Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Flest begår självmord på nyårsdagen

– Det är väldigt vanligt att man tänker att man är en belastning för andra, säger psykiatern Peder Björling.Foto: Nina Strandberg

Fyra personer begår självmord varje dag, enligt den idella organisationen Suicide Zero.

År 2015 tog 1 554 personer sitt liv – 70 procent av dessa var män.

Allra värst är nyårsdagen.

– Många är ensamma och känner sig obehövda, säger Alfred Skogberg, generalsekreterare på Suicide Zero.

Har du självmordstankar?

Du ska inte behöva vara ensam om du mår så dåligt att du tänker på självmord.

En bra början kan vara att berätta för någon som lyssnar och kan hjälpa dig. Det kan vara en närstående, en vän eller någon annan som du har förtroende för.

Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

Hit kan du ringa och vara helt anonym:

Nationella Hjälplinjen. Alla dagar kl 13-21, telefon 020-22 00 60.

Bris - Barnens rätt i samhället. Måndag-fredag kl 15-21, lördag-söndag kl 15-18. Telefon 116 111.

Jourhavande medmänniska. Alla dagar kl 21-06. Telefon 08-702 16 80.

Jourhavande präst. Alla dagar kl 21-06. Nås via 112.

Mind Självmordslinjen. Chatt och telefon dygnet runt. Tjänsten bemannas av volontärer som ger medmänskligt stöd. Telefon 90101.

Källa: Vårdguiden.

Suicide Zeros tips

 Fundera på vem i din omgivning som går igenom en stor livsomställning

 Ta en kollega åt sidan och prata.

 Våga knacka på hos grannen när du vet att något har hänt.

 Sms:a.

 Ring.

 Visa att du bryr dig.

 Fråga hur personer i din omgivning mår och lyssna på svaren.

 Var inte rädd att störa eller säga "fel".

– Att få höra att någon bryr sig är ganska sällsynt. Då känner man sig ganska sedd, säger Alfred Skogberg, generalsekreterare på Suicide Zero.

Den dag som ständigt skiljer sig från de andra i antalet självmord är nyårsdagen, förklarar Alfred Skogberg som är generalsekreterare på den idella organisationen Suicide Zero.

– Det är den mest drabbade dagen på hela året, och det är inte svårt att föreställa sig. Framtidsutsikterna är inte jättepositiva för alla. Dagen efter stora helgdagar är illa drabbade, säger han.

Enligt Skogberg är det viktigt att vara extra uppmärksam mot sin omgivning just den dagen, särskilt mot de som nyligen har gått igenom en tuff livsomställning.

– Skilsmässa, förlorat jobbet, sjukdomsdiagnos, pension, giftermål, barnafödelse. Det är viktigt att vi vågar ställa frågor till dem. Alla stora livsomställningar kan vara början på psykisk ohälsa.

"Jag är orolig för hur du har det" eller "Jag undrar vad du går igenom" är två frågor som kan göra enorm skillnad, menar han.

Män står för 70 procent av självmorden

Att våga fråga hur någon mår kan vara livgivande, förklarar Alfred Skogberg.

– Vi knackar inte på hos grannen även om vi vet att någon har dött, för att vi tänker att det är privat, att vi inte ska lägga oss i och att det inte är vår angelägenhet. Men det måste bli vår angelägenhet i betydligt större utsträckning, säger han.

– Som medmänniskor har vi chansen att räcka ut handen. För många betyder det oerhört mycket att veta att det finns människor runtomkring som ser, hör och bryr sig.

Är det fortfarande lika tabubelagt att prata om detta?

– Absolut. Speciellt män är urusla på att be om hjälp. Vi står för 70 procent av självmorden. Omgivningen är inte heller är tillräckligt kunnig i hur man som medmänniska kan agera.

”Det är den mest drabbade dagen på hela året”, säger Alfred Skogberg.Foto: Suicide Zero

"Man ska inte behöva sitta ensam"

52-åriga Elisabet Haglund från Vadstena är volontär hos Suicide Zero och har lång erfarenhet av allvarliga självmordstankar. Hon har levt med psykisk ohälsa i 34 år och beskriver ämnet som väldigt tabubelagt.

– Jag känner igen att inte våga säga något till nära och kära. Och det är då de här tankarna kan växa ännu starkare, säger hon.

Hon kan inte heller minnas att någon i hennes närhet vågade ställa frågor om hennes mående.

Hon vände sig till slut till psykiatrin, på egen hand. Tack vare beslutet att söka hjälp kom Elisabeth ut ur de mörka tankarna.

– Om någon hade frågat "Hur mår du egentligen?" eller "Har du självmordstankar?" hade det betytt allt för mig. Man ska inte behöva sitta ensam med självmordstankar, säger hon.

– Det betyder mycket att det finns någon som är med en.

Foto: Privat

Psykiater: "Var tydlig"

Peder Björling arbetar som psykiater och sitter också i styrelsen hos Suicide Zero. Han förklarar att psykisk ohälsa nästan alltid ligger som grund hos någon som tar sitt liv.

– Det är väldigt vanligt att man tänker att man är en belastning för andra, eller att de som är en nära egentligen inte tycker om en eller orkar med en. Eller att det inte finns någon poäng, att allt är hopplöst, säger han.

Det är själva viljan hos människor som drabbas när man drabbas av psykisk ohälsa, förklarar han. En annan anledning till varför många inte vågar berätta för människor i ens närhet handlar om skam.

– Att berätta att man har självmordstankar och behöver hjälp handlar om att man måste berätta om sådant man hållit hemligt. Sådant som vi vill dölja hos oss själva.

Hur kan en anhörig agera på bästa sätt för att hjälpa?

– På ett vänligt och omtänksamt, men bestämt sätt, säga ”Jag är orolig för dig" eller ”Jag ser att du mår dåligt”. Det handlar egentligen inte om några jedi mindtricks, var bara tydlig med att du frågar av omtanke.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.