Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Löfvens markering mot Lööf: ”Klart vi är ett parti till vänster”

”Det har ju varit argumentet från det borgerliga hållet tidigare, att den som blir störst ska få regera. Nu var det uppenbarligen inte så i början. Skulle jag ha föreslagit något motsvarande hade jag fått ganska hård kritik skulle jag gissa”, säger Stefan Löfven om att Ulf Kristersson också försökte ta makten. Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Karolina Skoglund intervjuar Stefan Löfven på träpallar i klass 3E:s klassrum på Ektorps skola i Nacka. Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Eleverna i klass 3E skickade under hösten ett brev till statsministern och undrade vad regeringen gör för fattiga barn. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

NACKA. Stefan Löfven ser sig själv som statsministerkandidat även 2022, året då han fyller 65.

– Ja, ja, ja. Absolut, säger han i en stor intervju med Expressen.

Efter hårda kritiken mot den S-ledda regeringens högersväng betonar nu Löfven att ”vi är ett parti till vänster” och att samarbetet med C och L kan bli tillfälligt.

Samtidigt gör han ett oväntat utspel om värnskatten – den skatt för höginkomsttagare som inte ens Anders Borg (M) ville röra under sin tid som finansminister.

– 172 000 i månaden! utbrister flickan. 

Statsministern har precis satt sig bredvid henne. Flickan, som frågat hur mycket han tjänar, är i chock över svaret.

Det är på dagen en månad sedan Stefan Löfven, efter 131 dagar av förhandlingar, talmansrundor och ovisshet, valdes om till statsminister med ett i grunden förändrat politiskt landskap och en hel del borgerlig politik som följd. 

Nu är han på Ektorps skola i Nacka utanför Stockholm, där eleverna Ella, Emil, Simon och Rebecka från klass 3E går. Under hösten skickade de ett brev till statsministern där de undrade vad regeringen gör för fattiga barn och familjer. En fråga som fick Stefan Löfven att gå i spinn så pass att han även valde att besöka skolan.

– Barn får alltid svar från mig. Så är det, säger han inför klassen som fnissandes och med stora ögon precis överraskats av statsministern mitt under svensklektionen. 

ÖVERRASKADE. Mitt under svensklektionen kommer statsministern in. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

 

Där borta är selfiekön”, säger någon och fortsätter mot ett rakt led av barn som alla hoppas på att få ta en bild tillsammans med statsministern. Läraren hjälper till att ta bilderna så att det går undan, men det är många som ska fotograferas.

Brevet från eleverna anlände till regeringskansliet den 14 december 2018 – samma dag som riksdagen för andra gången beslutade om att Stefan Löfven inte skulle vara statsminister. Hade det inte varit för de många och långa förhandlingarna som följde knappt två veckor senare, bland annat på en husbåt i Stockholms skärgård, kunde det lika gärna ha varit Ulf Kristersson som suttit här i klassrummet och besvarat flickans fråga om hur mycket pengar statsministern tjänar. 

Så nära var det.

Senare på eftermiddagen sitter vi på var sin stol, till storlek och form anpassad för tredjeklassare.

”Det är ett ständigt tryck, det är det absolut. Men man får också ta del av så mycket intressant. Bara det jag får uppleva här i dag, med barnen, eller när jag åker ut på en arbetsplats”, säger Stefan Löfven om för- och nackdelarna med jobbet som statsminister. Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Eleverna i klass 3E skickade under hösten ett brev och undrade vad regeringen gör för fattiga barn. Både Stefan Löfven och Magdalena Andersson dök upp för att svara. Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Stefan Löfven och Magdalena Andersson i soffan tillsammans med barnen från skoltidningen ”Ektorpsbladet”. Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Stefan Löfven hänger mer barnen i klassen i snart två timmar. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

Efter att ha varit runt med barnen i snart två timmar är den 61-årige statsministern upprymd, men märkbart trött. Medan kameravinklarna för intervjun ställs in konstaterar vi att besöket fått säkert hälften av eleverna – åtminstone i dag – att svara ”politiker” på frågan om vad de vill bli när de blir stora.

