”För några år sedan hade ett dubbelmord varit jättestort”

På onsdagen sköts en man till döds i ett köpcentrum i Linköping.
En elsparkcykel innanför polisens avspärrning i Tensta.
Foto: Janne Åkesson / Janne Åkesson
Piketen på plats i Tensta.
Foto: Janne Åkesson/Swepix
Dubbelmordet i Tensta spär på den dystra statistiken med skjutningar i Sverige.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sju ihjälskjutna bara i augusti. Sommarens skjutningar i kriminella miljöer liknar en våldsspiral utan slut.

En ny internationell studie visar att Sverige sticker ut – inga av de europeiska länder som deltar ser samma ökning av skjutvåldet. Dubbelmordet i Tensta och morden i Fittja och Linköping spär på den mörka statistiken.

– Det är tragiskt att vi har vant oss. Det har blivit normaliserat, säger kriminologen Manne Gerell.

Mannen är i samma ålder som de två män, 19 och 20, som sköts till döds vid porten i huset där han bor i Tensta.

Morgonen efter dubbelmordet den 17 augusti syns knappt några spår av händelsen, bara ett provisoriskt lagat kulhål vittnar om vad som skett. Övervakningskameran vid just den porten är förstörd, det ser ut som om någon har bränt den.

Mannen känner ingen av de som mördades vid 22-tiden på kvällen den 16 augusti i hans trappuppgång. Han rycker uppgivet på axlarna.

– Tyvärr, det är inte första gången det händer och inte den sista heller. 

Dagen efter dubbelmordet i Tensta är det enda spåret efter vad som hänt ett provisoriskt lagat dörrglas.
Foto: Katrin Krantz
Polisen söker med hund i Tensta efter att två män hittats skjutna.
Foto: STEFAN JERREVÅNG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sensommarkvällen dagen före var mörk, kylig och fuktig av regn som kommit och gått. Det rörde sig inte mycket folk på gångvägen som delar husen och leder ner i en gångtunnel. Klockan var strax efter tio när de båda männen öppnade porten på kortsidan av huset. 

Där väntade en eller flera gärningsmän som avlossade flera skott på nära håll.

– Jag väntade en stund innan jag vågade gå ner, berättar en av grannarna som bor i porten.

Synen som mötte honom var brutal. Två unga män låg på marken, en innanför dörren och en på utsidan. 

Kvar på platsen fanns bland annat vapen och ammunition, men inga spår efter de eller den som sköt.

En kvart innan skotten i Tensta fick polisen i Göteborg ett larm om skottlossning i Kviberg i Östra Göteborg. Ingen skadades men polisen hittade hylsor på marken och inledde en förundersökning om försök till mord. Två timmar tidigare var det polisen i Linköping som fick larm om skottlossning i Ryds centrum. Ingen hittades skadad men senare på kvällen greps en tonåring misstänkt för försök till mord.

Tre skjutningar och två döda under samma kväll – nyhetsrapporteringen om skjutningarna rullar på men de politiska reaktionerna uteblir. Fokuset är riktat mot Afghanistan. Läget i landet är kaotiskt och styrs av internationell politik utanför Sveriges kontroll.

Men svenska politiker har en egen huvudvärk: Att de inte lyckats erbjuda skydd åt de som varit anställda av svenska myndigheter i Afghanistan. Åsikterna om hur regeringen hanterat frågan går isär men kritiken kan sammanfattas: För lite och för sent.

Det råkar vara samma sak som Muhammed Ben från Tensta säger dagen efter dubbelmordet. Politikernas insatser för att bryta spiralen av utanförskap och våld i förorten där han bor och där hans son växer upp har uteblivit – kanske är det för sent.

– När jag kom hit på 90-talet var det bra, det var lugnt. Men när det började gå utför så blev allt bara värre och värre fast vem som helst kunde se vart det var på väg. Hur ska man kunna bryta det nu? Det känns som om vi är helt utlämnade åt oss själva.

”Svårkontrollerat”

Att det skett en normalisering av våldet inom gängmiljön är det ingen tvekan om, säger Klara Hradilova Selin, kriminolog och utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå).

