Efter flera dagar med hård vind öppnar sig en lucka mellan lågtrycken när Expressen på måndagsförmiddagen kommer ut till södra Östersjön, cirka 70 kilometer från Blekinges kust och bara några sjömil från gränsen till Danmark. Här, utan land i sikte i något väderstreck, ligger tre av de fyra brotten på gasledningarna Nord Stream 1 och 2.
I fredags flög Kustbevakningen över området och konstaterade att det inte längre syns några bubblor på havsytan. Slutsatsen var att det slutat att strömma gas ur ledningen som fram till den 28 september gick mellan Ryssland och Tyskland.
När vi närmar oss det markerade området för gasledningen finns det fortfarande en navigationsvarning utfärdad för området, men vi har fått klartecken från kustbevakningen att vi får befinna oss och arbeta på platsen.
Det har gått nästan två veckor sedan den svenska brottsplatsutredningen avslutades. Kustbevakningen och den svenska marinen var då på plats och området var helt avspärrat för båttrafik.
Enligt Säpo gjordes det vissa beslag på platsen och myndigheten har slagit fast att det skett detonationer i området som medfört omfattande skador på ledningen. Efter undersökningen stärktes misstankarna om grovt sabotage.
”Marie II - Marie II – this is Danish Warship.”
Med bara nio sjömil kvar till platsen för läckan blir vi anropade. Den danska marinen som patrullerar på den danska sidan vill få oss att vända om för vår egen säkerhet. I Danmark är området fortfarande avspärrat till följd av explosionsrisk.
Vi identifierar oss som svenska journalister och tillåts fortsätta så länge vi inte korsar gränsen in på danskt territorium.
Sjösätter undervattensdrönare
Med oss ombord är Trond Larsen från det norska företaget Blueye Robotics som utvecklar undervattenskameror och drönare. Han är mycket erfaren drönarpilot med flera tusen timmar vid spakarna till den avancerade undervattensdrönare som vi nu förbereder för sjösättning.
Klockan är 11 på förmiddagen när den till sist är i vattnet. Vi befinner oss då rakt ovanför koordinaterna för en av explosionerna, men där röret är utmärkt på sjökortet hittar vi först ingenting. Däremot visar båtens sonar och ekolod kraftiga skiftningar i havsbotten.
Plötsligt dyker förvridna rester av det flera centimeter tjocka stålröret till Nord Stream 1 upp på skärmen. Vi ser armeringsjärn som har böjts upp ur rörets yttre skyddshölje av betong och det gapande hålet in i ledningen.
Hur den tidigare brottsplatsundersökningen påverkat rören och omgivningarna är oklart. Vissa delar av röret har raka vassa kanter, på andra delar är metallen kraftigt deformerad.
Sikten är dålig, men när kameran kommer in på nära håll går det tydligt att urskilja den röda insidan av röret, vars andra ände finns i Ryska staden Viborg inte långt från finska gränsen. Här inne strömmade rysk gas till Tyskland i ett miljardprojekt som lobbades fram av ryska och tyska krafter, trots omfattande protester.
Filmar i rörledningen
Att ett läckage skulle kunna inträffa var enligt företaget bakom Nord Streams egen riskanalys så osannolikt att det på sin höjd skulle kunna inträffa en gång på 20 000 år. Men i samma rapport konstaterades att om ett läckage ändå skulle uppstå, fanns det ingen möjlighet att stoppa enorma mängder av växthusgasen metan att nå atmosfären.
Gasen som fram till nyss läckte ut här motsvarade enligt Naturvårdsverkets beräkningar långt mer än hälften av Sveriges årliga utsläpp av koldioxid, om man räknar på 20-års perspektiv.
Vi kör in med kameran i röret ett tiotal meter, på botten finns nu ett tunt lager av slam och bottensediment.
Gasledningen är konstruerad av 12 meter långa sektioner som svetsats ihop. Den yttre diametern är 1, 4 meter, betonghöljet utanpå stålröret är upp till en decimeter tjockt.
Kraften från explosionen som slet röret itu var så stark att den registrerades av seismologiska instrument – det motsvarade en mindre jordbävning med 2,3 på richterskalan.
”En extrem kraft”
– Man ser att det varit en väldigt stor påverkan på havsbotten runt röret. Det går rännor i sjöbotten där rören har legat där man ser trasiga föremål som ser ut som rördelar, säger Trond Larsen.
– En teori är att det bildats en lång spricka längs med röret av trycket från explosionen.
Vi söker med kameran i området, men lyckas inte hitta andra änden av röret. Minst 50 meter ser ut att saknas eller ligga begravd under botten.
– Det är en extrem kraft som kan böja så tjock metall på det sätt vi ser, säger Trond Larsen.
I luften ovanför hör vi ett annalkande flygplan, den svenska kustbevakningen svänger plötsligt in över området och kör några varv runt oss. En halvtimme tidigare kunde vi höra ljudet från stridsflyg som cirkulerade i luften och till väster om oss ligger det danska krigsfartyget alltjämt kvar. Det är tydligt att vi befinner oss på en plats som är hårt övervakad och av stor säkerhetspolitisk betydelse.
Nord Stream-projekten har sedan projekteringen inleddes i mitten av 00-talet varit omgiven av kritik och farhågor om att gasledningen inte var ett rent kommersiellt projekt utan ett sätt för Ryssland att få geopolitisk makt över Europa. I det extrainsatta mötet i FN:s säkerhetsråd fyra dagar efter explosionerna lät Ryssland en representant från gasbolaget Gazprom tala inför världsledarna – trots omfattande protester från flera länder, visar dokument från Svenska UD som Expressen tagit del av. Ryssland avfärdade under mötet alla brottsutredningar som inte har rysk inblandning som opålitliga.
De ryska representanterna misstänkliggjorde också USA och försökte visa på att de hade störst intresse av att gasledningarna skulle sprängas. Varpå USA svarade i hårda ordalag.
”USA konstaterade att Ryssland åter försöker att instrumentalisera rådet för att sprida desinformation och morbida fantasier.” skrev Sveriges FN-ambassadör i en resumé av mötet.
Under säkerhetsrådets möte beskrevs explosionerna som ”en del av en geopolitisk konfrontation där energi gjorts till vapen.” Orden kom från Marc-Antoine Eyl Mazzega, direktör för Energi och Klimat på, IFRI, det franska Institutet för internationella relationer.
Mötet avslutades i en ”frän” ordväxling mellan rådets franska ordförande och Ryssland som krävde att Gazproms talesperson återigen skulle få tala.
Den avgående svenska regeringen har haft flera krismöten om det misstänkta sabotaget på gasledningarna.
När Europeiska rådet möttes i Prag i början på oktober var Magdalena Andersson på plats, då var den säkerhetspolitiska situationen i EU med anledning av Rysslands invasion av Ukraina och detonationerna på Nord Stream högst på agendan.
Sverige har hittills blankt nekat Ryssland att få insyn i den svenska förundersökningen om misstänkt sabotage. Kraven har förts fram direkt från den ryska regeringen till Magdalena Andersson.
I Sverige leds utredningen av Säkerhetspolisen - i Ryssland av statsåklagaren tillsammans med Federala Säkerhetstjänsten, FSB.
Expressens bilder på det sprängda röret är de första att publiceras - allt material i den svenska utredningen omfattas av sekretess.
