Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fler poliser – men
inte fler lösta brott

Satsningen på fler poliser har inte inneburit fler lösta brott. Brå har undersökt varför.Foto: Tomas Leprince

Regeringen har satsat på fler poliser, men fler brott har inte klarats upp. Nu har Brottsförebyggande rådet (Brå) försökt reda ut varför.

En av förklaringarna: Det har inte blivit så många fler poliser som det talats om.

Har du förtroende för svensk polis?

Flera poliser har inte lett till fler uppklarade brott. Det kan bland annat bero på att anmälningarna om brott har ökat, samtidigt som fler utredningar läggs ned på grund av så kallas förundersökningsbegränsning, konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en utvärdering.

Men det beror också på hur polisen har arbetat. De extra resurserna – 7 000 nya poliser 2006–2012 – har inte lagts på arbetet att klara upp vardagsbrott. I stället har de satsats på specialisttjänsterna.

Dessutom har det inte blivit så många fler poliser som det talats om. På grund av till exempel pensionsavgångar är antalet i verklighetern 2 500 fler poliser.

– Det har beskrivits som en gigantisk satsning, men det är inte riktigt så, säger Anna Eksten på Brå vid en pressträff.

Antalet poliser per 100 000 invånare är inte högre i dag än i början av 1980-talet.

Generationsskifte

En annan orsak till att satsningen inte gjort att fler brott klarats upp är att det pågår ett generationsskifte inom polisen. En tredjedel av de som jobbar som poliser anställdes 2006–2012. Många unga, oerfarna poliser behövde skolas in.

– Vi har också hört både från åklagare och poliser att domstolarna har höjt sina krav på bevisning. Det kräver mer utredningstid, säger Stina Holmberg, enhetschef på Brå, vid pressträffen.

Dessutom går mer av polisens tid åt till annat, som till exempel djurärenden och att förvara berusade personer. Holmberg tar också upp polisens datasystem Pust, som nu avvecklats, som en "tidstjuv".

En sak som polisen lyfter fram är den pågående omorganiseringen.

– Det tar mycket kraft, åtminstone på ledningsnivå. Det är möjligt att vi kan se en uppgång igen när den är klar, säger Holmberg.

Lägst procent

Brå har också jämfört Sverige med andra några andra länder: Norge, Danmark, Nederländerna, Tyskland och England. För det första anmäls många fler brott i Sverige. Här anmäls 147 brott per 1 000 invånare, jämfört med till exempel Norge (55) och Danmark (95).

Sverige har solklart lägst uppklaringsprocent. Här klaras 17 procent av brotten upp, och i exempelvis Norge klaras nära hälften upp. Men det här beror på hur man räknar, enligt Brå. Benägenheten att anmäla tycks högre i Sverige. Man räknar dessutom på olika sätt, tio stölder kan räknas som en i ett annat land.

– Det är också olika när brottet räknas som uppklarat. I andra länder räknas det som uppklarat när poliser har hittat en misstänkt, medan det i Sverige är åklagaren. Då ställs mycket högre krav, säger Stina Holmberg.

När Brå sedan jämfört hur många som verkligen döms, då är nivån ungefär likadan i de sex länderna.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.