Forskare nära att skapa liv

Publicerad
Amerikanska forskare har lyckats förvandla en organism till en annan genom att byta ut hela dess arvsmassa. Nästa steg mot att skapa konstgjort liv kan tas om bara några månader.

Men bråk om dyrbara patent väntar utefter vägen, liksom tunga etiska spörsmål.
I filmens och litteraturens värld har människan länge kunnat agera Gud. I verkligheten var det nog många som log överseende när den amerikanske superentreprenören, genetikern och biokemisten Craig Venter i mitten av 1990-talet lanserade sina planer på att skapa en ny och konstgjord livsform. Inte minst med tanke på att han hade högtflygande planer på att minska mänsklighetens oljeberoende och utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Han ville kunna skapa syntetiska celler som skulle kunna bryta ned koldioxid eller tillverka miljövänlig vätgas eller etanol, tillräckligt mycket för att täcka en stor del av mänsklighetens energibehov.
Skojfriska konkurrenter döpte raskt om hans Craig Venter Institute till Rädda-världen-institutet och få trodde att han skulle verkligen lyckas i sina intentioner.

 

Första hindret

 

Härom veckan kom formbeskedet. Tillsammans med forskarkollegor som Carole Lartigue, John Glass och Hamilton Smith (Nobelpristagare i medicin 1978), kungjorde Craig Venter att försöken med att omvandla en organism till en annan hade lyckats.
- Vi har klättrat över det första hindret på vägen mot målet att kunna skapa syntetiskt liv. Det har tagit flera år, men det kommer bara att ta månader, kanske veckor, att komma vidare, sade Venter under en presskonferens inför publiceringen i vetenskapstidskriften Science.

 

Mac till pc

 

Det som forskarna gjorde var att byta ut hela arvsmassan i bakterien Mykoplasma capricolum mot arvsmassan från den närbesläktade Mykoplasma mycoides. En art blev således till en annan.
- En biologisk motsvarighet till att ändra en Macintosh till en pc, förklarade Venter.
Visserligen har genetiker länge kunnat tillföra främmande arvsmassa till celler, men dels har det då varit fråga om celler med cellkärna, dels har andra cellstrukturer och proteiner fått följa med vid överföringen. I det aktuella experimentet användes bara rent DNA, som dock hade kompletterats med en gen som skulle ge motståndskraft mot antibiotika och ytterligare en som skulle göra den nya bakterien blåfärgad.
- Det nya är också att vi har hittat en metod att få in DNA i en cell utan att skyffla in det, sade Hamilton Smith.

 

Frågetecken

 

Forskarna visste att de nya, främmande generna hade tagit över sina värdceller när blåfärgade och antibiotikatåliga organismer plötsligt dök upp i mikroskopen efter tre dagars väntan. Men exakt vilka mekanismer som gjorde att det nya genomet helt konkurrerade ut det ursprungliga återstår fortfarande att besvara.
Icke desto mindre har Venters forskningsinstitut nu sökt patent för sin metod. Detta har väckt ont blod i andra forskargrupper som menar att patenträttigheter kan sätta stopp för all annan forskning som siktar mot att konstruera framtidens biobränslen.

Upprepar försöket

 

- Alternativt bränsle kan bli kommersiellt mycket framgångsrikt och patent är grundbulten för utvecklingen, kommenterade Venter utan att andas medlidande för sina konkurrenter på efterkälken.
Dessutom befinner sig arbetet med konstgjort liv fortfarande på koltstadiet, och drömmen om skräddarsydda energiproducerande organismer ligger något decennium in i framtiden — eller åtminstone fem år, enligt Venter. Forskargruppen ska nu upprepa försöket på andra bakterier med andra cellsystem, och de ska ta reda på vilken genuppsättning som minst krävs för att liv ska kunna upprätthållas.

 

Lydiga slavar

 

Forskarna måste också säkerställa att deras celler uppträder lydigt och inte förändras som många bakterier gör i naturen. Inte heller får cellerna kunna infektera människor eller djur, de måste kunna hållas i säkert förvar och helst självdö om de trots allt skulle lyckas "rymma".
Craig Venter anser sig ha tagit den etiska hänsyn som någon kan begära.
- Jag tror inte att något annat vetenskapligt område har stötts och blötts så mycket ur ett etiskt perspektiv — och detta redan innan några resultat ens har blivit färdiga.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag