Författarens rädsla att förlora sin son: Fruktansvärt jobbigt

”De tre böckerna har betytt otroligt mycket för mig.”
Författaren Pascal Engman med sin son.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Pascal Engman spelade fotboll i Rinkeby men gick i skolan på Östermalm. ”Man såg skillnaden i hur människor hade det”, säger han.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Han har utsatts för människorov i Rumänien och hotats med pistol i Chile. 

Men rädslan som lever kvar med deckarförfattaren Pascal Engman nu är läkarbeskedet att hans son Benjamin, fem månader, kanske inte skulle överleva graviditeten. 

 – När jag tittar på Benjamin nu är det nästan ännu jobbigare än vad det kändes då, säger han.

Det är kanske inte ”Babel” eller Bokmässan, men på krogen Taverna Brillo vid Stureplan i Stockholm pratar två populära författare om sina kommande boksläpp.

Den ena är deckarförfattaren Pascal Engman, som försäkrar sig om att deras releasedatum inte är samtidigt. 

Den andra är Isabella Löwengrip, mer känd som Blondinbella, här för ett lunchmöte om sin kommande självbiografi.

Pascal Engman har fått egna nycklar till krogen Taverna Brillo vid Stureplan i Stockholm.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Första gången de träffades var för tio år sedan. Då tog Pascal Engman sina första steg i journalistyrket. 

– Det trodde du inte va, när jag 2011 intervjuade dig för Nyheter 24, säger Engman om att han nu ska släppa sin femte bok ”Kokain”. 

Engman kommer fortfarande ihåg rubriken för intervjun med Löwengrip: ”Jag skulle aldrig dejta en vänsterpartist”

– Det låter som mig på den tiden. Herregud vilket citat. Men det är sant. Det gäller fortfarande, säger Löwengrip och skrattar. 

Isabella Löwengrip, mer känd som Blondinbella, ska ha ett lunchmöte om sin kommande självbiografi.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Pascal Engman växte upp här på Östermalm i Stockholm, men under enklare förhållanden än det liv han lever nu.

Han var den fattigare i Stockholms rikaste stadsdel. Skillnaderna blev ännu större när föräldrarna ”tjatade in” honom på Östermalmsskolan.

Pappa, som flytt från diktaturens Chile, förklarade för Pascal och hans två yngre syskon att de alltid var tvungna att jobba hårdare, agera mer korrekt, i skolan än alla andra för de ”var chilenare och kom utifrån”. 

– Jag hade väldigt mycket komplex mot mina klasskamrater som liten, säger han.

– Man såg skillnaden i hur människor hade det. Jag tyckte det var så jävla jobbigt att min farsa, som köpte allt på Myrorna, alltid gick omkring med fem kassar från Myrorna. Det tycker jag inte i dag, men då tyckte jag det var pinsamt. Men jag är tacksam att jag fick en inblick i alla världar.  

Pascal Engman är uppväxt på Östermalm i Stockholm.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Pascal Engman hotades med pistol

Han spelade fotboll i Rinkeby så han reste dagligen mellan de olika världarna.

– Jag gick i skolan med överklassen och spelade fotboll med folk från förorten. Det gav mig någon sorts förmåga att klara mig i olika situationer, plus att jag en tid bodde i Chiles fattigaste region. Just kontrasterna tror jag har hjälpt mig både som journalist, men framför allt som författare, att kunna skildra olika människor från olika kulturer och samhällsklasser. 

– Jag var ju väldigt annorlunda när jag drog omkring med mina kompisar i betongförorten på nätterna och stal cyklar eller vad vi gjorde mot vad jag var när jag var på en fest i en niorummare på Strandvägen hos en tjej vars farsa köpt den till henne för att han skulle bo utomlands. 

Då tänkte jag: 'det här kommer sluta illa', men jag hade sinnesnärvaro att ge dem bara häften av mina pengar

Han menar att det fortfarande är en del av hans liv. 

– Jag känner mig hemma i gruvsamhällen i norra Chile, hemma på Brillo, hemma på Strandvägen och hemma i förorten. Att sitta i ett omklädningsrum med killar uppvuxna i Rinkeby och Tensta gör något med dig, det är några av mina närmaste vänner än i dag. Man lär sig att ta vara på sig själv. Jag har fått en pistol riktad mot mig i Chile och kunde hantera det, mycket för jag vet hur man snackar sig ur en sådan situation. Samma sak när jag blev utkörd från Bukarest till den rumänska landsbygden av två killar i en situation som polisen i Sverige skulle kalla människorov. Då tänkte jag ”det här kommer sluta illa”, men jag hade sinnesnärvaro att ge dem bara häften av mina pengar, ha pengar gömda på mig och lifta in till Bukarest och ta mig hem igen.

https://www.instagram.com/p/Btl0UWwhIhr/

Hans senaste bok ”Kokain” utspelar sig delvis i kompisarnas förorter. 

Boken skildrar kokainhandeln som driver på gängkriminaliteten i Stockholm. Han har själv sett tystnadskulturen som leder till att för få brott klaras upp. 

