Kerstin Thorvall, Lukas Moodysson, Torbjörn Säfve, Ulf Lundell, Lars Norén, Unni Drougge, Ernst Brunner, Alexandra Pascalidou - alla har de sökt pengar från Sveriges författarfond.
Kerstin Thorvall, Lukas Moodysson, Torbjörn Säfve, Ulf Lundell, Lars Norén, Unni Drougge, Ernst Brunner, Alexandra Pascalidou - alla har de sökt pengar från Sveriges författarfond.

Författarnas tiggarbrev

Publicerad
Uppdaterad
Lars Norén ville ha pengar för att kunna skaffa en lägenhet.
Kerstin Thorvall ville ha pengar för att kunna anställa en hemhjälp.
Lukas Moodysson lät sin flickvän vädja.
Här är författarnas egna tiggarbrev till Sveriges författarfond.

Sveriges författarfond

har sedan 1971 delat ut sammanlagt 2,6 miljarder kronor till svenska författare, omräknat i dagens penningvärde. Bara de senaste tio åren har över 6 000 personer anhållit om pengar ur fonden. Expressen har tittat närmare på cirka 90 av våra största författares ansökningshandlingar. För många författare är pengarna från fonden en livlina, ett sätt att överleva trots låga upplagor och få publicerade böcker. För andra är det en väg till skuldsanering, förbättrad personlig ekonomi och en mölighet att komma till exotiska resmål. Här finns desperata nödrop. Och harmsna brev från dem som blivit utan pengar och ifrågasätter hela systemet: - Hur i helvitte kommer det sig att man skall behöva tigga - för det är ju det som det handlar om - från sig själv? undrar Leif GW Persson i en ansökan från 1984, som fick avslag. Här finns bröderna Peter och Marcus Birro som bägge ville ha pengar av författarfonden för att skriva var sin bok om sin pappa som kom från Italien. De fick pengar, 283 000 kronor, men någon bok har det inte blivit ännu. Ernst Brunner och Björn Ranelid förklarar varför de bör få pengar av fonden för exotiska resor till Stilla havet och Frankrike. Här finns Carina Rydberg som inte behövde mer än skriva ner namn, adress och inkomstuppgifter i sin ansökan från 1997, för att få ett tioårigt arbetsstipendium på sammanlagt dryga miljonen.

Fonden kom till 1954.

Den administrerar biblioteksersättningen och delar ut stipendier och konstnärsbidrag till svenska författare. Av de 114 miljoner kronor som fonden fick förra året betalades 41,6 miljoner ut till författar- och översättarpenningar, baserade på utlåningssiffror från biblioteken. Garanterad författarpenning är den mest åtråvärda belöningen Författarfonden delar ut. Den är en form av statlig livstidslön som betalas ut ända fram till pensioneringen. Den garanterade författarpenningen uppgår i dag till totalt 27,6 miljoner kronor per år fördelat på 197 författare. Men också författare som själva tar emot pengar från fonden är kluvna till den. Barnboksförfattaren Ulf Stark skulle helst se att den garanterade författarpenningen slopades helt och gjordes om till tidsbegränsade arbetsstipendier: - Man bör göra nåt för pengarna. En del har ju fått den i 30-årsåldern. Då tycker man ju att det är lite Skandiadirektörsaktigt. Att de får pensionen i förskott.

Anna Wahlgren sökte

och fick 1970 ett femårigt arbetsstipendium. Sedan dess har hon inte velat ha en krona. - Jag har inte, ens fastän jag blev uppmanad till det, sökt den garanterade författarpenningen. Jag vill inte på minsta sätt känna mig styrd eller lojal, säger Anna Wahlgren till Expressen. Carina Rydberg, känd för succéromanen "Den högsta kasten", håller inte med: - Jag vill jättegärna ha garanterad författarpenning. Jag har inte ansökt om den än, men jag kommer naturligtvis att göra det. - Det är ju de här stipendierna som vi författare lever på, säger Carina Rydberg. Kerstin Thorvall har de senaste 40 åren ansökt om pengar från författarfonden så gott som vartenda år. Till dags dato har det blivit 49 ansökningar. Hon har beviljats stipendier från olika håll under 27 av dessa 40 år. - Jag är tacksam för det jag fått. Men det är ju inte så att jag inte skulle klarat mig utan pengarna från fonden, säger Thorvall. Men de där papperen kommer ju en gång om året, då fyller man i dem. Det känns som en ren formalitet. Den enskilda grupp av författare som verkar haft störst framgång i att ansöka om pengar från författarfonden är de som i dag själva sitter i Författarförbundets och -fondens ledning. Av de 15 i Författarförbundets styrelse har inte mindre än elva tidigare beviljats olika stipendier och bidrag från författarfonden. Av de sammanlagt 28 ordinarie ledamöterna och suppleanterna som i dag sitter i författarfondens styrelse har 22, innan de tog plats i styrelsen, beviljats olika stipendier av fonden. Åtta av dem har livstids statlig författarlön.
Staffan H Westerberg
Magnus Jildestad

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag