Svenska Dagbladets reportrar Ola Billger och Jan Stocklassa har fått exklusiv tillgång till succéförfattaren Stieg Larssons arkiv. Materialet fyller enligt SvD 15 flyttlådor och innehåller dokument som Larsson arbetade med ända fram till sin död 2004.
Dokumenten visar att Stieg Larsson tidigt intresserade sig för utredningen av mordet på Olof Palme.
Efter statsministermordet i februari 1986 började han omedelbart undersöka vilka enskilda personer eller grupper som kunde ligga bakom dådet.
– Där gick ju plötsligt alla vägar ihop: Studier av högerextremister och den katastrof för svensk politik som mordet innebar, säger Eva Gabrielsson, Stieg Larssons sambo, till SvD.
Unik information
Det var kanske ingen större överraskning av experten på högerextremistiska rörelser hamnade i just den miljön när han granskade Palmemordet, bland grupper som Demokratisk allians och den högerextrema tidskriften Contra.
Enligt SvD kom Stieg Larsson via den brittiska tidskriften Searchlight – en förebild för svenska Expo – över unik information om den svenske före detta officeren och underrättelsemannen Bertil Wedin, sedan många år bosatt på Cypern och som pekats ut för kopplingar till den sydafrikanska apartheidregimen och dess underrättelseorgan.
Enligt SvD granskade Stieg Larsson bland annat Wedins resor världen över med hjälp av kopior på dennes pass, hans ekonomiska situation och förmögenhet, rapporter om gripanden och om ansökningar om vapenlicenser. Enligt SvD sammanställde Stieg Larsson materialet och skickade det, efter att ha kompletterat med egen information, allt till Palmegruppen hösten 1987.
Det var då flera år kvar innan det så kallade Sydafrikaspåret i mitten av 1990-talet skulle explodera i svenska medier, efter att polischefen Eugene de Kock hörd i domstol i Johannesburg påstått att han hade information om att ett sydafrikanskt dödskommando låg bakom Palmemordet.
SvD har talat med den utpekade före detta officeren Bertil Wedin. Han säger till tidningen om uppgifterna från Stieg Larsson:
– Jag har inget att förlora på att sanningar kommer ut eftersom jag tursamt nog inte var mördaren.
Intressant i utredningen
Wedin har också tidigare i Expressen förnekat att han hade något med mordet att göra.
Wedin har intervjuats flera gånger om sin påstådda roll i Palmemordet, men svensk polis har inte lyckats förhöra honom än, trots att han varit intressant i utredningen ända sedan mordet.
– Bertil Wedin är inte ett av de spår vi arbetar särskilt aktivt med just nu, bekräftar biträdande riksåklagare Kerstin Skarp för SvD.
Eva Gabrielsson konstaterar att Stieg Larsson aldrig var särskilt intresserad av Christer Pettersson, som först dömdes och sedan friades för Palmemordet.
– Det var Sydafrika och Bertil Wedin som Stieg var mest intresserad av. (...) Hans ingång var det här materialet med högerextremisterna, säger hon till SvD.
”Gör mig alltid skeptisk”
Polisprofessor Leif GW Persson säger till Expressen att problemet med Palmeutredningen är att utredarna ”levererat i den historiskt förväntade riktningen”.
– De har hela tiden letat efter den sortens busar som de är vana att leta efter, och sånt gör mig alltid skeptisk.
Han tror däremot inte att Stieg Larssons uppgifter spelade någon roll för utredningen när det så kallade Sydafrikaspåret blev hett i mitten av 1990-talet.
– Det tror jag faktiskt inte, säger GW Persson.
Leif GW Persson har själv drivit tesen att en sammansvärjning med poliser eller militärer låg bakom mordet. Men han tror trots det inte att Stieg Larsson var på rätt spår i sin privatspaning om Sydafrikaspåret:
– Nej, jag vill nog väldigt gärna ha hem det hit. Man ska inte gå över ån efter vatten, säger Leif GW Persson.
