Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kravet i konflikten om kända adelsfamiljen

Carl Johan De Geer har gjort en motskulptur till statyn av sin förfader Louis De Geer.
Foto: MELI PETERSSON ELLAFI
Den svenska industrins fader Louis De Geer (1587–1657) var också slavhandlare. Målning av David Beck.
Foto: NATIONALMUSEUM
Foto: MAGNUS ANDERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Den hyllade industrimannen Louis De Geer var också slavhandlare.

Därför har en kontrovers flammat upp i Norrköping där han står staty och ger namn till ett konserthus – och frågan splittrar också hans sentida släktingar.

– Sätt upp en motskulptur och byt namn på De Geerhallen, säger konstnären Carl Johan De Geer.

– Vi är stolta över Louis De Geer, säger ättens huvudman Jan Carl De Geer som erbjuder sig att ta hand om statyn om den blir en belastning för kommunen.

I spåren av Black Lives Matter-rörelsen har statyer av gamla slavägare och slavhandlare hamnat i skottlinjen. I USA vill många riva sådana monument och protesterna har spritt sig till Västindien, Västeuropa och andra områden.

En staty av en slavhandlare vräktes i floden i den brittiska staden Bristol tidigare i år. I Sverige handlar debatten om Louis De Geer, ”den svenska industrins fader”, som var aktiv i slavhandeln under 1600-talet. Även statyer av en annan berömd svensk, Carl von Linné, diskuteras på grund av dennes påstådda rasism.

De Geer står staty i centrala Norrköping där en lokal aktionsgrupp vill förse minnesmärket med ”kompletterande information” om hans bakgrund som slavhandlare. Det hörs röster för att riva statyn och kommunen får ta emot många synpunkter från invånare.

Konserthus och skola

I staden är dessutom konsert- och kongresshuset De Geerhallen och en skola uppkallade efter den berömde finans- och industrimannen.

– Namnet De Geer har inte längre samma vackra klang. Jag var över 70 år när jag fick reda på att han var slavhandlare. Jag blev chockerad, säger konstnären Carl Johan De Geer.

– Både De Geerhallen och skolan i Norrköping bör absolut byta namn. Det är högst motiverat. Det har blivit ett skamnamn i stället för ett hedersnamn, säger han och erbjuder kommunen en motskulptur att ställa bredvid den befintliga statyn.

Carl Johan De Geer är sedan flera år starkt engagerad i att upplysa om den mörka sidan av förfaderns förflutna. Han berättar hur chockad han blev när en svart man plötsligt talade om för honom att han var ättling till en afrikan som Louis De Geer hade fraktat med slavskepp till Brasilien på 1600-talet. Den chocken ledde fram till att han gjorde sin uppmärksammade utställning ”Släkten och slavarna” och gav ut en bok med samma namn.

Går sin egen väg

Andra i den stora adelssläkten tycks inte dela hans inställning när det gäller motskulptur och namnbyte. I alla fall har ingen offentligt uttryckt stöd för honom i denna fråga.

Det är en släkt som producerat statsministrar, industrimän, höga officerare, diplomater och bandybaroner genom århundradena. Men Carl Johan De Geer – framstående konstnär, filmare, regissör och författare – går sin egen väg sedan mer än 50 år. Allt sedan han på 1960-talet var med och startade den frispråkiga undergroundtidningen Puss som utmanade etablissemanget.

Ättens huvudman, Jan Carl De Geer, tar avstånd från sin släktings nya utspel.

– Carl Johan är en begåvad och kreativ person, men hans åsikter känns något opportunistiska, det gäller också den alternativa skulpturen. I släkten är vi så klart mycket negativa till slavhandel men samtidigt väldigt stolta över Louis De Geer. Han har gjort väldigt mycket för Sverige och svensk industri, säger Jan Carl De Geer.

– Slavhandeln var en sidoaffär för Louis De Geer. Den var inte i närheten av lönsam. Slavhandeln var en parentes, han gjorde det för att vårda sin relation till drottning Kristina.

Jan Carl De Geer, ättens huvudman, erbjuder sig att ta hand om statyn av Louis De Geer.
Foto: JENS L'ESTRADE

Har mejlat kommunen

– Jag har skickat ett vänligt mejl till kommunstyrelsens ordförande och erbjudit mig att ta hand om statyn om den blir en belastning för kommunen, säger han.