– Jag har polare i de här områdena som vet vilka som skjuter, men om valet står mellan att säga det man sett eller vet och att bli skjuten av en Tramadolpåverkad 17-åring så är valet ganska enkelt för de flesta. Man håller tyst. Det är där hela samhället måste kraftsamla, säger han. 

Deckarförfattaren intervjuade personer på olika nivåer i den kriminella hierarkin, dels de som sysslar med att ta in kokain i Sverige, men också de personer som distribuerar det mellan gängen. 

Senaste boken ”Kokain” skildrar droghandeln som driver på Stockholms gängkriminalitet.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Engman har själv varit i slutet av distributionslinjen – han har använt droger. 

– Jag kan inte gå in på vilka, men jag har provat olika droger, men det var väldigt längesedan. I dag skulle jag inte göra det för jag ser konsekvensen av missbruk. Det tas in 100 till 150 ton narkotika i Sverige varje år och det är när drogerna ska distribueras som de här skjutningarna sker, så det är dels för att jag inte är intresserad, men också av en moralisk aspekt.

Min tjej frågar varför jag inte inte går till någon och pratar om det här

Droganvändning kompliceras ytterligare av att han har missbruksproblem i sin närhet. 

– Jag har väldigt många i min släkt som är missbrukare och har olika sorters missbruk, och jag är livrädd för missbruk. Min tjej frågar varför jag inte inte går till någon och pratar om det här, varför jag inte pratar om det mer, men då brukar jag säga att de blivit missbrukare för att de sitter och ältar allt som hänt dem. Jag vet inte om det är exakt det som hänt dem, men det är min inställning. Att det beror på att de ältar det jobbiga som hänt, brott de utsatts för, både i Chile och i Sverige. Det är ett sätt att se på livet, vad man gör med de jobbiga sakerna. 

Pascal Engman beskriver sina fem år på Expressen som oumbärliga för att han skulle kunna bli den författare han är i dag.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Är det verkligen så enkelt för alla människor att välja?

– Nej, det låter hårt när jag säger det, men jag skulle kunna tänka mer på det än jag gör. Jag har hittat sätt att hantera det jobbiga.

Ska få ett hus 

Pascal Engman fick sitt genombrott på Expressen där han på kort tid blev en profilerad och uppskattad reporter och krönikör. 

I dag beskriver han de fem åren på tidningen som oumbärliga för att han skulle kunna bli den författare han är i dag.  

Pascal Engman

Namn: Pascal Carl Orlando Engman Murchio.

Född: 30 juli 1986

Familj: Flickvännen Linnea, 27, och deras son Benjamin, fem månader.  Bakgrund: Engman var journalist på Expressen mellan 2011 och 2016. Hans första journalistjobb var ett sommarvikariat på Trelleborgs Allehanda 2010 som följdes av några månader som nöjeschef på Nyheter 24. Han fick sitt genombrott med ”Patrioterna”. Nu släpper han sin femte bok, den tredje deckaren i serien om Vanessa Frank.

Vid sidan om deckarförfattande driver han också en stiftelse för läsfrämjande.

Engman har redan startat arbetet med nästa deckare som ska handla om matchfixning. Han har bland annat, som research om fotbollsvärlden, bokat in möten med förbundskapten Janne Andersson och Juan Matas svenska fru Evelina Kamph.

Och när han väl bestämde sig för att satsa på deckare fanns vännen Camilla Läckberg där för att hjälpa honom skriva debuten ”Patrioterna”. I dag måste han inte längre jobba hårdare än alla andra. 

Han ska få ett hus och en tomt på ön Torsö i Vänern. Modulhuset är inte på plats än. 

– Jag fick den av en kille som gillade mina böcker mycket och tyckte att jag behövde ett ställe att skriva i Sverige. Det är sinnessjukt. Jag sa ju inte bara ”ja, tack” utan ”det är sinnessjukt och du behöver verkligen inte ge det till mig”, men han insisterade verkligen på det.

– Det sägs att det inte finns några gratisluncher i livet, men gratishus finns det, säger han och ler. 

”Han insisterade verkligen på det”, säger Pascal Engman om killen som gav honom ett hus och en tomt på en ö i Vänern.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Har du förändrats av kändiskapet?

– Nu är jag inte rikskändis, det ska jag inte säga, men det är klart jag har förändrats, just i att jag får saker serverade. Jag blev erbjuden en kvarts miljon kronor för att göra ett reklamuppdrag häromdagen, och för ett varumärke jag kan stå bakom. 

Tackade du ja?

– Jag har inte bestämt mig än.

Vad är det som gör att du inte bara tackar ja till en kvarts miljon kronor?

– Det är bara det journalistiska, att man ska vara oberoende och inte göra reklam.

Jag fick en halv miljon kronor för ett sommarjobb. Vilken jävla människa tackar nej till det?

Men du är inte journalist längre.

– Men det är ändå det jag brottas med. Jag skulle aldrig säga vilket parti jag röstar på heller. Jag förstår att det fan är förmätet om jag tackar nej till det, för det är så otroligt mycket pengar och det är pengar som jag kan använda till min stiftelse för läsfrämjande, till olika saker som betyder mycket för mig, och det kommer förmodligen sluta med att jag gör det.