Men så var det ju heller inte så mycket frågor om den tuffa regeringsbildningen som tvingat Stefan Löfven att arbeta mer eller mindre dag som natt sedan september.

När kände du första gången att du faktiskt kanske skulle kunna få Annie Lööf på kroken?

– Jag trodde att de fyra partierna ändå skulle komma överens. Det handlar inte om att ha någon på kroken. Men vid den andra omgången, efter jul där i mellandagarna, insåg jag att alla fyra ändå hade en seriös ambition att försöka få detta i mål, trots att vi hade misslyckats i december. Samtidigt kan man aldrig säga att ”ja, men nu kommer det gå” förrän allting är på plats. Det har jag lärt mig genom livet.

Efter skolbesöket är Stefan Löfven upprymd men trött. Karolina Skoglund intervjuar honom på träpallar i klass 3E:s klassrum. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

”För C och L är det en rejäl omställning”

Stefan Löfven säger att han redan under förra mandatperioden noga noterade – och tyckte att det var bra – att Centerpartiet och Liberalerna inte ville ingå i ett regeringsunderlag som var i direkt beroende av Sverigedemokraterna. Och när det efter ett par dagars ”mandatpingis” under hösten stod klart att det avgörande mandatet landade på den rödgröna sidan, som därmed blev störst, såg utsikterna än bättre ut.

Ändå skulle det visa sig att Stefan Löfvens redan då tilltänkta samarbetspartners, Centerpartiet och Liberalerna, båda skulle vara med och avsätta honom som statsminister den 25 september.

– Man får ändå ha respekt för det, tycker jag. För Centerpartiet och Liberalerna är det en rejäl omställning, det måste man förstå. Det här görs inte på ett dygn eller två. Vi har tagit oss tid och försökt förstå varandra.

– Tack och lov visar vi nu att demokratin fungerar och kan leverera, för det är det viktigaste. Ytterst är det de utmaningar och problem som vi ser runtom i samhället vi är till för att lösa. Och då måste vi också hitta ett flerpartisystem, eftersom väljarna har sagt åt oss hur fördelningen ska se ut.

Vem spräckte alliansen?

– Det tror jag kräver en lång analys.

– I det här fallet är det fyra partier som satt sig ner och konstaterat att ”så här ser valresultatet ut”. Det var ett svårt valresultat i den meningen att det inte fanns någon klar majoritet. Men landet har fantastiska möjligheter och det måste finnas en regering på plats som kan tolereras i riksdagen. Det var det som fyra partier bestämde sig för. 

 

Vem spräckte alliansen? ”Det tror jag kräver en lång analys”, säger Stefan Löfven. Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Jan Björklund och Annie Lööf efter statsministeromröstningen i januari. Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN

Inte byggt för att vara ett nytt block

I uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, som blev offentlig fredagen den 11 januari, går det bland annat att läsa att regeringen inte kommer att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud i välfärden, om ändringar i lagen om anställningsskydd och att en fri hyressättning vid nybyggnation ska införas.

Politik som knappast förknippats med Socialdemokraterna. 

Ser du framför dig ett samarbete med C och L som sträcker sig längre än fram till nästa val? 

– Det vi är överens om nu är att försöka under den här mandatperioden. Men vi måste förhandla budget för budget. Ambitionen är att det är den här mandatperioden. Sen vet vi aldrig vad valresultatet ger nästa gång. 2022 års valresultat kan vara något helt annat. Jag ser gärna ett samarbete över blockgränsen som är långsiktigt, jag tror att det här är bra för landet. Men det här är inte byggt för att det plötsligt ska vara nya block.

Vem står du närmast rent politiskt – Jonas Sjöstedt eller Annie Lööf?

