Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Följ USA-valet direkt med Expressen

Direktrapport hela dygnet

Dagen efter beskedet: Segertalen • Carl Bildt kommenterar • Omvärldens reaktioner.
Donald Trump, Republikanernas presidentkandidat.
Foto: DOULIERY OLIVIER/ABACA / STELLA PICTURES/DOULIERY OLIVIER/ABACA
Joe Biden, Demokraternas presidentkandidat.
Foto: PATRICK SEMANSKY / AP TT NYHETSBYRÅN
Donald Trump valdes till president 2016, när han besegrade Demokraternas dåvarande kandidat Hillary Clinton.
Foto: DOULIERY OLIVIER/ABACA / STELLA PICTURES/DOULIERY OLIVIER/ABACA
Joe och Jill Biden på Demokraternas konvent.
Foto: ANDREW HARNIK / AP TT NYHETSBYRÅN
Joe Biden.
Foto: CAROLYN KASTER / AP TT NYHETSBYRÅN
Joe Biden talar i Wilmington under onsdagen.
Foto: CAROLYN KASTER / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: PAUL SANCYA / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: POOL/ABACA / STELLA PICTURES/POOL/ABACA
Joe Biden.
Foto: JIM LO SCALZO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Donald Trump.
Foto: JIM LO SCALZO / POOL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: CAROLYN KASTER / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: CAROLYN KASTER / AP TT NYHETSBYRÅN
1 / 16

Följ Expressens direktrapport

Presidentvalet - resultatet just nu
Förklaring
Resultat just nu
Resultat just nu
Frågor och svar

Kongressen är den högsta lagstiftande församlingen i USA. Den består av två kammare: senaten och representanthuset. Senaten består bland annat av direktvalda senatorer, lika många från varje delstat. Representanthuset består av direktvalda ledamöter, också från varje delstat men antalet ledamöter från varje utgår från delstatens storlek.

Kongressen får bland annat besluta om federala skatter och tullar samt i utrikespolitiska frågor såsom väpnade styrkor och krigsförklaringar. Det är också kongressen som kan ställa federala befattningshavare inför riksrätt.

Senaten består av 100 senatorer, två stycken från varje delstat som väljs på en mandatperiod om sex år. Men alla väljs inte samtidigt, utan ungefär en tredjedel varannat år.

Senaten, även kallat överhuset, har flera utrikespolitiska befogenheter, exempelvis godkänna avtal som regeringen ingått med andra länder.

Representanthuset, även kallat underhuset, består av 435 ledamöter (plus 6 utan rösträtt från bland annat Columbiadistriktet och de inte fullt införlivade territorierna Amerikanska Samoa, Puerto Rico, Guam med flera). Samtliga ledamöter väljs samtidigt vartannat år. Till skillnad från senaten, där alla delstater har lika många representanter, fördelas mandaten i representanthuset i förhållande till folkmängd. Varje delstat får dock minst en ledamot.

I senaten har Republikanerna före valet en majoritet. 53 av 100 senatorer är republikaner, 45 är demokrater och 2 är oberoende men brukar stödja Demokraterna.

I representanthuset är det Demokraterna som är i majoritet. 233 ledamöter är demokrater, 198 är republikaner och 5 ledamöter tillhör mindre partier.

Enligt prognoser från flera olika mätinstitut ser Demokraterna ut att behålla majoriteten i representanthuset. Det oberoende institutet 270towin, som sammanväger mätningar från olika mätinstitut, bedömer att 232 platser med stor sannolikhet går till Demokraterna och 182 till Republikanerna, medan 21 platser är osäkra.

Även i senaten har Demokraterna ett litet försprång enligt mätinstituten, Men det är jämt, och det går inte att i nuläget säga något säkert om vilket parti som får majoritet. Skulle det visa sig bli helt lika, 50 mot 50, så är det vicepresidenten som har den avgörande rösten.


Frågor och svar

De första vallokalerna stängde vid midnatt under natten mot onsdagen, svensk tid. Från omkring 01:00 kom de första preliminära resultaten, som rapporterades från olika mediehus.

Det slutliga resultatet kan dock dröja längre än vanligt i år. Anledningen är att det inkommit rekordmånga post- och förtidsröster, mycket på grund av den pågående pandemin. Poströster är mer omständliga att räkna, och i många delstater finns lagar som säger att de inte får öppnas och räknas före valdagen, vilket innebär att räkningen av poströsterna kan dröja längre än vanligt.

När resultatet är klart beror också mycket på hur jämnt valet blir, samt hur det går i de så kallade vågmästarstaterna.

USA:s president utses inte i direkta val utan genom 538 representanter – elektorer – som väljs genom medborgarnas röster. Viktigast i USA-valet är inte det totala antalet röster – utan att vinna i rätt delstater. I de flesta stater är utgången given – samma parti vinner val efter val. Jämna delstater med stor befolkning – det vill säga många elektorsröster – är allra viktigast att vinna.

Det här betyder att presidentvalet avgörs i några få delstater – och att en kandidat kan väljas till president även om konkurrenten fått fler röster av medborgarna. I valet 2016 fick Demokraternas kandidat Hillary Clinton flest röster – men Donald Trump blev vald till president.

