Emerich Roth föddes 1924 i dåvarande Tjeckoslovakien, han var bara 19 år när nazismen kom till hans hemstad.
Roth kom att vara fånge i fem olika koncentrationsläger, och endast han och hans syster Elisabeth överlevde. Efter kriget var Emerich svårt medtagen och var 175 centimeter lång och vägde 34 kilo. Han låg på sjukhus och fick ett brev från någon med samma efternamn, vilket var hans kusin. I brevet stod det att hans syster hade överlevt och befann sig i Sverige.
Han kom till Sverige i december 1950 och utbildade sig och arbetade under 30 år som socialarbetare.[4] Under dessa år valde han att inte berätta om sina upplevelser, men blev starkt påverkad 1992 av en nazistisk demonstration i Stockholm
Startade föreningen Förintelsens överlevande
Det tog lång tid innan han började berätta om vad han varit med om, men senare tog han initiativ till att starta Föreningen Förintelsens överlevande.
Föreningen har besökt både föreningar och skolor för att sprida sina berättelser.
Under åren har han fått flera priser. 2017 tilldelades han Olof Palme-priset tillsammans med Hédi Fried.
– Emerich var en person som aldrig gav upp. Han gav sig aldrig. När han trodde på något så trodde han på det. Och det framgår väl när man tänker på alla år han varit i skolor och föreläst och artiklar han skrivit att han alltid framhållit skolans roll, hur viktig den är, säger hans änka Kerstin Roth till DN.