I slutet av september, när betygsstatistiken redovisades, påstod Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson att betygskillnaden mellan pojkar och flickor hade minskat.
Men en granskning som Lärarförbundets tidning Läraren gjort visar på det motsatta. För eleverna i årskurs nio har skillnaderna i de flesta ämnen ökat. Flickorna har bättre genomsnittspoäng och väldigt många fler toppbetyg, mer än dubbelt så många A som pojkarna.
Så stor är skillnaden
Så mycket bättre är flickorna
Bild
22 procent högre betygspoäng, 349 procent fler A
Hem- och konsumentkunskap
18 procent högre betygspoäng, 245 procent fler A
Svenska
18 procent högre betygspoäng, 214 procent fler A
Svenska som andraspråk
18 procent högre betygspoäng, 167 procent fler A
Religionskunskap
15 procent högre betygspoäng, 136 procent fler A
Spanska
15 procent högre betygspoäng, 97 procent fler A
Tyska
14 procent högre betygspoäng, 106 procent fler A
Slöjd
13 procent högre betygspoäng, 154 procent fler A
Biologi
13 procent högre betygspoäng, 105 procent fler A
Franska
13 procent högre betygspoäng, 77 procent fler A
Samhällskunskap
12 procent högre betygspoäng, 103 procent fler A
Geografi
12 procent högre betygspoäng, 99 procent fler A
Musik
12 procent högre betygspoäng, 94 procent fler A
Kemi
12 procent högre betygspoäng, 78 procent fler A
Historia
11 procent högre betygspoäng, 77 procent fler A
Teknik
10 procent högre betygspoäng, 74 procent fler A
Fysik
9 procent högre betygspoäng 56 procent fler A
Modersmål/Hemspråk
7 procent högre betygspoäng, 44 procent fler A
Engelska
4 procent högre betygspoäng, 21 procent fler A
Matematik
4 procent högre betygspoäng, 17 procent fler A
Idrott och hälsa
0 procent högre betygspoäng, 7 procent fler A
Dessutom – Pojkar har haft lägre meritpoäng i 22 år. Skillnaden har också ökat från elva procents skillnad till 12.
Källa: Skolverket 2020
En förklaring till varför pojkarna hamnar på efterkälken är att skolans förmåga att se till deras behov.
– Skolan har blivit mycket sämre på sitt kompensatoriska uppdrag. Arbetarklasskillar och invandrarkillar löper störst risk att hamna i en antipluggkultur. De drabbas därför hårdast när skolan blir sämre på det, säger Isobel Hadley-Kamptz, författare och opinionsbildare som också satt med i den statliga utredningen Deja, Delegationen för jämställdhet i skolan till Läraren.
Skolan bättre lämpad för tjejer
Andra menar att det har att göra med att undervisningen så som den ser ut i dag är bättre anpassad för tjejer.
– Det finns vissa belägg för att omställningen från traditionell katederundervisning till mer självständiga inlärningsmetoder kan ha passat flickor bättre, säger Åsa Löfström, docent i nationalekonomi vid Umeå universitet, till Läraren.
Skolminister Anna Ekström (S) tror att betygsgapet har att göra med att man ställer olika krav på pojkar och flickor.
– Vi har alla en tendens att ställa olika förväntningar på pojkar och flickor i skolarbetet. Det är att göra pojkarna en björntjänst, säger hon till Läraren.
Normen gör flickor bättre
Ylva Bremborg, 18, hade 300 meritpoäng när hon gick ur grundskolan, strax över betyget B i alla ämnen. Nu läser hon sista året på natursamhälls linjen på Gymnasieskolan Spyken i Lund. Hon tror att tjejernas höga prestationer framför allt har att göra med samhällets normer.
– Den här ”duktig flicka”– normen som finns i samhället inpräntas ganska tidigt för tjejer, säger Ylva, och fortsätter:
– Tjejer uppmuntras i mycket högre grad att fokusera på studierna, på ett annat sätt än vad killar gör.
Bortsett prestationerna är normen i viss utsträckning destruktiv. Ylva tror att ett framgångrecept för att lyfta killarnas betyg är genom att plana ut den normativa skillnaden mellan könen.
– För killarna behöver man uppmuntra till studier, men även säga till tjejer att: ”det är okej, era liv kommer inte förstöras om ni inte är perfekta”, för normen leder till stor psykisk ohälsa bland tjejer.
