Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Författaren skickade tips om Palmemordet

Olof Palme. Foto: Jan Collsiöö

Succéförfattaren Stieg Larsson pekade i en hemlig rapport till Palme­gruppen redan 1987 ut den sydafrikanska säkerhetstjänsten för att ha varit delaktig i mordet på Olof Palme.

Det avslöjar Svenska Dagbladet i dag efter att ha tagit del av författarens personliga arkiv.

Författaren pekade också ut den svenske före detta officeren Bertil Wedin, som Palmegruppen i alla år förgäves försökt få förhöra.

– Palmemordet låg jättehögt upp på Stiegs agenda, säger Eva Gabrielsson, Stieg Larssons sambo till SvD.

Men polisprofessor Leif GW Persson är skeptisk till uppgifternas värde:

– Det där löser inte Palmemordet, säger han till Expressen.

Fem teorier i mordutredningen

EVA RAUSING

Eva Rausing, gift med Tetrapak-arvtagaren och miljardären Hans-Christian Rausing, som hittades död i sitt hem i London skrev flera mejl om Palmefallet. Hon ska ha varit orolig för sitt eget liv och misstänkt att en person hon kände väl, en affärsman, låg bakom mordet. Spåret utreds fortfarande.

CHRISTER PETTERSSON

Christer Pettersson pekades ut av Lisbet Palme som gärningsmannen, och familjen Palme tror att han är mördaren. Han åtalades och fälldes i tingsrätten men friades senare i hovrätten. Den resningsansökan som några år senare lämnades in gick aldrig igenom. Christer Pettersson avled 2004, 57 år gammal.

GRUPPTEORIN

Leif GW Persson tror att mordet begicks av en mindre grupp med poliser, säkerhetspoliser eller militärer som agerat på egen hand. I "Veckans brott" i SVT har han tidigare gått ut med en uppmaning till mördaren att höra av sig. Dock utan resultat.

PKK-SPÅRET

Palmeutredningens förste spanings­ledare Hans Holmér trodde att den kurdiska PKK-gerillan låg bakom mordet. Det ska ha varit en hämnd för att Sverige utlämnade medlemmar. Man försökte styrka teorin genom illegal avlyssning men lyckades inte.

SYDAFRIKASPÅRET

Sydafrikaspåret utreddes efter att en polisöverste i landet vittnat i apartheidregimens högsta domstol om att en kollega organiserat mordet. Enligt Lars Nylén, dåvarande chef på rikskriminalen, var spåret ett "underrättelsesvindleri".

Svenska Dagbladets reportrar Ola Billger och Jan Stocklassa har fått exklusiv tillgång till succéförfattaren Stieg Larssons arkiv. Materialet fyller enligt SvD 15 flyttlådor och inne­håller dokument som Larsson arbetade med ända fram till sin död 2004.

Dokumenten visar att Stieg Larsson tidigt intresserade sig för utredningen av ­mordet på Olof Palme.

Efter statsministermordet i februari 1986 började han omedelbart undersöka vilka enskilda personer eller grupper som kunde ligga bakom dådet.

– Där gick ju plötsligt alla vägar ihop: Studier av höger­extremister och den katastrof för svensk politik som mordet innebar, säger Eva Gabrielsson, Stieg Larssons sambo, till SvD.

Unik information

Det var kanske ingen större överraskning av experten på höger­extremistiska rörelser hamnade i just den miljön när han granskade Palmemordet, bland grupper som Demokratisk allians och den höger­extrema tidskriften Contra.

Enligt SvD kom Stieg Larsson via den brittiska tidskriften Searchlight – en förebild för svenska Expo – över unik information om den svenske före detta officeren och underrättelse­mannen Bertil Wedin, sedan många år bosatt på Cypern och som pekats ut för kopplingar till den syd­afrikanska apartheidregimen och dess underrättelseorgan.

Enligt SvD granskade Stieg Larsson bland annat Wedins resor världen över med hjälp av kopior på ­dennes pass, hans ekonomiska situation och för­mögenhet, rapporter om gripanden och om ansökningar om vapen­licenser. Enligt SvD sammanställde Stieg Larsson materialet och skickade det, efter att ha kompletterat med egen information, allt till Palme­gruppen hösten 1987.

Det var då flera år kvar innan det så kallade Sydafrikaspåret i mitten av 1990-talet skulle explodera i svenska medier, efter att polis­chefen Eugene de Kock hörd i domstol i Johannesburg påstått att han hade information om att ett syd­afrikanskt dödskommando låg bakom Palmemordet.

SvD har talat med den ut­pekade före detta officeren Bertil Wedin. Han säger till ­tidningen om uppgifterna från Stieg Larsson:

– Jag har inget att förlora på att sanningar kommer ut eftersom jag tursamt nog inte var mördaren.

Intressant i utredningen

Wedin har också tidigare i Expressen förnekat att han hade något med mordet att göra.

Wedin har intervjuats flera gånger om sin påstådda roll i Palmemordet, men svensk polis har inte lyckats förhöra honom än, trots att han varit intressant i utredningen ända sedan mordet.

– Bertil Wedin är inte ett av de spår vi arbetar särskilt aktivt med just nu, bekräftar biträdande riks­åklagare Kerstin Skarp för SvD.

Eva Gabrielsson konstaterar att Stieg Larsson ­aldrig var särskilt intresserad av Christer Pettersson, som först dömdes och sedan friades för Palmemordet.

– Det var Sydafrika och Bertil Wedin som Stieg var mest intresserad av. (...) Hans ingång var det här materialet med höger­extremisterna, säger hon till SvD.

”Gör mig alltid skeptisk”

Polisprofessor Leif GW Persson säger till Expressen att problemet med Palmeutredningen är att utredarna ”levererat i den historiskt förväntade riktningen”.

– De har hela tiden letat efter den sortens busar som de är vana att leta efter, och sånt gör mig alltid skeptisk.

Han tror däremot inte att Stieg Larssons uppgifter spelade någon roll för utredningen när det så kallade Sydafrikaspåret blev hett i mitten av 1990-talet.

– Det tror jag faktiskt inte, säger GW Persson.

Leif GW Persson har själv drivit tesen att en sammansvärjning med poliser eller militärer låg bakom ­mordet. Men han tror trots det inte att Stieg Larsson var på rätt spår i sin privatspaning om Sydafrika­spåret:

– Nej, jag vill nog väldigt gärna ha hem det hit. Man ska inte gå över ån efter vatten, säger Leif GW Persson.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!