– Vi hade ett bra samarbete med Vänsterpartiet under förra mandatperioden, för då var det förutsättningen. Att jag också klarade av att göra en budget, inte bara med Miljöpartiet utan också med Vänsterpartiet, var också en förutsättning från de fyra borgerliga partierna för att jag skulle få tillträda som statsminister. Och då gjorde jag det. Nu är det en annan verklighet.

– Men det är klart att vi är ett parti till vänster, så är det. Jag väljer att göra upp i mitten nu för att kunna få igenom politik som jag själv tycker är viktig.

Så innehållsmässigt, sett till politiken, står du närmare Vänsterpartiet?

– Socialdemokratin tillhör den vänstra delen av politiken, ja, så är det.

”Jag tycker att Göran Persson hade rätt när han uttryckte det med 'aldrig ensam, alltid ensam'. Det är en ganska bra beskrivning av det här uppdraget”, säger Stefan Löfven om jobbet som statsminister. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

Över 40 procent av befolkningen (16–84 år) oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Är denna oro överdriven?

– Är människor oroliga så är det så. Det ska man ta på allvar och respektera. Vissa våldsbrott går inte upp, utan till och med minskar, men det är klart att det skjuts för mycket runtom i våra förorter. Vi har under förra mandatperioden påbörjat en rejäl satsning på polisen och nu säger polismyndigheten att man börjar växa. Vi har skärpt många straff, till exempel vapenbrott som gör att det är fler som sitter inne nu. Men dessvärre, som polischefen säger, är det andra människor som står redo att ta över när de här åker in. Ungdomar som ser för lite framtidshopp. Så nu gäller det att fortsätta vara hårda och visa att det inte accepteras, men också arbeta långsiktigt för att stoppa tillflödet. De unga ska inte välja brottslighet. De ska gå i skolan, de ska ha ett arbete. 

Löfven om migrationen: ”en exceptionell tid”

Den 6 september 2015, lite mer än ett år efter att Stefan Löfven tillträtt som statsminister för första gången, stod han på Medborgarplatsen i Stockholm och sade att ”Mitt Europa bygger inte murar”. Det har han fått höra minst lika många gånger som Annie Lööf påmints om sin kommentar att hon hellre skulle äta upp sin ”högra sko än att bli stödhjul till Socialdemokraterna”. 

Inte minst eftersom regeringen drygt två månader efter det där talet på Medborgarplatsen skickade ut ett pressmeddelande om att återinföra gränskontroll vid inre gräns. Något som skulle bli kvar betydligt längre än väntat. Och 2016 infördes en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheterna för asylsökande och deras anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige.

Stefan Löfven på Medborgarplatsen den 6 september 2015. Det var då han sade ”Mitt Europa bygger inte murar”. Foto: MAJA SUSLIN/TT

Med facit i hand om migrationen: Skulle du ha gjort något annorlunda?

– Nej, det var bra att vi agerade snabbt 2015. Det var ju en exceptionell tid. I princip en fördubbling från 2014 till 2015, där dessutom 70 procent kom från och med september det året. Så det blev en kraftig ökning under hösten. Det är klart att vi måste lägga om migrationspolitiken. Sverige kan inte ha en migrationspolitik som väsentligt avviker från omvärlden, då blir det fler som kommer just till Sverige. Så nu har vi förändrat den lagen och förlänger den tillfälliga lagen. Detta för att vi ska se hur en långsiktig lagstiftning ska se ut för Sverige, så att inte vi är det land som människor väljer att åka till. Vi ska ha ordning och reda också i migrationspolitiken.

Och hur ska en långsiktig migrationspolitik se ut?

– Vi är betjänta av att EU får en lagstiftning på plats som gör att vi har det så lika som möjligt inom EU, för det avlastar ju också Sverige. Vi jobbar nu mycket målmedvetet för det. När den är på plats, då ser vi vilken lagstiftning vi behöver ha här. Men att få EU att ta ett gemensamt ansvar, det är nog så viktigt. Vi kan inte bara titta på oss själva.