I maj publicerade Brå en studie som visar att skjutvapenvåldet har ökat i Sverige sedan 2010-talet. Unga män i kriminella miljöer står för ökningen och ”smittoeffekten” slås fast – alltså att en skjutning drar i gång flera i en våldsspiral som är svår att stoppa.

Det kan vara subtila, slumpartade mekanismer som från början har fått denna våldsspiral att blossa upp, men smittoeffekterna som sedan gör att en skjutning utlöser en annan är mer systematiska mekanismer. Det innebär inte att polisen inte gör vad de kan, säger hon.

– Den här typen av våld är svårkontrollerat.

Kammaråklagare Maria Hävermark arbetar med många mål som rör gängkriminella. ”Så mycket som det skjuts nu har jag inte upplevt förut”, säger hon.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Kammaråklagare Maria Hävermark arbetar i västra Stockholm och har varit ansvarig för flera stora mål med gängrelaterade skjutningar. Under de fem år hon arbetat med gängvåldet på nära håll har hon sett flera förändringar – inte minst i omgivningens reaktioner på våldet.

– För några år sedan hade ett dubbelmord varit jättestort – nu upplever jag att det ses som mer av en vanlig händelse. 

Hon tycker att sommaren sticker ut med hänsynslösa skjutningar som drabbat utomstående och att våldet verkar ha spridit sig till mindre orter.

– Så mycket som det skjuts nu har jag inte upplevt förut.

Dagen efter mordet i Tensta skriver Manne Gerell, kriminolog och docent vid Malmö universitet på Twitter om att fem dött i skjutningar i augusti. Linköping, Helsingborg, Enköping, två i Stockholm: ”Utan att det är någon jättegrej. Vi har nog alla blivit avtrubbade.”

https://twitter.com/ManneGerell/status/1427636845685391368

– Ribban har höjts, så är det. Nu räcker det inte med ett dubbelmord för att vi ska reagera. När två barn skadades reagerade vi men vad krävs nästa gång? Ett spädbarn? Eller fem skjutna, säger Manne Gerell.

– Det är tragiskt att vi har vant oss. Det har blivit normaliserat.

Den minskning av skjutningar som kunde ses mellan november 2020 och maj i år är nu utraderad. Polisens statistik visar 33 skjutningar i juni, 35 i juli. Elva skadade och tre döda i juni, fyra döda och 12 skadade i juli.

– Den stora ökningen från vintern till sommaren sticker ut. Vi kan också se en trend att fler utomstående, tredje personer, drabbas, säger Manne Gerell.

Manne Gerell är kriminolog och docent vid Malmö universitet. Han säger att våldet kopplat till skjutningar har blivit normaliserat.
Foto: MARTIN MAGNTORN / PRESSBILD
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Fler skott avlossas, automatvapen har blivit vanligare och ju fler skott desto större risk att utomstående drabbas.

Brotten är inte enkla att utreda. Gärningsmän i samma ålder, liknande kroppsbyggnad, maskerade och med handskar tar de sig till och från brottsplatsen på elsparkcykel. Ibland finns det personer som röjer undan efter skjutningen.

– De har lärt sig att inte lämna spår, säger Maria Hävermark.

Bevisning från Encrochat och liknande tjänster har lett till fällande domar, men Maria Hävermark säger att många av de yngre kriminella inte har råd med en krypterad telefon. En tömd telefon från en misstänkt kanske inte ger så mycket mer bevis än platserna den har varit på.

– Men å andra sidan, när det kommer på mitt bord så har det redan gått för långt. Insatserna för att stoppa det här våldet måste komma långt tidigare.

Tre skadade i Kristianstad

Anders Olofsson, chef för lokalpolisområde Kristianstad där tre personer skadades i en skjutning i köpcentret Gamlegården i början av augusti.
Foto: JENS CHRISTIAN
En av butiksägarna i köpcentret trodde att det var ett terrordåd när han hörde skotten på eftermiddagen.
Foto: JENS CHRISTIAN
Pernilla Åström, förundersökningsledare i skjutningen i Kristianstad. Tre tonåringar greps men släpptes sedan men de är fortfarande aktuella i utredningen.
Foto: JENS CHRISTIAN
En mamma som var inne på köpcentret när skottlossningen utbröt.
Foto: JENS CHRISTIAN
Området runt Gamlegården centrum med omkringliggande parkeringar spärrades av.
Foto: JENS CHRISTIAN
Tekniker påbörjar undersökning av området och säkrar spår efter skjutningen i Gamlegården.
Foto: JENS CHRISTIAN

Eftermiddagen den 3 augusti rör sig Kristianstadsborna som vanligt i shoppingcentret Gamlegården när flera skarpa knallar hörs. Klockan 15.44 får polisen in larmet om misstänkt skottlossning. Patruller skickas omedelbart till platsen. 

