Den preliminära rösträkningen visar att Socialdemokraterna är klart största parti i valet till kyrkomötet. S får 30,5 procent av rösterna i valet till kyrkomötet.

Socialdemokraternas förstanamn i kyrkovalet Jesper Eneroth:
– Det är en stor framgångsvind, inte bara för Svenska kyrkan, men och en stor seger för de krafter som vill fortsätta på den öppna vägen och inte ställa grupp mot grupp, säger han om det höga valdeltagandet.
Bland nöjda Socialdemokrater finns Ulla Löfven som kandiderade till kyrkomötet efter att ha varit aktiv i kyrkopolitiken lokalt i många år.
Ulla Löfven väljs in i kyrkomötet
Statsministerns fru stod som nummer fem på listan i Stockholms stift, och det är preliminärt klart att hon nu tar en plats i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. 2014-2017 har Stockholms stift representerats av elva socialdemokratiska ledamöter i kyrkomötet.
– Ja det ser onekligen ut som att Ulla Löfven kommer in, säger Jesper Eneroth.
– Hon har ett stort engagemang för Svenska kyrkan och ett brett kontaktnät så det känns kul att hon är tillbaka. Ulla Löfven har varit engagerad i många år i kyrkomötesgruppen, som kyrkopolitisk ombudsman för Socialdemokraterna, så det blir ett kärt återseende, förklarar Eneroth som är gruppledare för S i kyrkomötet.
Expressen har även sökt Ulla Löfven för en kommentar.
Framgång för Annie Lööf
Centerpartiet, där partiledaren Annie Lööf varit starkt engagerad i valrörelsen, ser ut att landa på 14 procent. Näst störst blir Partipolitiskt obundna, Posk som fått 17 procent av rösterna.
https://twitter.com/annieloof/status/909694354431684608
– Det är en ganska tydlig tendens att det är partipolitiken som har segrat i det här valet. På bekostnad av, kan vi säga, den mer kyrkliga delen, säger Jan Strid, forskare vid Göteborgs universitet och expert på kyrkoval, till Expressen TV.
Enligt Strid kan de etablerade partiernas valframgång enkelt förklaras: De har mer pengar.
– Det är klart att när de stora partierna mobiliserar sina resurser som blir det en helt annan sak än för de mindre som till exempel Frimodig kyrka.
Tidningen Barometerns ledarskribent Martin Tunström skriver i sin måndagsledare under rubriken "Kyrkans förlorade val":
"De sekulära politiska partierna stärker greppet om Svenska kyrkans högsta beslutande organ."

Sverigedemokraterna ville "ta över"
Sverigedemokraterna får drygt nio procent av rösterna. Partiet går framåt jämfört med det senaste valet.
Den kristna tidningen Dagen konstaterar i sin valrapportering:
"Sverigedemokraterna var det mycket snack om inför valet, inte minst efter att partiledaren Jimmie Åkesson lovat att de ska "ta över". Så blir det inte, SD växer från 6 till drygt 9 procent. Därmed lär de inte bli någon maktfaktor den kommande mandatperioden."
Forskaren Jan Strid tror inte heller att SD kommer att få något större inflytande över kyrkomötet trots valframgången
– Det blir förmodligen som det är i riksdagen att SD har svårt att få med sig några andra partier på sina förslag, och framför allt inte de stora, S och C.

Statsvetaren Jenny Madestam tycker det är intressant med det ökande valdeltagandet.
– Sverigedemokraterna fungerar som en mobiliserande kraft för väljarna. Det gäller både de som röstar för och de som är emot SD.
För de etablerade partierna var kyrkovalet som uppvärmning inför nästa års riksdagsval, säger Madestam.
– De stretchar och värmer upp inför den kampanj som ska dra i gång inför valet 2016. Samtidigt tänker man sig resultat av kyrkovalet som en indikation på hur det ska gå nästa år.
Borgerligt Alternativ och MP backar
En tydlig förlorare i valet blev Borgerligt Alternativ som bildades efter att Moderaterna lämnade kyrkopolitiken. Borgerligt Alternativ backade i sitt andra val från 12,5 till 8,3 procent - och tidningen Dagen spekulerar i om Moderaternas kris är förklaringen.
– Turbulensen inom Moderaterna kan ha spillt över lite grann på oss. Men det är inte den huvudsakliga orsaken, utan jag tror det är att de borgerliga är uppdelade på flera grupper, säger Mats Hagelin, gruppledare för Borgerligt Alternativ i kyrkomötet till Kyrkans tidning.
Även MPSK, Miljöpartister i Svenska kyrkan, gjorde ett dåligt val. Marja Sandin, partiets gruppledare, säger till Kyrkans tidning att det dåliga resultatet beror på rikspolitiken.
– Det var väl i och för sig det vi misstänkte. Vi har ju sett hur det ser ut, med tanke på Miljöpartiet i regeringen.
Valdeltagandet har ökat och ligger, än så länge, på 17,9 procent. Totalt röstade 934 000 personer i valet av drygt 5,1 miljoner röstberättigade. 2013 var det 700 000 som röstade.
Dramatik gav ökat valdeltagande
Jan Strid menar att det här kyrkovalet har uppmärksammats ovanligt mycket i svenska medier.
– Det tror jag har spelat en stor roll. Det är nog för att man har sett två tydliga alternativ, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, och dramatik där emellan, säger han.
Kyrkovalet
Kyrkovalet äger rum den tredje söndagen i september vart fjärde år.
Alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år får rösta, men valdeltagande är traditionellt sett mycket lågt jämfört med det allmänna valet.
Cirka 5,2 miljoner av kyrkans medlemmar är röstberättigade. I kyrkovalet 2013 röstade ungefär 700 000.
Valet sker på tre olika nivåer:
Lokalt: Val av kyrkofullmäktige i församling eller pastorat.
Regionalt: Val till stiftet. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ.
Nationellt: Val till kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter.
Källa: Svenska kyrkan