Jag vill ha ett samhälle där trygghet går före skattesänkningar”, sa du i er valfilm. Nu ska du som statsminister sänka skatterna för de allra rikaste. Hur påverkas din trovärdighet av det här?

– Man måste se hela uppgörelsen. För det första är det 73 punkter, där vi skjuter till rejält med resurser för att få bort sjukvårdsköerna, för att förbättra skolornas möjligheter och där vi ger personal inom äldreomsorgen bättre resurser och villkor. Så här görs en rejäl satsning på välfärden. Sedan är det sant att vi är överens om att värnskatten ska tas bort. Den infördes tillfälligt i mitten på 90-talet. Det var en tillfällig skatt. Nu har den varit tillfällig i 25 år. Så jag tycker att det är rätt att ta bort den nu.

– Och samtidigt är vi överens med de andra tre partierna att vi ska arbeta fram en ny skattereform som ska minska de ekonomiska klyftorna och där finanssektorn ska bidra mer till det gemensamma. Det tycker jag är bra. 

Menar du alltså att du tycker att det är rätt att ta bort den, inte bara för att du gör det för att fullfölja avtalet? 

– Så här: vi var överens om en skattereform tidigare, före värnskatten. Sedan kom 90-talskrisen som ställde till det rejält och Sverige fick stora ekonomiska problem. Och då sa vi att vi tillfälligt ville höja den här skatten. Så det är beskedet. Och är den tillfällig så ska den vara tillfällig. Nu är den det.

Efter att intervjun avslutats ber Stefan Löfven om att få svara på frågan om värnskatten igen. Men då låter det annorlunda:

– Ingen får allt i uppgörelsen, alla får något. Liberalerna har fått värnskatten. Hade jag valt själv hade jag inte tagit bort den. Den var tillfällig, för så uttrycktes det när den kom till. Samtidigt är det är en inkomst som stärker välfärden. Vi har fått ge och ta i vår överenskommelse. 

”Tanken med det här att vi inte ska ha en blockpolitik som förstelnar politiken, utan att vi måste kunna hantera olika valresultat. Det är väljarna som bestämmer, vi får valresultatet och då ska vi hantera det. Man ska inte låsa fast sig”, säger Löfven om mittenuppgörelsen. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

”Med januariavtalet kan ni stå upp för ett samhälle med fria medier”, sade du till SvD. Hade detta varit hotat om det blivit en alliansregering, menar du?

– Om vi tittar i andra länder där extremistpartier får ett avgörande inflytande. Då händer det också något med mediefriheten. Det är bara att titta på Ungern, det är ett sådant exempel. Och när Sverigedemokraterna öppet uttalar sig och kritiserar medierna på ett sätt som jag aldrig skulle vara i närheten av, då ska man nog tänka till. Det är inte detsamma som att säga att Moderaterna och Kristdemokraterna inte vill ha yttrandefrihet. Men ger man sådant extremistparti som Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande i svensk politik får man nog räkna med att det händer saker vi inte vill ska hända.

Är det relevant att jämföra Sverige med länder som Ungern och Polen? 

– Ja, man ska inte tro att Sverige kan vara fredat från sådant. Vi pratar om ett parti som har sina rötter i nazismen. Sverigedemokraterna uttalar sig dagligen om meningsmotståndare på ett sätt som jag inte tror att någon annan skulle drömma om att göra. Det är naivt, verkligen naivt, att tro att ett sådant parti inte skulle påverka inriktningen också i sådana här frågor.

Vid nästa val, år 2022, är du 65 år. Om partiet vill, ser vi dig som partiledare även i den valrörelsen? 

