Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Först försvann polisen – sen stals deras skylt

Pether Borin, 40, kör nattbussen mellan Östersund och Trångsviken. Han är själv med i en grupp på Facebook som heter Tjuvkoll Jämtland ett svar på polisens frånvaro i i samhället, där invånarna har känt sig tvungna att ta tag i saken själva. Foto: Martin Von Krogh

BRÄCKE. I Jämtland gror en ilska mot att polispatruller placeras i Östersund och telefoncentraler i Umeå.

Busschauffören Pether Borin, 40, är trött på att ge vägbeskrivningar till Umeåpoliser.

Vi befinner oss mitt i Sverige men på samma gång långt från centrum. Bräcke har ungefär 6 500 invånare och därmed 261:a i storleksordning av Sveriges 290 kommuner, och i centralorten bor drygt 1 600 personer.

Här sätter sig tre män och skriver brev.

De känner inte varandra men det de skriver är nästan identiskt. De har alla läst Expressens serie om poliskrisen och reagerat på hur vi rapporterat att nattvandrare i större städer tycker att polisen dröjer. Det var i första delen av artikelserien som Mohamed Hirsi i Linköping sa:

– I afrikanska länder kommer poliser direkt och stoppar brott med vapen. I Europa kommer de en halvtimme efter. Sen utreder de. De kanske är rädda att bli skjutna om de inte väntar tills situationen har lugnar ner sig.

Den första mejlaren upprepar detta citat och sätter flera utropstecken efter.

"Eh halvtimmes väntan! Löjligt. Dom ser polisen varje dag!" skriver mannen från Bräcke.

"Vem söder om Dalälven skulle på något sätt acceptera att vänta tre timmar? Åk uppåt landet och se hur invånarnas rättskänsla kommer krympa, krympa, krympa och krympa."

 

LÄS MER: Här väntar de boende på nästa brandattack

 

Bräcke och Strömsunds kommuner ligger på var sin sida om Östersund. De två kommunerna är sen tidigare symboler för poliskrisen. Flera människor vi möter på gatan har haft besök av medier som undrat om deras tillgång till polis, eller blivit tillfrågade om att delta i opinionsundersökningar om upplevd otrygghet. De två kommunerna har blivit symboler för krisen eftersom de båda, under ett par veckor på sommaren, inte har en enda polis trots att det handlar om väldigt stora ytor.

Polis får man ringa in från Östersund. Det betyder att en plats som Gäddede i nordligaste Jämtland i värsta fall får vänta tre timmar på en patrull om ett brott inträffar under de obemannade veckorna.

På Jämtkrogen i Bräcke sitter Lasse, 52, med mycket känslor över att polis till Bräcke nu utgår från Östersund.

– Ser man polisen på byn blir man orolig. Då vet man att det har det varit knivbråk eller något annat allvarligt, annars skulle de aldrig ha kommit. Som sista spiken i kistan har någon stulit polisskylten, säger han och pekar mot metallhöljet som gapar tomt utanpå det ljusgula tegelhuset.

2015 stängdes poliskontoret i Bräcke, hit dröjer det innan polisen kommer. Ett tydligt tecken är att just skylten till det gamla poliskontoret har blivit stulen. Foto: Martin Von Krogh

Där, runt knuten från Jämtkrogen, ligger vad som brukade vara den lokala polisstationen.

När Berit Eriksson gick i pension våren 2015 stängdes stationen med henne. Nu bor hon på en gata där yngre Bräckebor roar sig med drifting. De tävlar om vem som kan sladda snyggast och köra snabbast utanför hennes hus och fortsätter ända ut på Europavägen.

 

"Ser man polisen på byn blir man orolig. Då vet man att det har det varit knivbråk eller något annat allvarligt, annars skulle de aldrig ha kommit"

 

Berit Eriksson menar att ungdomarna är medvetna om att det tar en timme för en patrull att ta sig dit om de inte redan råkar vara i närheten.

– De vet att ser de bara till att sluta trettio minuter efter att någon sett dem är det ingen risk att polisen hinner komma.

Vägarna ut ur Bräcke bär märken av tydliga hjulspår. När vi tejpar upp vår efterlysning om poliskrisen längs vägen upp mot Östersund dröjer det inte länge innan vi får svar.

Poliskrisen i siffror

Utveckling antal uppklarade brott

2015 klarades 14 procent av brotten upp. Fem år tidigare var siffran 18 procent. I tabellen ser du personuppklaringsprocentens förändring mellan 2010 och 2015 för flera brottskategorier.

Misshandel: -5,7 procent

Olaga hot: -3 procent

Ofredande: -1,8 procent

Våldtäkt: -4,6 procent

Biltillgrepp: -1,5 procent

Bostadsinbrott: -0,7 procent

Rån: -3,5 procent

Bedrägeribrott: -4,8 procent

Skadegörelsebrott: -1,9 procent

Utveckling antal åklagar-ärenden

Första halvåret i år minskade inflödet av nya ärenden från polisen till Åklagarmyndigheten med 8 procent jämfört med samma period i fjol.

