När Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari höll president Putin ett tv-sänt tal som han avslutade med en varning till omvärlden.
– Den som försöker att hindra oss, än mindre att försöka skapa ett hot mot vårt land och dess folk, måste veta att Rysslands reaktion kommer att vara omedelbar och leda till konsekvenser ni aldrig tidigare sett historiskt, sade han.
Många tolkade Putins ord som ett förtäckt hot om kärnvapenkrig. Några dagar senare försattes också de ryska kärnvapenstyrkorna i högre beredskap.
Så vad skulle en kärnvapenattack mot Sverige innebära, konkret?
Förra året släppte Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, en rapport om konsekvenserna av ett potentiellt kärnvapenangrepp mot Nynäshamn, söder om Stockholm.
Att scenariot skulle bli verklighet är mycket osannolikt, sade rapportförfattaren Martin Goliath, forskare på enheten för kärnvapenfrågor på FOI, till Nynäshamnsposten i höstas.
– Det är absolut ingen sannolik händelse. Vi gör det för att tänka det osannolika, och lära oss av det.
Svampmolnet undgår ingen
Nynäshamn, med 14 000 invånare, har ett oljeraffinaderi och färjeförbindelser till bland annat Gotland, Lettland och Polen.
I FOI:s scenario sker kärnvapenangreppet utan förvarning genom en markexplosion i färjehamnen en vardag i november.
FOI räknar med att kärnladdningen har en sprängkraft som motsvarar 100 000 ton vanligt sprängämne.
”Insikten att just en kärnladdning har exploderat kan dröja en tid. Den karakteristiska utbredningen i ett svampmoln kommer dock inte att undgå någon under de förhållanden som råder”, skriver FOI i rapporten.
Martin Goliath säger till ”Gräns”, en podd om säkerhetspolitik i Sveriges Radio, att sprängkraften är beräknad utifrån vad man bedömer krävs för att slå ut hamnen.
– Det är ett hårt mål. Men konsekvenserna för en stad blir ju förödande, säger han.
Över 10 000 döda
Explosionens direktverkan blir förödande:
De flesta byggnader inom två kilometer raseras av stötvågen. Viktig infrastruktur som broar förstörs.
Ett eldklot med en radie på 450 meter bildas. Tre kilometer bort blir det så varmt att människor får tredje gradens brännskador, och det uppstår skogsbränder och bränder inomhus.
De flesta cisterner i raffinaderiet förstörs, och brandfarliga ämnen antänds. Samma sak händer i tätortens bensinstationer. Brandröken försämrar sikten och kan vara giftig.
Den elektromagnetiska puls som uppstår vid explosionen väntas slå ut mobilmaster.
FOI uppskattar att totalt 10 620 personer dödas av explosionens direktverkan – av husras, glassplitter, bränder och den strålning som avges i explosionsögonblicket. Alla de 5 000 som visas i hamnen, ett intilliggande köpcentrum, stadens centrum och det mest centrala småhusområdet dör.
Därutöver räknar man med 2 340 svårt skadade, varav många har akuta strålskador och dör inom ett par veckor.
Räddningstjänsten tvingas rädda sig själv
Den lokala räddningstjänsten kommer troligen att behöva inrikta sig på att själv överleva. Därför måste hjälp komma utifrån. Antalet döda och skadade kommer att vara för stort att hantera. Därför måste man prioritera bort både dem som är för svårt skadade för att rädda och dem som är lindrigt skadade.
Efter explosionen kommer det radioaktiva nedfallet.
Strålningen en timme efter explosionen är inom 500 meter från nollpunkten så hög att den som vistas i området i tio minuter får livshotande strålskador.
I FOI:s scenario blåser vinden från nordost med 5 meter per sekund och, för enkelhetens skull, att vindförhållandena inte ändras. Radioaktivt nedfall kommer alltså att spridas åt sydväst. I takt med att det rör sig längre bort från nollpunkten blir strålningen lägre.
Nedfallet når Nyköping efter tre timmar, Norrköping efter sex timmar och Västkusten efter knappt ett dygn. Ju längre bort från nollpunkten, desto svagare blir strålningen.