Situationen är kaotiskt med flera och en av de skadade har fått hjälp att hoppa in en privatpersons bil medan två andra hittas på olika platser i anslutning till shoppingcentret. När polisen har fått överblick över läget kan de konstatera att två män i 20-30-årsåldern och en kvinna i 60-årsåldern är svårt skadade. 

– Jag minns att det lät r-r-r-r-r, snabba skott i följd. Sen såg jag hur det poffade till av damm i muren jag stod intill. Det minns jag tydligt. Jag vet inte om det var skottet som gått genom mitt ben som slog in i muren eller om det var en annan kula, säger kvinnan i 60-årsåldern i en intervju.

En av butiksägarna berättade efteråt att han först trodde att det var ett terrordåd när han hörde skotten på tisdagseftermiddagen.

– Kanske ville de skjuta mig?

Han berättade hur tankarna gick blixtsnabbt till familjen innan han låste dörren. 

– Det är en uppenbar risk att utomstående skadas. Det är extremt allvarligt, sa Anders Olofsson, chef för lokalpolisområde Kristianstad strax efteråt.

En helt ny nivå av våld enligt polisen, som senare samma kväll inledde polisen en särskild händelse för att bryta den ”pågående våldseskaleringen”. Skjutningen kopplas till den gängkriminella miljön.

– Det är ingen tvekan om att Gamlegården är ett av områdena där vi haft mest problem i Kristianstad. Det som hänt nu är ett oerhört bakslag men rent generellt har vi sett positiva tendenser den senaste tiden, sa Anders Olofsson, på en pressträff. 

Tre tonåringar greps misstänkta för mordförsök och släpptes snart igen. Enligt åklagaren är de inte avförda från utredningen.

Flera riskfaktorer

Det finns en fråga som Brå-studien inte kan svara på och som forskare brottas med: Varför ökar skjutningarna i Sverige jämfört med andra europeiska länder? Det enda land där man kan se en ökning av det dödliga våldet förutom i Sverige är England, men där är det användandet av kniv som ökar.

Forskningen visar att det finns ett antal riskfaktorer som kan orsaka plötsliga uppgångar i dödligt våld. Till exempel illegala drogmarknader, kriminella gäng eller lågt förtroende för polisen i vissa områden. 

– Det finns liknande riskfaktorer i länder som Frankrike och Tyskland och ändå ökar inte skjutningarna där, säger Klara Hradilova Selin. 

Den 25 augusti presenterade Brå en ny studie som visar att bland utrikesfödda är det 2,5 gånger så vanligt att misstänkas för brott som för inrikesfödda.

Störst är överrepresentationen bland svenskar som har två utrikesfödda föräldrar. Där är det drygt tre gånger så vanligt att misstänkas för brott, enligt Brå. Varför et ser ut så är, precis som med det dödliga våldet, inte något som studien har ett svar på.

I dagarna kom också regeringens förslag, framtagna av hovrättspresident Anders Perklev, på  skärpta straff för brottslighet som är kopplad till kriminella nätverk. 

Camila Salazar Atias är kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset i Stockholm. Hon är expert på gäng och arbetar sedan flera år med avhopparverksamhet för kriminella. Det var inte var roligt att komma tillbaka efter semestern. 

– Det är knäckande att se hur det har varit i sommar. 

Att inte ”luckan” som uppstod i den kriminella miljön efter de stora Encrochatmålen i våras kunde utnyttjas ser hon som ett misslyckande – från hela samhället.

– Vi var inte snabba nog. Där hade vi behövt fylla på med alternativ till det kriminella livet och andra sysselsättningar, säger hon.

