Föräldrar till barn med funktionsnedsättning slutar ofta jobba

Publicerad
Uppdaterad
Många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar tvingas gå ner i arbetstid eller helt sluta jobba. Det poängteras i en ny rapport från folkhälsoinstitutet.
Och tyngst är det för ensamstående mödrar.
- De har ingen att dela ansvaret med, säger Riitta-Leena Karlsson, funktionshinderombudsman i Stockholm.
Familjer med barn med funktionsnedsättning ställs inför svåra utmaningar. Det framhåller Agnetha Mbuyamba, förbundsordförande för RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.
- Det är klart att det sliter på relationen. Barnet har ofta jätte­stora behov, utvecklingen går långsammare, och de flesta föräldrarna har inte tillräcklig kunskap om vilka hjälpmedel man har rätt till, säger hon.
Maria Wanker, socionom och psykoterapeut, har skrivit en rapport om föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
- Den ena föräldern kanske vill prata om sina känslor medan den andra skjuter undan problemen. Samtidigt sörjer man det barn man inte fick och älskar det barn man har fått, säger hon.

Sjukskrivna mammor

I folkhälsoinstitutets rapport hänvisar man till tidigare forskning om föräldrar i Jämtland. Där visade det sig att främst mammorna till barn med funktionsnedsättning oftare var sjukskrivna. Många föräldrar hade dessutom känt sig tvungna att gå ner i arbetstid eller helt slutat jobba.
- Att vara assistent till sitt barn kan vara en bra eller rentav den bästa lösningen, men det kan också bli så att föräldrarna tar på sig för mycket, säger Riitta-Leena Karlsson, funktionshinder­ombudsman i Stockholm.
Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) lovar stöd.
- Jag vill gärna förstärka stödet genom att inrätta ett nationellt kunskapsstöd och en plattform där föräldrar och anhöriga kan nätverka.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag