Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Betygsgapet blir större – flickor bättre i alla ämnen

Omslag för Lärarförbundets tidning Lärarnas granskning av betygsgapet.
Foto: Läraren
Ylva Bremborg, 18, läser sista året på natursamhälls linjen på Gymnasieskolan Spyken i Lund
Foto: Privat.
Skolminister Anna Ekström (S)
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Åsa Löfström, docent i nationalekonomi vid Umeå universitet
Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN

Flickorna är bäst i klassen i alla ämnen – de har högre betyg, bättre provresultat och mer än dubbelt så många A som pojkarna.

Betygsgapet fortsätter öka, visar en granskning som tidningen Läraren gjort.

– Jag tror det har att göra med den ”duktig flicka”-norm som finns i samhället, säger Ylva Bremborg, 18, på Gymnasieskolan Spyken.


Vill du kommentera artikeln? Välkommen att diskutera och framföra din åsikt i fältet längst ner. 

I slutet av september, när betygsstatistiken redovisades, påstod Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson att betygskillnaden mellan pojkar och flickor hade minskat.

Men en granskning som Lärarförbundets tidning Läraren gjort visar på det motsatta. För eleverna i årskurs nio har skillnaderna i de flesta ämnen ökat. Flickorna har bättre genomsnittspoäng och väldigt många fler toppbetyg, mer än dubbelt så många A som pojkarna.

Så stor är skillnaden

Så mycket bättre är flickorna 


Bild 

22 procent högre betygspoäng, 349 procent fler A

Hem- och konsumentkunskap 

18 procent högre betygspoäng, 245 procent fler A

Svenska 

18 procent högre betygspoäng, 214 procent fler A

Svenska som andraspråk 

18 procent högre betygspoäng, 167 procent fler A

Religionskunskap 

15 procent högre betygspoäng, 136 procent fler A

Spanska 

15 procent högre betygspoäng, 97 procent fler A

Tyska 

14 procent högre betygspoäng, 106 procent fler A

Slöjd 

13 procent högre betygspoäng, 154 procent fler A

Biologi 

13 procent högre betygspoäng, 105 procent fler A

Franska 

13 procent högre betygspoäng, 77 procent fler A

Samhällskunskap 

12 procent högre betygspoäng, 103 procent fler A

Geografi 

12 procent högre betygspoäng, 99 procent fler A

Musik 

12 procent högre betygspoäng, 94 procent fler A

Kemi 

12 procent högre betygspoäng, 78 procent fler A

Historia 

11 procent högre betygspoäng, 77 procent fler A

Teknik 

10 procent högre betygspoäng, 74 procent fler A

Fysik 

9 procent högre betygspoäng 56 procent fler A

Modersmål/Hemspråk 

7 procent högre betygspoäng, 44 procent fler A

Engelska 

4 procent högre betygspoäng, 21 procent fler A

Matematik 

4 procent högre betygspoäng, 17 procent fler A

Idrott och hälsa 

0 procent högre betygspoäng, 7 procent fler A


Dessutom – Pojkar har haft lägre meritpoäng i 22 år. Skillnaden har också ökat från elva procents skillnad till 12.


Källa: Skolverket 2020

En förklaring till varför pojkarna hamnar på efterkälken är att skolans förmåga att se till deras behov.

– Skolan har blivit mycket sämre på sitt kompensatoriska uppdrag. Arbetarklasskillar och invandrarkillar löper störst risk att hamna i en antipluggkultur. De drabbas därför hårdast när skolan blir sämre på det, säger Isobel Hadley-Kamptz, författare och opinionsbildare som också satt med i den statliga utredningen Deja, Delegationen för jämställdhet i skolan till Läraren.

Isobel Hadley-Kamptz, författare och opinionsbildare som också satt med i den statliga utredningen Deja, Delegationen för jämställdhet i skolan
Foto: OLLE SPORRONG

Skolan bättre lämpad för tjejer

Andra menar att det har att göra med att undervisningen så som den ser ut i dag är bättre anpassad för tjejer.

– Det finns vissa belägg för att omställningen från traditionell katederundervisning till mer självständiga inlärningsmetoder kan ha passat flickor bättre, säger Åsa Löfström, docent i nationalekonomi vid Umeå universitet, till Läraren.

Skolminister Anna Ekström (S) tror att betygsgapet har att göra med att man ställer olika krav på pojkar och flickor.

– Vi har alla en tendens att ställa olika förväntningar på pojkar och flickor i skolarbetet. Det är att göra pojkarna en björntjänst, säger hon till Läraren.

Åsa Löfström, docent i nationalekonomi vid Umeå universitet.
Skolminister Anna Ekström (S)
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Normen gör flickor bättre

Ylva Bremborg, 18, hade 300 meritpoäng när hon gick ur grundskolan, strax över betyget B i alla ämnen. Nu läser hon sista året på natursamhälls linjen på Gymnasieskolan Spyken i Lund. Hon tror att tjejernas höga prestationer framför allt har att göra med samhällets normer.

– Den här ”duktig flicka”– normen som finns i samhället inpräntas ganska tidigt för tjejer, säger Ylva, och fortsätter:

– Tjejer uppmuntras i mycket högre grad att fokusera på studierna, på ett annat sätt än vad killar gör.

Bortsett prestationerna är normen i viss utsträckning destruktiv. Ylva tror att ett framgångrecept för att lyfta killarnas betyg är genom att plana ut den normativa skillnaden mellan könen.

– För killarna behöver man uppmuntra till studier, men även säga till tjejer att: ”det är okej, era liv kommer inte förstöras om ni inte är perfekta”, för normen leder till stor psykisk ohälsa bland tjejer.

Ylva Bremborg, 18, läser sista året på natursamhälls linjen på Gymnasieskolan Spyken i Lund.
Foto: Privat.
Tegnell om skolorna och distansundervisning: ”Svårt”

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.