Frågan Camila Salazar Atias och många andra ställer är: Hur mycket av detta hade vi kunna stoppa innan det skedde?

– Jag känner stor frustration att vi inte jobbar mer förebyggande.

Rätt verktyg hos polis, tull och en lagstiftning som inte släpar efter är viktigt men helhetsperspektivet måste finnas, säger hon. En fungerande skola, sociala insatser och arbete. I en artikel om någon av sommarens skjutningar läste hon att det hade skett i ”ett bostadsområde”.

– Ofta så står det namnet på området och så stänger vi av, det är samma ortnamn som dyker upp hela tiden. Men ordvalet påminde om att det händer där människor bor och försöker leva sina liv.

– Att låta den här typen av våld normaliseras är oerhört farligt, säger hon.

Det var i Malmö som skjutningarna började öka och det är i Malmö som man de senaste åren kan se en minskande trend, enligt Klara Hradilova Selin. 

Glen Sjögren, polisen och koordinator i Sluta skjut, under en pressträff om satsningen Sluta skjut.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

I Malmö kulminerade det med 65 skjutningar 2017 mot 20 skjutningar 2020 – en minskning med drygt två tredjedelar. Operation Rimfrost, en sex månader lång polisinsats riktad mot gängmiljöer, och satsningen Sluta skjut, ett samarbete mellan polisen och Kriminalvården i Malmö, har sannolikt haft effekt även om det inte går att slå fast. Den minskande trenden hade startat innan Malmö drog i gång satsningarna.

– Det kan ju vara så att resten av landet släpar efter Malmö och att vi kommer att se en minskande trend i övriga landet, säger Klara Hradilova Selin, försiktigt positiv. 

Men för att bryta trenden på riktigt kommer det att krävas hårt arbete.

– Det är trögt att vända men det finns exempel på att det går.

Dagen efter dubbelmordet i Tensta berättade Anders Jurestad, biträdande lokalpolisområdeschef i Järva att de döda männen har kopplingar till den kriminella miljön i området och att skjutningen är en del i en konflikt mellan olika gängkonstellationer. Det är skjutning nummer elva i Järvaområdet i år.

Polisens avspärrning i Fittja, där en ung man sköts ihjäl natten mellan fredag och lördag den 20 augusti.
Foto: Janne Åkesson / Swepix

Trots att polisen säger att de har bra koll på de inblandade är ingen gripen misstänkt för dubbelmordet. Männen blev offer nummer 27 och 28 för dödligt skjutvapenvåld hittills i år. Natten mellan fredag och lördag den 20 augusti sköts en man i 20-årsåldern till döds i Fittja i Botkyrka kommun strax söder om Stockholm – offer nummer 29. Ingen är gripen för dödsskjutningen. 

Offer nummer 30 blev den man i 30-årsåldern, kopplad till det kriminella mc-gänget Bandidos, som sköts på nära håll på en kebabrestaurang inför chockade lunchgäster i en galleria i stadsdelen Skäggetorp i Linköping. Två maskerade personer sågs springa från platsen men ingen är gripen. 

Vid samma tidpunkt förra året var dödssiffran 30, men då var hela augusti inräknat.

Skjutningar i Stockholm

Sedan november 2016 för polisen på regeringens uppdrag statistik över antalet bekräftade skjutningar.


2021: 79 (till och med 25 augusti)

2020: 156

2019: 87

2018: 95

2017: 119


Källa: Polisens statistik sträcker sig till den 15 augusti - därefter har Expressen räknat kända skjutningar. I september kommer nya siffror från polisen.

Skjutningar i landet

Sedan november 2016 för polisen på regeringens uppdrag statistik över antalet bekräftade skjutningar.


2021: 200 (till och med 25 augusti)

2020: 366

2019: 334

2018: 306

2017: 324


Källa: Polisens statistik sträcker sig till den 15 augusti - därefter har Expressen räknat kända skjutningar. I september kommer nya siffror från polisen.

Förra året mördades 48 personer i Sverige i skjutningar – nio år tidigare dödades 17 personer i skjutningar.
Foto: Polisen/Brottsförebyggande rådet (Brå)

Så många brott anmäldes i Sverige 2020

Brottsstatistik 2020 från Brottsförebyggande rådet (Brå).

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.