skärpt sin styrning över ekonomin för att få bort "svarta hål", samt att regeringen har vidtagit åtgärder för att bättre styra investeringar i försvarsmateriel.

S: Inget grepp om utvecklingen

– Rapporten visar att regeringen under hela sin regeringstid, i snart åtta år, inte har haft grepp om utvecklingen, inte har haft en realistisk syn på det som sker inom Försvarsmakten, säger Socialdemokraternas försvarstalesperson Peter Hultqvist.

Han säger sig inte vara förvånad.

– Vi sade redan 2009, när det nya personalförsörjningssystemet skulle beslutas, att det var illa underbyggt, både ekonomiskt och vad gäller lagar och regelverk.

Likadant är det med materielförsörjningen, hävdar Hultqvist.

– Vi har haft uppe materielbehoven i riksdagen ett otal gånger och har uppmanat regeringen att sätta sig med oss och diskutera hur vi ska klara ut det här.

Sammantaget anser han att de åtgärder regeringen aviserat inte löser finansieringen. På förbanden är läget mycket ansträngt, säger Hultqvist.

– Jag tror att regeringen har lite problem med sin verklighetsuppfattning, de skönmålar ofta läget i Försvarsmakten och det är få som känner igen sig i deras verklighetsbild. Det jag tror behövs är en bredare politisk uppgörelse i riksdagen över blockgränsen som innebär långsiktig stabilitet.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!