Han säger vidare att Louis De Geers söner som bodde i Amsterdam var operativt ansvariga för Afrikanska kompaniet där Louis De Geer hade satsat större delen av kapitalet.

Han påpekar att Louis De Geer var en föregångsman när det gällde att skapa trygghet för sina arbetare ­– och säger att han ”tog hand om sina anställda från vaggan till graven, han skapade bruksandan”.

Louis De Geer står staty på Gamla torget i Norrköping.
Foto: MAGNUS ANDERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Carl Milles staty av Louis De Geer står på Gamla torget i Norrköping sedan 1945. De Geer gjorde pionjärinsatser för stadens industrier. Hans avgörande bidrag, som finansiär och entreprenör, till Sveriges järnhantering och industri och till Sveriges internationella handel belönades med adelskap – och ledde till hyllningar i de svenska historieböckerna under 400 år.

Drottning Kristina engagerad

Att han och drottning Kristina också tog initiativ till den svenska slavhandeln har inte lyfts fram förrän under senare år. De Geer organiserade 1646 den första svenska handelsexpeditionen till Afrika. 

Drottning Kristina (1626–1689) var engagerad i slavhandeln. Målning av Sébastien Bourdon.
Foto: NATIONALMUSEUM

1649 startade han Afrikanska kompaniet som bland annat ägnade sig åt slavhandel och grundade ett år senare den svenska kolonin Cabo Corso i nuvarande Ghana. Kolonin var bara i svensk ägo under åtta år och kompaniet avslutade sin verksamhet 1667.

– Jag kan verkligen förstå dem som vill ta ned statyer. Men de är en del av vår kultur och stadsbild. Jag har gjort en motskulptur med ett nidporträtt av Louis De Geer, den kan stå bredvid den gamla statyn, säger Carl Johan De Geer.

Hans motskulptur med namnet ”Pedagogiskt släktporträtt” är i mindre format och består av en nidbild av Louis De Geer i form av ett huvud i papier-maché placerat i en skolbänk. Till skulpturen hör också en piratflagga med dödskalle samt små skepp och kanoner. Han har redan tidigare erbjudit den till Norrköpings kommun.

En piratflagga ingår i Carl Johan De Geers motskulptur ”Pedagogiskt släktporträtt”.
Foto: CARL JOHAN DE GEER
En nidbild av förfadern Louis De Geer ingår i Carl Johan De Geers motskulptur ”Pedagogiskt släktporträtt”.
Foto: CARL JOHAN DE GEER

”Tveksamt att slå mynt av det här”

– Den behöver gjutas i brons om den ska stå ute. Det är dyrt och kräver mycket jobb. Skolbänken symboliserar att det inte har undervisats i de svenska skolorna om De Geers roll som slavhandlare, säger Carl Johan De Geer.

Men ättens huvudman gillar inte idén om en motskulptur.

– Det känns inte riktigt okej att försöka sälja på kommunen en alternativ figur. Att slå mynt av det här känns lite tveksamt, säger Jan Carl De Geer.

Carl Johan De Geer avstår från att kommentera detta uttalande

Båda släktingarna är dock eniga om att man inte ska riva statyer och att det är problematiskt att döma människor för vad de gjorde för 400 år sedan i en tid av andra normer och värderingar.

Kampanj på Facebook

Den lokala gruppen ”Ett Norrköping för alla” går till attack mot statyn med en kampanj på Facebook under parollen ”Gör upp med Louis De Geers rasistiska historia!”. Efter två månader har uppropet samlat 113 underskrifter.

Gruppen, som verkar mot främlingsfientlighet och rasism, kräver att Norrköpings kommun ska ”komplettera samtliga statyer av Louis De Geer i kommunens ägo med en text som tydliggör hans roll i den rasistiska koloniala historien och människohandeln”.

Gruppen vill också att kommunen ska ”göra upp med Norrköpings roll i den koloniala historien och handeln med människor” och ”kartlägga hur pengarna från handeln med slavar har använts i byggandet av Norrköping”.

– Vi talar inte om att avlägsna statyer. Det är bättre att ha statyn kvar så att man kan informera där på plats om att han hade ansvar för slavhandeln, säger Jimmy Jonsson, ordförande i ”Ett Norrköping för alla”.

Anonym aktivist

En aktivist i Norrköping, som vill vara anonym ”av rädsla för hot”, anser att statyn ska rivas så snart som möjligt.