– Ja, ja, ja. Absolut! Nu har jag precis tillträtt för en andra mandatperiod och jag är uppfylld av allt vi ska göra. Vi har en rejäl reformagenda framför oss i och med januariavtalet. Nu är det mycket som ska göras, mycket som ska på plats och jag är helt fokuserad på det.

Den dagen du lämnar den här rollen, vad vill du göra då? 

– Den dagen… jag har inte börjat tänka på det sättet. Jag är fokuserad på det jag ska göra här och nu under den här mandatperioden.

Hur vill du bli ihågkommen som politiker? 

– Det är att vi verkligen har tagit oss an och börjat rätta till de samhällsproblem och utmaningar som vi har. En sådan sak är klimatomställningen. Det är klart att det är viktigt att visa att vi anträtt en väg som gör att vi kan säga till våra barn och barnbarn att ”vi gör rätt nu”. Så det kommer att gå i rätt riktning, vi kommer att klara utsläppsminskningen som behövs för att hålla en och en halv grad.

– Och bostäder. Vi behöver antagligen bygga kanske 70 000 bostäder varje år i tio års tid. Det är en stor utmaning men en enorm möjlighet. Tänk att ha det påbörjat, och till och med genomfört någon gång i tiden. Att vi byggde. Att vi en gång till byggde i samma volym som det gjordes på 60-talet.

Stefan Löfven vill bli ihågkommen för klimatomställningen. ”Det är klart att det är viktigt att visa att vi anträtt en väg som gör att vi kan säga till våra barn och barnbarn att ”vi gör rätt nu”. Här med eleverna i klass 3E på Ektorps skola. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

 

Autografer och bild på statsministern delas ut. Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Selfiekön är lång. Många vill fotograferas ihop med Stefan Löfven och Magdalena Andersson. Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Stefan Löfven skriver autografer till skoleleverna. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

Ensamt liv som statsminister

Någon timme innan vår intervju satt statsministern i en soffa i en färg som SD-ledaren Jimmie Åkesson skulle ha beskrivit som ”Annie Lööf-röd” tillsammans med barnen från skoltidningen ”Ektorpsbladet”, som frågade honom om vad som är det bästa är med att vara statsminister.

Svaret kom både spontant och direkt: ”Det är det här, precis det här”. 

Och det märks på Stefan Löfven att han trivs bland barnen. Han småpratar, skrattar och är närvarande under hela eftermiddagen. Men alltid med ett slags reserverat filter. Han, och inte minst personerna i hans närhet, är medvetna om att allt han säger och gör – som om ett skämt skulle träffa fel – blir en stor sak.

Som människa, vad är det mest slitsamma med att vara statsminister? 

– Det är ju alltid påpassat, så är det. Det yttersta ansvaret ligger ju där. Jag tycker att Göran Persson hade rätt när han uttryckte det med ”aldrig ensam, alltid ensam”. Det  är en ganska bra beskrivning av det här uppdraget. 

Sveriges statsminister sedan 2014

Stefan Löfven är född 1957 i Aspudden i Stockholm. 

 

Bara tio månader gammal flyttade han som fosterbarn till Sunnersta i Ådalen, efter en tid på barnhem. 

 

Efter gymnasiet i Sollefteå gick Stefan Löfven en svetsarkurs i Kramfors. Därefter påbörjade han studera vid Socialhögskolan i Umeå men hoppade av efter ett och att halvt år. Mellan 1979 och 1995 jobbade han som svetsare.

 

Den 27 januari 2012 blev Stefan Löfven Socialdemokraternas partiledare och utsågs till statsminister drygt ett år och åtta månader senare, då han tillsammans med Miljöpartiet tog makten efter åtta års alliansstyre. 

 

Mellan 2006 och 2012, fram till att han valdes som partiledare, var Stefan Löfven förbundsordförande i fackförbundet IF Metall. 

 

Stefan Löfven är gift med Ulla Löfven sedan 2003. De träffades via jobbet – när hon fortfarande var gift. 

 

 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!