Utveckling antal poliser som slutar

Antalet poliser som väljer att lämna yrket har ökat det senaste året. 240 poliser sa upp sig under perioden januari-juni 2016, jämfört med 149 poliser våren 2015.

Antal poliser under 40 som slutat

Siffrorna anger hur många som slutat första halvåret respektive år.

2013: 33 (0,4 procent)

2014: 43 (0,5 procent)

2015: 44 (0,6 procent)

2016: 102 (1,3 procent)

Antal poliser 40-60 som slutat

Siffrorna anger hur många som slutat första halvåret respektive år.

2013: 51 (0,5 procent)

2014: 50 (0,5 procent)

2015: 75 (0,7 procent)

2016: 99 (1 procent)

Utveckling antal anställda poliser

Uppgifter för december månad, förutom 2016 då uppgifterna är från september.

2013: 19 911

2014: 20 051

2015: 19 903

2016: 19 846

Pether Borin, 40, har lärt känna de jämtländska vägarna under fem år som busschaufför. Han bor i Torvalla i Östersund men kör runt i länet de flesta kvällarna i veckan.

– Man har tänkt, fan, när jag blir stor då ska jag bli polis för de tjänar så jävla bra. Sen möter man de som blivit det med 22 800 i ingångslön. Jag trodde väl det var 35, 40 i alla fall. Det tycker jag är en rimlig lön för ett högriskyrke. Själv ligger jag på 25 000. De har sämre lön än jag har som busschaufför!

 

LÄS MER: Polisen: Jag kommer inte ens fram på 114 14

 

Den här kvällen kör han linje 156. Bussen är ganska tom när vi följer med Pether Borin längs E14:an. Han väntar på besked om utredningen om en passagerare som hotade honom förra månaden.

– Han sa: "Jag ska knulla dig och jag ska knulla dina barn". Sedan formade han händerna till ett vapen och sa: "Jag ska skjuta dig, skjuta dina barn".

När Pether Borin ringde för att få hjälp att avlägsna killen hamnade han hos en telefonist i Umeå. Han bad direkt att bli kopplad till Östersund, han var säker på att en lokal polis skulle känna igen personen om han skulle säga namnet namn. En sådan polis hade snabbt kunnat avgöra om killen kunde bli fysiskt hotfull.

I samtal med telefonister i Umeå måste Pether Borin i stället förklara vem killen är, var bussen kör och hur en patrull ska kunna hitta dit.

– I Umeå måste jag lämna gata och nummer. Och ska de dessutom ha körväg till småorterna i länet kan det bli väldigt tjorvigt. För att köra här måste du ha ett eget hum om vad som ligger var. Annars är det lättare att ringa Securitas, där har alla kört vägarna förut.

Drifting är ett stort problem i Bräcke och många vittnar om liknande problem i andra orter i Jämtland. Foto: Martin Von Krogh

156:an går fram och tillbaks till Trångsviken, känt för att producera sitt eget snus. En absolut majoritet som stiger på under 18 och av dem är hälften killar som bor på hem för minderåriga asylsökande. Resten av invånarna kör bil, menar Pether Borin.

På busstationen i Östersund väntar chauffören Adnan Jeyte, 29, på sin nästa tur med stadsbussen. Han bodde tidigare i Farsta i södra Stockholm och märker att unga i Östersund gömmer sig mindre för polisen. Påverkade unga är ett stort problem på busslinjerna och i centrum, men de ungas attityd till risken att åka fast är det största problemet, tycker Adnan Jeyte.

– De unga här röker och säljer gräs mycket mer öppet än i Stockholm, där det sker diskret. När man säger till vet de att de inte riskerar ett stort straff. De svarar: “Jag är sjutton år, vad ska du göra?”

 

***

 

I de jämtländska lokaltidningarna rasar en debatt om civiliminister Ardalan Shekarabis förslag till ny regionindelning. Tanken är att ett stor-Norrland ska bildas, med Umeå som residentstad. Det är svårt att tillbringa någon längre stund i Östersund utan att möta ilskan mot idén om stor-Norrland. Många vill ha en folkomröstning om frågan. Som argument mot att centralisera till Umeå nämns polisomorganisationen och hur samtal till polisen nu går via Umeå.

Berätta om hur du själv har blivit drabbad!

Expressens reporter Johanna Karlsson rapporterar om poliskrisen i olika delar av landet. Så här kan du tipsa:

• Mejla reportern direkt:

johanna.karlsson@expressen.se

• Följ Johanna Karlsson på

facebook.com/johannaexpressen/?fref=ts

Men Lasse på Jämtkrogen i Bräcke menar att jämtarna borde höja blicken lite.

– Det är mycket fokus på polistjänsterna som flyttat till kommunikationscentralen i Umeå. Och i Jämtland generellt är det populärt att säga att allt flyttar till Stockholm. Men vi gör ju samma sak själva! Här flyttar allt till Östersund.

 

Hur märks poliskrisen hos dig? Hör av dig till oss här!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!