– Det är hemskt att vi har en staty av den här mannen som var slavhandlare och producerade järn som användes till kedjor, vapen och som användes i slaveriet. Den ska rivas, jag litar inte på att någon kompletterande information blir tillräckligt kritisk, säger han och fortsätter:

– Självklart ska De Geerhallen och skolan byta namn. Det är fruktansvärt att barn lär sig i en skola som är uppkallad efter en slavhandlare.

Men det verkar inte bli någon statyrivning eller några namnbyten i Norrköping i första taget. Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) säger att invånare har hört av sig i frågan, men att han inte vill ”radera” stadens historia. Han understryker att Louis De Geer spelade en avgörande roll för Norrköpings utveckling till ledande industristad – och säger att det är viktigt att man informerar om hela historien och om bakgrunden till statyn.

”Otroligt viktig person”

– Louis De Geer kommer man inte ifrån. Han var en otroligt viktig person för Norrköping och representerar Norrköpings storhetstid och roll som industristad. Han präglar fortfarande staden oavsett vad han stod för, säger Lars Stjernkvist.

– Sverige var en stormakt som representerade övermakt och förtryck. Vår skuld blir inte mindre av att vi tar bort statyer. Vi ska inte förtränga historien, vi ska synliggöra och berätta den.

Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande (S) i Norrköping.
Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN

– Det finns många orättvisor att bekämpa i samhället. Men jag är inte säker på att skuldbeläggande av saker som hände för 400 år sedan bidrar att minska förtrycket i dag, säger han.

Skylt på statyn

Lars Stjernkvist påpekar att Carl Johan De Geers utställning om sin släkt och slaveriet på Norrköpings konstmuseum förra året har gjort många invånare i staden medvetna om den historiska bakgrunden. Han säger att det kan vara en bra idé att komplettera informationen vid statyn.

Tidigare i sommar hängde någon en skylt med texten ”Svenska slavhandelns fader” på De Geer-statyn. Skylten avlägsnades snabbt av kommunen.

Kitimbwa Sabuni, ordförande i Afrosvenskarnas riksorganisation, välkomnar diskussionen i den här frågan och vill se fortsatt ”konversation”. Han säger att det ”inte är konstigt att ta bort statyer” när det tillkommer nya grupper i samhället som har en annan relation till historiska personer.

– Det får inte vara så att personer som begått brott mot svarta upphöjs oproblematiskt. Som att svarta inte spelar någon roll. Också på Louis De Geers tid var slavhandel moraliskt omdebatterad, det var inte självklart att européer skulle förslava svarta afrikaner, säger Kitimbwa Sabuni.

Kitimbwa Sabuni är ordförande i Afrosvenskarnas riksorganisation.
Foto: PRIVAT

Orkestern repeterar

Samtidigt fortsätter Norrköpings symfoniorkester att repetera i De Geerhallen inför höstens säsongspremiär. Det blir en digital konsert med Mahler och Beethoven på programmet. 

Också De Geerhallen i Norrköping har hamnat i fokus för debatten.
Foto: Brita Nordholm

Musikernas facklige representant Jan Duda, kontrabasist och ordförande i lokalavdelningen av Svenska yrkesmusikers förbund (Symf), säger att namnfrågan inte har diskuterats i orkestern. Men säger att ”vi skulle trycka på för namnbyte” om det skulle bildas opinion mot namnet och ge negativ publicitet.

– För oss har namnet ingen betydelse. Fick vi välja namn skulle vi välja Norrköpings konserthus, säger han.

Adlades 1641

Louis De Geer (1587–1652) var finans- och industriman. Han kallas ”den svenska industrins fader” och 

Han föddes i Belgien, var calvinist och flydde av religiösa skäl med sin familj till Holland.

Han var verksam i Amsterdam och gjorde på 1610-talet stora vapen- och kopparaffärer med den svenska staten. Från 1618 arrenderade han Finspångs bruk och deltog i att skapa den svenska exporten av järnkanoner.

Han blev svensk medborgare 1627 och engagerade sig i att bygga upp den svenska industrin. Han adlades 1641.

Mot slutet av sitt liv startade Louis De Geer 1649 Afrikanska kompaniet som handlade med Afrika. 1650 inleddes på hans och drottning Kristinas initiativ en kort period av svensk slavhandel. Efter första expeditionen gavs fyra svarta slavar till rikskanslern Axel Oxenstierna.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.