För att vinna valet krävs minst 270 av de totalt 538 elektorsrösterna. Den kandidat som vinner en delstat får i de flesta fall alla dess elektorsröster.

Olika medier gör olika bedömningar kring när en av kandidaterna kan tillskrivas vinsten i en viss delstat. Alla stora mediebolag har tillgång till och utgår från samma data, men gör sen olika bedömningar.

Nyhetsbyrån AP och Fox News var tidiga med att utropa Joe Biden till segrare i Arizona, medan CNN och NY Times har gjort en annan bedömning. Det är viktigt att ha med sig att bedömningarna bygger på prognoser och att valet inte är klart förrän alla röster är räknade och en tydlig vinnare kan utses.

I USA finns ingen nationell valmyndighet utan det är delstaterna själva som, med hjälp av oberoende observatörer samt observatörer från de olika partierna, hanterar rösträkningen. Lagstiftningen för hur röster räknas skiljer sig också mellan delstaterna.

I vissa delstater får man börja räkna redan inkomna poströster före valdagen, medan man i vissa inte får öppna dem alls före valdagen. I år har det varit en stor mängd poströster och i delstaterna som ännu inte är färdiga har man ofta inte kunnat börja räkna dessa på förhand. Det är en av förklaringarna till att det tar så olika långt tid. I många stater som inte är färdigräknade har man sedan länge ändå kunnat utse en segrare, då marginalen varit stor. Därför kan det också upplevas som att räkningen tar längre tid i staterna där det är jämnt.

De viktigaste delstaterna är de såkallade vågmästarstaterna, eller swing states på engelska. Dessa är stater som ofta byter preferenser mellan Republikanska partiet och Demokratiska partiet. Några av valets swing states är Pennsylvania, Wisconsin, Michigan, Florida, Minnesota, Georgia, Arizona och North Carolina. Även Iowa, Nevada och New Hampshire har pekats ut som swing states i årets val av analyssajten FiveThirtyEight.

Det är många som gör den bedömningen. Demokrater har historiskt sett poströstat mer. I år har det dessutom varit ett rekordstort antal poströster, mycket på grund av pandemin. Flera experter gör bedömningen att demokrater, som stödjer Joe Biden, är mer oroliga för coronaviruset och därför väljer att poströsta framför att bege sig till en röstningslokal med mycket folk.

Kanske kan det också vara så att de som hållit USA:s hantering av pandemin som en viktig valfråga är mer oroliga för viruset än andra, tycker att Donald Trump har hanterat pandemin dåligt, och därmed väljer att (1) poströsta och (2) lägga sin röst på Joe Biden. I flera delstater där poströsterna räknas sist har man kunnat se att Joe Biden fått en majoritet av dessa röster.

Presidentvalet står som bekant mellan Joe Biden och Donald Trump, från Demokraterna respektive Republikanerna. Men det finns fler partier och kandidater att lägga sin röst på – till exempel Jo Jorgensen från det libertarianska partiet (Libertarian Party), som ser ut att få omkring 1 procent av rösterna i årets val. Därför blir inte Joe Bidens och Donald Trumps siffror tillsammans exakt 100%.

Presidenten sitter under en mandidatperiod på fyra år. Om presidenten dör, avgår eller entledigas tar vicepresidenten över.

Totalt får en president sitta i två mandatperioder – alltså åtta år.

I USA får en president sitta i två mandatperioder om fyra år vardera, det vill säga åtta år. Det regleras i landets konstitution. En president som sitter en mandatperiod och därefter inte blir omvald kan alltså ställa upp och väljas igen. Donald Trump skulle alltså, om han förlorar valet 2020, kunna ställa upp igen om fyra år och vid vinst sitta i en mandatperiod.

Detta har emellertid bara inträffat en gång tidigare. Grover Cleveland blev landets 22 president år 1885. Sedan röstades han bort, för att återigen vinna valet därpå och bli landets 24 president år 1893.

Expressen rapporterar om valet på bred front. Som läsare och tittare kan du följa skeendet via vår liverapport i text, rapporter från korrespondenter på plats i USA, analyser av experter och liverapportering i Expressen TV.

Artiklarna du inte får missa


Foto: Nina Svanberg

LÄS MER: Tolv reportage du inte får missa inför USA-valet  



Klippen du inte får missa

Specialsändning: Joe Biden blir USA:s nästa president

Dagen efter beskedet: Segertalen • Carl Bildt kommenterar • Omvärldens reaktioner.

Carl Bildts passning till Donald Trump

Tidigare stats- och utrikesministern analyserar Bidens valseger och vad som kommer hända nu: ”Ökade möjligheter att spela golf”.

Se Joe Bidens segertal: ”En klar och övertygande seger”

Se hela Kamala Harris segertal: ”Ni valde hopp och sanning”

”Vi, folket, har makten att bygga en bättre framtid”.

Uppgifter: Då kan Trump vara beredd att erkänna sig besegrad 

Det politiska kriget i Washington fortsätter dock – med nya anklagelser om fusk och bedrägeri.

Lättnad och glädje bland Bidenfans

Johan Eriksson träffar Bidenväljare efter segertalet i natt.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.