Den som har ett tungt låglönejobb kan nog bli förbannad om man hör det resonemanget.

– Ja, och jag fattar det. Många kulturmänniskor hånade mig jävligt mycket för att jag skrev boken om Samir och Viktor, för att de tyckte att det var under min värdighet, töntigt, men jag kan säga det i dag, jag fick en halv miljon kronor för ett sommarjobb. Vilken jävla människa tackar nej till det? Särskilt när man inte kommer från pengar. Jag tycker att det är ett sådant klassförakt när man håller på så. Folk som rynkar på näsan åt de som gör reklamuppdrag förstår inte hur det är att inte ha pengar. Det kan göra mig jävligt förbannad. 

Pascal Engman med sonen Benjamin.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Blev en neandertalare

Sedan senaste boken har Engman blivit pappa till Benjamin, fem månader. Han har redan börjat oroa sig för hur deras relation ska bli när sonen är vuxen. 

– Det började när vi låg och tittade på varandra, för det är så mycket kärlek. Men samtidigt känner jag många killar som har ett komplicerat förhållande till sin far. Och jag fattar att någon dag kommer vi kanske också ha det och han kommer titta på mig med en annan blick och döma mig för massa fel jag gjort, och det gör så ont att inse det. Det är massa sådana saker som dyker upp i huvudet när man blir pappa. Det trodde jag inte innan jag blev pappa. Jag har också blivit lite mer konservativ av att bli pappa. Jag vill äga mark, jag vet inte varför. Jag vill ha min trädgård och min plats på jorden.

Pascal Engman säger att han känner många killar som har ett komplicerat förhållande till sina pappor. ”Jag fattar att någon dag kommer vi kanske också ha det”.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Och ett staket för att mota bort folk från din son?

– Inte så illa ... eller jo, nästan. Särskilt de första veckorna när jag drog runt med barnvagnen var jag en neandertalare som ville försvara min avkomma. 

Flickvännen Linnea Feldt, förskollärare, hade komplikationer under graviditeten. 

– Hon hade cellförändringar på livmodern, och det var tre eller fyra månader in på graviditeten. De sa att det var allvarligt, men de var tvungna att ta fler prover för att se om det behövde operera bort dem akut, och då var det inte säkert om Benjamin skulle klara den operationen. Det var fruktansvärt jobbigt. Sedan fick vi veta att det var av medelgrad så hon kunde opereras efter födseln. 

– När jag tittar på Benjamin nu är det nästan ännu jobbigare än vad det kändes då för jag tänker: ”Shit, han kanske inte hade funnits om de här cellförändringarna varit värre”. Det tänker jag ofta på när jag tittar på honom. 

https://www.instagram.com/p/CBoAB3cJphg/

Linnea är en viktig sanningssägare för honom. 

 – Jag vet att vad hon än säger så har hon inga baktankar, säger han.

– Det är nog den första människan jag känner så inför. Jag vet att när hon säger något är det alltid av kärlek. För att hon vill göra mig till en bättre person eller tycker jag ska bete mig annorlunda mot människor. Det är jäkligt värdefullt att ha en sådan person och sedan sätter hon saker i perspektiv. I början när ”Patrioterna” kom blev jag så van vid att få beröm av människor att när det gått ett år och det var några månader när ingen skrev på Instagram vilken bra bok jag gjort tyckte jag att det var jobbigt. Det är helt sinnessjukt beteende, men då sa hon: ”Förstår du hur mycket bekräftelse du får av helt olika människor på ett sätt som ingen annan med ett normalt jobb får?”. 

Jag är enormt kär i henne. Hon förändrade mitt liv på ett sätt som jag nästan blir rörd av

– Hon kan också säga att om vi träffar några i ett socialt sammanhang får jag väldigt mycket uppmärksamhet. Hon kunde förklara hur det kändes för henne när folk bara kollade på mig när de pratade med oss två. Den sortens insikter, när man kommer in i en ny värld, är väldigt viktiga.

Hur kändes det för henne? 

– Förnedrande på något sätt. Hon kände sig osynlig. Därför kan jag bli helt tokig på det när det sker i dag.

”Jag blir förbannad”, säger Pascal Engman om att folk som pratar med både honom och flickvännen Linnea bara tittar på honom.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Pascal Engman har blivit mer konservativ av att bli pappa.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Vad kan du göra åt det då? Du kan ju inte säga ”titta mer på min flickvän.

– Nej, jag kan ju inte säga ”kolla mycket på Linnea”, det skulle ju vara helt sjukt, men jag blir förbannad. 

– Jag är enormt kär i henne. Hon förändrade mitt liv på ett sätt som jag nästan blir rörd av, bara genom att komma in i mitt liv. Jag är samma person, men hon tar fram så mycket bättre saker i mig än vad jag trodde fanns där.

Läs fler porträtt av Robert Börjesson:

Succéförfattaren köpte Lasermannens lägenhet: ”Makabert”

Ur Arkivet: Pascal Engman gästade Expressen TV 2019 och intervjuades av Niklas Svensson.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.