Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Forskaren: Unga förlorar känslan av trygghet

Farzaneh Badinlou är forskare vid institutionen för psykologi på Uppsala universitet.
Foto: Privat

Ungas psykiska mående påverkas negativt av coronapandemin med ökad depression, stress och ångest när rutinerna rubbas.

– Unga förlorar känslan av trygghet vilket påverkar måendet, säger Farzaneh Badinlou som forskar om svenskarna mentala hälsa under pandemin.

Under året har flera studier pekat på att ungas mående påverkats negativt i pandemin. I bland annat en enkätstudie som studentkåren på Chalmers gjort svarade 78 procent av studenterna att de mår sämre eller mycket sämre till följd av pandemin.

Forskare vid psykologiska institutionen på Uppsala universitet driver ett forskningsprojekt om psykologiska effekter av covid-19-pandemin och även deras studier pekar på att unga vuxna är extra utsatta.

– Vi blev först lite förvånade att unga mellan 18 och 30 mådde som sämst, men även om de unga är fysiskt mer resistenta mot pandemin är de nog mentalt mer sårbara än äldre personer för de har mycket osäkerhet i livet redan och så kommer pandemin som en ytterligare ovisshetsfaktor, säger psykologiprofessor Karin Brocki som leder studien.

Farzaneh Badinlou är medforskare i studien och tar upp hur både sociala, ekonomiska och psykologiska faktorer kan påverka. Unga har ofta en mer ”ostabil” grund, är ogifta, utan barn, bor ensamma, en del har blivit av med praktikplatser eller jobb och känslan av trygghet.

– På grund av den fysiska och sociala distanseringen har det blivit stora avbrott i rutiner för unga. Men nu är det svårt att skapa sociala nätverk, träna, sånt vi behöver för att må bra och unga missar många viktiga händelser som är vanliga under den delen av livet, som exempelvis studenten förra året, sånt påverkar hur vi mår, likaså förlorade jobb.

Hur påverkar det oss att inte ha rutiner?

Farzaneh Badinlou förklarar: ”Den påverkar psykisk hälsa på olika sätt, ökar risk för depression, ökar olika ångest problem, ökar oro och osäkerhet. Man känner sig dålig och otillräcklig. 

Om man har tidigare eller nuvarande psykiska ohälsa, då blir man sämre och sämre.”

Men det psykologiska är kanske den viktigaste faktorn. 

– Under pandemin har unga vuxna fått mindre tillgång till trygga relationer, bostäder, jobb. Det blir en förlust av känslan av säkerhet. Unga har förlorat mycket stöd för psykiska problem. Man pluggar hemma, är hemma hela kvällarna, tappar balansen i livet vilket leder till ensamhet och stress. Sen får vi inte glömma att många unga känner oro för covid precis som andra, säger Farzaneh Badinlou.

Forskning visar också att unga vuxna utsätts för sexuellt våld och våld hemma och under pandemin har de färre möjligheter att söka hjälp.

”Tid på nätet påverkar ångest”

Informationsflödet är en annan sak som påverkar hur vi mår.

– Vi har sett hur unga kan spendera många timmar på nätterna med sociala medier. Forskning visar att hur mycket tid man spenderar på nätet påverkar ångest och oro. Och oriktig information, om  till exempel corona, som flödar och kan påverka oss negativt, säger Farzaneh Badinlou.

Studien: Ökad mental ohälsa trots lättare restriktioner

Forskningen vid Uppsala universitet visar att nivåerna av mental ohälsa var markant högre än i en studie som gjordes på den svenska befolkningens mentala hälsa före pandemin och som använde samma mått av depression och ångest. Forskarnas resultat visar signifikanta nivåer av depression, ångest och sömnlöshet i Sverige med en frekvens på 30%, 24,2% respektive 38%.

Personer som hade en tidigare historia av mental ohälsa var mest drabbade av förhöjda nivåer av depression, ångest och sömnproblem under pandemin men att även personer utan tidigare problematik mår mentalt sämre.

I den webbaserade enkätundersökningen ”Psykologiska reaktioner på covid-19 i den svenska befolkningen” deltog 1500 personer mellan 18–88 år.

Enligt Farzaneh Badinlou finns risken att både ungas och andras psykiska ohälsa riskerar missas under pandemin.

– Jag tror absolut att det finns en sån risk. Jag tror det är bra om man om man satsar på att tidigare kunna identifiera tecken på psykisk ohälsa. Myndigheter kan ge möjligheter för drabbade att söka hjälp och stöd lättare. Det är viktigt att sprida information om hur man kan lära sig att hantera ångest och oro och ge info om när hur och var man kan söka hjälp, säger hon.

Farzaneh Badinlous främsta tips om du mår mentalt dåligt:

Ta tid att göra saker tycker om.

Spendera mindre tid på nätet  

Skapa sociala nätverk  

Gör pro-sociala aktiviteter, till exempel hjälpa andra människor, göra volontärarbete - även på distans.

