Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Forskaren: Problemet är inte bara pengabrist

Carina Elmqvist, doktor vid Linnéuniversitetet, lägger fram en rad anledningar till att akutvården inte fungerar som den borde.Foto: Anders Ylander/Linnéuniversitetet

Långa köer och stressad personal – läget på svenska akutavdelningar är pressat.

I Stockholm pågår just nu ett unikt pilotprojekt där en grupp studenter från olika discipliner ska samverka för att hitta ett en lösning på problemen.

Och det handlar inte bara om mer pengar, visar forskning av Carina Elmqvist, doktor vid Linnéuniversitetet.

Expressen.se har i en serie artiklar beskrivit problemen med akutvården i Sverige.

Berättelserna är många från patienter och anställda som vittnar om långa väntetider och farlig stress på landets akutmottagningar.

En sjuksköterska, som vill vara anonym, berättar om stora brister i arbetet med att förhindra smittspridning på den avdelning hon jobbar. Bland annat fick en patient med svininfluensa dela dusch med sju andra patienter under fem dygn.

En annan sjuksköterska berättar om hemska arbetsförhållanden på grund av underbemanning. Patienterna får ligga för länge med nerkissade blöjor och de anställda går på knäna och har knappt tid att äta lunch.

"Långa väntetider"

Carina Elmqvist, lektor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, har forskat på akut omhändertagande i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner på skadeplats och på akutmottagning.

På akutmottagning upplever patienter och närstående en vårdande paradox i att vara intressanta och uppmärksammade men på samma gång ointressanta och övergivna då det ofta blir långa väntetider. Personalen å andra sidan upplever ett etiskt dilemma då de känner sig splittrade mellan organisationens höga krav på effektivitet och att möta patientens behov av existentiellt stöd och mening i mötet.

Ämnet är komplext och orsakerna till att akutsjukvården ser ut som den gör är många, menar Carina Elmqvist. Hon pekar på flera saker som lett till att både vårdtagare och anställda inom den akuta vården upplever situationen som ohållbar.

Centralisering

En viktig anledning är att vården de senaste åren centraliserats. Akutmottagningar på mindre sjukhus har lagts ner eller fått begränsade öppettider vilket har gjort att trycket har ökat på de större sjukhusens mottagningar.

Ett annat problem är att det finns en föreställning bland många om att man får bättre och snabbare vård om man söker sig till en akutmottagning, vilket gör att det snabbt blir överbefolkat i väntrummet.

Ytterligare en anledning till att vården på akutmottagningar inte alltid är den mest effektiva är att det på många mottagningar saknas stationerade läkare. De läkare som arbetar på akutmottagningar är oftast primärvårdsläkare, allmäntjänstgörande läkare eller läkare från en enskild specialitet som har en del av sin tjänst förlagd till mottagningen.

– Denna organisation skapar många gånger långa väntetider då mindre erfarna läkare behöver konsultera mer erfarna kollegor vilket gör att det inte blir något effektivt flöde, säger Carina Elmqvist.

I grunden finns även det faktum att vi blir äldre och äldre och kräver mer vård samtidigt som sjukvården kan ge mer vård än tidigare.

Vid ett besök på en akutmottagning i dag görs dessutom mer kontroller än tidigare.

Lösningarna

Men det finns lösningar och de är ofta är kopplade till flöde och arbetsprocesser, och det handlar inte alltid om att tillföra mer pengar menar Carina Elmqvist.

En förändring som gjorts i vissa landsting är att man startat med så kallade fasttrack där vissa patienter, till exempel äldre med flera sjukdomar, förs direkt till avdelningar som är specialiserade på dessa åkommor. Många landsting har också fasta akutläkartjänster på akutmottagningen vilket gör att arbetet flyter bättre.

En annan förändring som också skulle kunna göra akutvården mer effektiv är att sjuksköterskor ges mer utbildning och därmed möjlighet att förbereda besöket med läkaren som exempelvis att ordinera prover och skriva röntgenremiss samt att ta ett större ansvar för patienter med mindre allvarliga skador och sjukdomar. Det skulle troligen minska väntetiderna och patienten skulle få snabbare besked, menar Carina Elmqvist.

Vill se mer information

Utifrån resultatet av hennes forskning efterlyser hon oavsett bättre information till patienterna om vad som händer, när, hur och varför det händer samt hur lång väntan kan tänkas bli.

– Information minskar stress och oro och har en lugnande inverkan. Information ger patienterna kontroll över sin egen tid, om man vet att man ska vänta i tre timmar kan man ställa in sig på det.

Slutligen menar Carina Elmqvist att sjukvården måste bli bättre på att lämna tillbaka ansvaret till patienterna efter besöket och formalisera ett avslut på mötet vid ett akut omhändertagande.

Finns medvetenhet

I Stockholms läns landsting är man medveten om problemet och just nu pågår ett nytt projekt där studenter från flera olika discipliner – bland annat ingenjörer, beteendevetare och ekonomer – går en kurs på Kungliga tekniska högskolan där uppdraget från landstinget är att hitta lösningar på hur framtidens vårdmodell ska se ut.

– Förhoppningen är att det ska komma fram förslag som leder till andra sätt att attackera det här, säger projektledaren Jacob Schuber till Expressen.se.

Till sommaren ska studenterna på pilotkursen lägga fram sina slutsatser.

– Man behöver tänka nytt för att hantera de här utmaningarna vi har med vår demografi, säger Jacob Schuber.

Miljarderna och tragedin i familjen bakom Filippa K

Byggde sina förmögenheter från grunden • ”Tajmingen var helt rätt då”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.