Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Forskare skymtar lösning: Sköt kuriren Karl XII?

Karl XII tillträdde som Sveriges kung 1697 och var det fram till sin död 30 november 1718.
Karl XII:s skalle med kulhålet vid tinningen fotograferad vid gravöppningen 1917.
Fredrik av Hessen utpekades i olika teorier som ansvarig i en komplott mot Karl XII. Han blev senare Sveriges kung. Foto: OKÄND
Kulknappen som hittades i ett grustag i Västergötland mer 200 år efter Karl XII:s död. Foto: JAN DÜSING
Mord eller oturligt träffad av norsk kula i strid. Teorierna går isär, ännu 300 år efter kungens död. Foto: JAN DÜSING
Forskaren och författaren Rolf Uppström vill öppna Karl XII:s grav igen för undersökning med modern teknik. Foto: Privat

Han hade vid 36 års ålder hunnit göra sig ett namn i världen.

Men denna novembersöndag tog allt slut vid en skottlosning i Halden. Döende föll han till marken efter att ha träffats i huvudet.

Utredningen efteråt gav inga klara svar. Författaren och forskaren Rolf Uppström skymtar i en ny bok lösningen på vem som kan ha varit avsändaren till den dödande kulan.

– Karl XII:s död är Sveriges mest kända kriminalgåta vid sidan av Olof Palmes död, säger Rolf Uppström.

Det är på dagen 300 år sedan Karl XII avled efter att ha träffats av en kula vid norska fästningen Fredriksten i nuvarande Halden. Krigarkungens död är ännu en olöst gåta.

Dåtidens utredning kan beskrivas som bristfällig. Flera historiker menar att den skyldige mördaren gick fri, andra står fast vid att Karl XII stupade i strid och träffades av en kula från fienden.

Franske kuriren tidigt utpekad

Rolf Uppström, pensionerad lärare, författare och forskare har grottat ned sig i de tekniska detaljerna kring dödsskjutnigen. Han har även skrivit en avhandling om mysteriet med Karl XII:s död.

Forskaren och författaren Rolf Uppström vill öppna Karl XII:s grav igen för undersökning med modern teknik. Foto: Privat

Vilka är de huvudmisstänkta, enligt din forskning?

– Det gick tidigt rykten att ordonnansen André Sicre var inblandad. Han var en fransman i svensk tjänst och befann sig i kungens närhet. Sicre beslagtog Karl XII:s hatt och satte på honom en peruk efter att han dött, säger Rolf Uppström.

Enligt en av flera konspirationsteorier skulle fransmannen ha agerat på order av Fredrik av Hessen, kungens svåger. Ett år efter Karl XII:s död hade denne tagit över kronan. Detta sedan kungens syster Ulrika Eleonora först under kuppartade former gripit makten. 

Fredrik av Hessen. Foto: OKÄND

Dödsskjutningen inträffade i slutet av den svenska stormaktstiden. Karl XII hade dragit fram på slagfälten i Europa större delen av sitt vuxna liv. Men stridslyckan för hans karoliner hade sinat. Fälttåget till Ryssland 1707 slutade i katastrof. Efter några år i exil återvände han till Sverige för att ta itu med Danmark-Norge.

Krigströttheten i landet var då stor, liksom missnöjet – inte minst bland kungens officerare.

Var det en konspiration?

Så när Karl XII sköts rakt genom huvudet i ett värn under belägringen av fästningen i Fredrikshald låg det nära till hands att misstänka en komplott. Eller var det helt enkelt en förlupen kula från norska sidan som släckte krigarkungen?

I centrum för teorierna finns den dödande kulan. Rolf Uppström har gått igenom befintlig forskning om den tekniska bevisningen, i den mån man kan tala om en sådan, och den pekar åt ett visst håll, menar han.

1917 öppnades Karl XII: s grav senast och en likbesiktning genomfördes. Man pusslade ihop lösa ben i skallen för att försöka återskapa det ursprungliga kulhålet vid tinningen.

Karl XII:s skalle med kulhålet vid tinningen fotograferad vid gravöppningen 1917.

– Därefter genomförde Rudolf Cederström, intendent vid Livrustkammaren, anpassningsförsök med medhavda kulor och kom fram till att en kula mellan 19 och 20 millimeter borde ha varit dödskulan, säger Rolf Uppström.

Om det stämmer kan man utesluta norska musköter som sköt mindre kulor av bly från huvudfästningen, eller kartescher fyllda med järnkulor (en sorts hagelskott) från skansarna Overberg cirka 625-650 meter eller Mellemberg ca 450 meter från skyttegraven där Karl XII dog.

– Fästningsräkenskaperna visar att man inte sköt så små kulor under hela belägringen, fastslår Rolf Uppström.

Hittade kulknappen i grustag

Misstankarna om att kungen sköts med den så kallade kulknappen av sina egna män styrks av detta, anser forskaren.

– Jag lutar åt att Karl XII sköts på ganska nära avstånd av svenskarna, förklarar Rolf Uppström som nyligen kom ut med boken "Den okända kulan" där han sammanfattar sin forskning kring dödsmysteriet.

 

LÄS MER: Var Karl XII en hjälte eller krigsgalning? 

 

Kan det rimligen vara den beryktade kulknappen som förvaras på museum efter att ha hittats av en slump i ett grustag i Västergötland 1924? Enligt sägen var det en soldat som som bevittnade hur Karl XII sköts ihjäl av sina egna. Soldaten ska sedan ha hittat kulan, en omgjord uniformsknapp. Han ska ha tagit med den hem men kastade den grustaget på inrådan av en präst.

Kulknappen som hittades i ett grustag i Västergötland mer 200 år efter Karl XII:s död. Foto: JAN DÜSING

Rolf Uppström:

– Det kan ha varit kulknappen. Storleken på den stämmer, rätt vikt och dimension. Materialet är bly med ett mässingshölje.

Flera historiker avfärdar teorin

Andra historiker avfärdar kulknappen. Peter Englund, historiker och tidigare ständig sekreterare i Svenska Akademien, har kallat kulknappen för ett tidigt exempel på fake news. Karl XII dog av ett skott från norska sidan, punkt slut, menar Englund.

Inför 300-årsdagen släppte även författaren Cecilia Nordenkull en bok, "Karl XII: Kungamord" där hon framlägger att krigarkungen mördades av sin svåger Fredrik av Hessen i komplott med andra stormakter. Men enligt Nordenkulls alternativa händelseförlopp sköts Karl XII inte med någon kulknapp, utan av ett tyskbemannat kanonbatteri. Hans kropp flyttades sedan till löpgraven där han förklarades skjuten.

Diskussionerna lär fortsätta, möjligen i 300 år till. Rolf Uppström ingår i en forskargrupp som begärt tillstånd att öppna Karl XII:s grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Det skulle bli den fjärde gravöppningen, och den första sedan 1917.

– Vi fick tillstånd av förre riksmarskalken att göra detta, men vi saknar tyvärr ännu finansiering. Det finns en massa undersökningar som skulle kunna göras med dagens teknik. Bland annat lägga benbitarna i elektronmikroskop för att fastslå vilken sorts kula som vidrörde dem. Var det järn, stål, bly eller mässing? Det kan man se då.