Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina system på KTH, är fortfarande försiktig när det kommer till spekulationer kring vad som ligger bakom gasläckan och explosionerna.
– Både Sverige och Danmarks regering gått ut med att de bedömer att det är ett attentat, men den öppna informationen som vi har är ändå knapphändig, säger han och poängterar exempelvis att tidpunkterna då explosionerna och tryckfallet i ledningarna uppges ha skett inte stämmer överens i nuläget.
Både länder och olika typer av organisationer har kapacitet att genomföra ett sådant sabotage som skulle kunna ligga bakom läckan, menar forskaren.
– Det här liknar många gånger avancerat undervattensanläggningsarbete och det är framför allt inte länder som gör det, utan organisationer och företag. Den typen av verksamhet finns över hela världen av många olika sorter, säger han.
Görs enklast med fjärrstyrda farkoster
Det mest troliga är att en undervattensfarkost använts – en farkost som inte behöver vara särskilt dyr eller svår att införskaffa.
– Själva arbetet med att placera en sprängladdning på botten gör man enklast med hjälp av obemannade undervattensfarkoster som är fjärrstyrda. Då går man från någon plattform i närheten, antingen en flytande eller en undervattensplattform, fram med en liten farkost som lägger ifrån sig sprängladdningen på botten eller nära en gasledning.
Sprängladdningen kan ha placerats ut under ett långt tidsspann.
– Det kan vara en timer som är satt på tre år eller tre minuter, säger Hans Liwång.
Rysslands marin har enligt forskaren samma tekniska kapacitet som andra länder att genomföra en sådan typ av operation.
– Jag skulle säga att alla länder runt Östersjön har den här kapaciteten, säger han.
Utredning kan dröja minst en vecka
För att få mer klarhet i hur läckan uppstått behöver man enligt forskaren gå ner och titta närmare på skadan. Det rimliga är att de ansvariga går ned och filmar gasledningarna – men det är inte möjligt så länge läckan är pågående.
– Så länge det är ett stort gasflöde är det svårt att vara alldeles nära läckan. Farkosten skulle överleva det men läckan skulle inte synas bra på bild, säger Hans Liwång.
Han bedömer att det kan ta åtminstone en vecka innan man kan titta närmare på skadorna.
Före detta attackdykaren: Ganska svår dykning
Patrik Hulterström, 48, lärare i marin taktik på Försvarshögskolan och tidigare attackdykare, menar att det också går att genomföra ett sabotage med dykare – men det är inte det mest troliga tillvägagångssättet.
– Om det är en är en laddning som har lagts dit har man använt en obemannad farkost som man kan styra. Det går att dyka på det här djupet, men det är ganska svår dykning, så det vet jag inte varför man skulle använda, säger han.
Läckan finns på 70-80 meter under vattenytan och det innebär avancerad dykning.
– Då går det inte att använda vanlig luft utan man måste ha en specialgasblandning, säger Patrik Hulterström.
Han säger också att den ryska marinen bör ha samma dykarkapacitet som andra försvar.
– Alla mariner har ju förmågan att dyka på djup. Det behöver man ju ha av många skäl. Jag blir förvånad om mariner inte har förmåga att dyka djupt.
https://datawrapper.dwcdn.net/B04Eo/6/