Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Forskaren: Miljözoner behövs inte i Sverige

Forskaren Lena Nerhagen tycker inte att miljözoner behövs. Foto: VTI
Både regeringen och Transportstyrelsen har presenterat förslag om miljözoner. Foto: ERIK SVENSSON / SVENSSON ERIK G PRESSENS BILD

Behövs miljözoner i svenska städer egentligen? 

Ja, svarar regeringen – men alla håller verkligen inte med. 

– Dålig luftkvalitet är framför allt ett problem i Tyskland och i andra mer tätbefolkade områden på kontinenten, säger Lena Nerhagen, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut. 

Det förslag om miljözoner som Transportstyrelsen lämnade in i slutet av 2016 fick skarp kritik från många remissinstanser. 

I flera fall handlar kritiken om att kostnaderna för de tusentals människor i Stockholm som tvingas byta till nyare bilar skulle bli mycket stora – enligt Transportstyrelsen kan det handla om hela 9,4 miljarder kronor. 

Samtidigt är de faktiska hälso- och miljövinsterna svåra att beräkna. 

Även om regeringens förslag om miljözoner inte är exakt detsamma som Transportstyrelsens är kritiken i stora delar relevant. 

Och det finns även forskare som är kritiska till miljözoner och till att dieselbilar under de senaste åren ofta beskrivs som en stor miljöbov. 

 

Läs också: Dieselförbudet – bara elbilar och vätgasfordon i tuffaste miljözonen 

 

"Ett problem på kontinenten" 

Lena Nerhagen vid VTI, Statens väg-  och transportforskningsinstitut, är en av dem. 

Enligt henne behövs egentligen inte miljözoner i svenska städer – kanske inte ens i Stockholm. 

– Det här är ett problem på kontinenten, framför allt i Tyskland, som har väldigt mycket människor i tätorter och en större andel dieselbilar – det vill säga fler människor som exponeras för kvävedioxid och sekundära partiklar som också bildas av de här utsläppen, säger Lena Nerhagen och fortsätter:  

– I Sverige har vi också uppmärksammat att vi får allt fler dieselbilar vilket kan leda till ökade kvävedioxidutsläpp – och då ökar risken för att vi överskrider gränsvärden. Men problemet är att Sverige har satt en lägre nivå på gränsvärdet än man har gjort i Europa. 

Kritiken: Onödigt lågt gränsvärde  

Enligt Lena Nerhagen är EU:s gränsvärden för utsläpp av kvävedioxid mer än dubbelt så höga som Sveriges. 

– Om vi skulle tillämpa EU:s gränsvärden tror jag inte ens vi har överskridanden i Stockholm. 

– Jag har forskat om hälsoeffekter i 15 år. EU utgår ifrån rekommendationer från WHO och jag har inte sett det har kommit fram nya bevis som säger att man ska gå längre än det som EU rekommenderar. Jag har inte sett att det finns vetenskapliga motiv att gå ner till den nivån som Sverige har, fortsätter hon.  

Lena Nerhagen är även kritisk till det sätt som Sverige mäter luftföroreningar på. 

– Tyvärr har vi i Sverige fokuserat våra mätningar på halter i gatunivå. Det är inte det man använder för att utvärdera hälsoeffekter. Läser man Europeiska miljöbyråns rapport från förra året konstaterar de att Norden är den del av Europa som har lägst påverkan på hälsan av luftföroreningar. 

 

Läs också: Efter förslaget om miljözoner – nu vill fler sälja sin dieselbil 

 

Bättre att använda trängselavgifter

Enligt Lena Nerhagen vore det bättre använda differentierade trängselavgifter för att få bort de bilar som ger upphov till stora utsläpp från vissa områden.  

– Har du en bil med höga utsläpp får du betala mer. Du kanske bara åker in en gång per år. Du kan fortfarande göra det, men du får betala mer. Och får du betala mer kanske du tänker dig för en och två gånger innan du faktiskt åker in, säger hon.