Att hantera sitt mående

Att fokusera på rutiner, lägga sig och gå upp samma tider varje dag, äta hälsosamt, träna regelbundet, inte spendera så mycket tid på nätet är viktigt för att återställa balans i livet, menar Farzaneh Badinlou.

– En del av vår forskning visar att psykologisk flexibilitet kan hjälpa att hantera pandemin bättre. Det betyder att man anpassar sig till sin nya situation genom att acceptera tankar och känslor. Ändra fokus från negativa till positiva känslor och fokusera på här och nu. Meditation kan vara jättebra för det. Ett bra praktiskt steg är ”Face Covid” som är jättebra, den har olika delar som får dig att landa och hitta fokus i nuet.

Här kan du läsa mer om hur Elsa påverkats av pandemin, om 21-åriga Ruth Shaker, 21, som blev av med jobbet från en dag till en annan, och 19-årige Bienvenue som fått svårt att sova under pandemin. 

LÄS MER: Mår du dåligt i pandemin? Läs frågor och svaren från psykologen

FACE COVID-metoden

”FACE COVID” är en uppsättning praktiska steg för att reagera effektivt på Corona med hjälp av principerna för ACT (acceptans- och engagemangsterapi)* framtagen av australiske läkaren och psykoterapeuten Russ Harris. Här är en kort sammanfattning av de viktigaste stegen:


F = Fokusera på vad du kan kontrollera. I en pandemi är rädsla och oro oundviklig; de är naturliga svar på osäkra situationer. Fokusera i stället på att ta kontroll över vad du gör för att reagera effektivt på denna kris. Det handlar både om att hantera vår inre värld - alla våra svåra tankar och känslor - och vår yttre värld - alla de verkliga problemen vi står inför. För att göra det behöver du ”släppa ankare” för att stå stadigt, genom att följa ACE-stegen:


A = Uppmärksamma (acknowledge) dina tankar och känslor. Var nyfiken inför vad som kommer upp och observera sina tankar utan att värdera dem.
C = Landa i din kropp (Come back into your body). Försök att inte fly eller distrahera dig själv från känslorna i kroppen och tankarna, sträck på ryggen och andas lugnt.
E = Engagera dig i det du gör. Lägg fokus på vad du gör och ser omkring dig, vad du gör, vilka lukter du känner. Lägg din energi på här och nu. 

Gör ACE-stegen långsamt 3-4 gånger. 

C = Aktiv handling (Committed action). Gör saker som är meningsfulla för dig, även om det väcker jobbiga tankar och känslor. (efter de tre övre stegen kommer du känna mer kontroll vilket gör detta steg enklare.  Fråga dig själv ”vad kan jag göra just nu - oavsett hur stort eller liten handling det är - som förbättrar livet för mig själv, de jag bor med eller andra?” och gå aktivt in i att göra det.
O = Öppna upp:  (Opening up). Gör plats för de svåra känslorna och för att vara snäll mot dig själv. I en kris kan vi inte stoppa jobbiga känslor men vi kan låta dem finnas där och att visa ödmjukhet och vara snäll mot dig själv är avgörande om du vill klara den här krisen.
V = Värderingar (Values). Vem är du och vem vill du vara? Coronakrisen har lett till flera hinder i våra liv, mål vi inte längre kan uppnå. Men Vad kan du säga och göra som gör att du kan se tillbaka de kommande åren och känna stolthet över dina handlingar och val?
I = Identifiera resurser  (Identify resources). Få en bild av vilka du kan få hjälp och stöttning av. Vilka vänner, familj hjälplinjer, psykologer, kuratorer? Och - om du har möjlighet - låt andra veta att du finns som stöd. En mycket viktig aspekt av denna del är att ha en pålitlig informationskälla för uppdateringar om pandemin och dess riktlinjer.
D = Desinfektion och avstånd  (Disinfect & distance). Kom ihåg att det handlar om fysisk distansering - inte känslomässig avskärning.

Här är en djupare beskrivning av varje steg i FACE COVID av Dr Russ Harris (på engelska). 

*ACT (Acceptance and Commitment Therapy) är tredje vågens KBT som fokuserar på mindfulness och ett nytt sätt att se på tankar och känslor. 

Stöd i pandemin

SKR har tagit fram samlad information, råd och tips kring psykisk hälsa i kristider och en stödlista med kontaktuppgifter till organisationer som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl. Uppdrag psykisk hälsa.

Går du i skolan och mår psykiskt dåligt kan du kontakta skolans kurator. 

Tilia. Medmänskligt stöd för unga och unga vuxna. Chatt (måndag-söndag 21.00-22.30). Insta-live via Instagram @teamtilia torsdagar 19.00-20.00.

Föräldralinjen. Om du är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet kan du ringa Föräldralinjen på telefonnummer: 020-85 20 00, vardagar mellan klockan 10-15 och torsdagar 19-21.

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50.

Självmordslinjen. På Självmordslinjen kan du prata med någon om du har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. De erbjuder hjälp via telefonnummer: 90101 och via Självmordslinjens chatt. Du kan även mejla Självmordslinjen.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.